onsdag 30 december 2009

Jag kandiderar till landstinget

Jag kandiderar i höstens val till Stockholms läns landsting. Fram till den 10 januari pågår provvalet i landstingsvalkrets ost som omfattar förutom Lidingö, Tyresö, Nacka och Värmdö.

Min motivering är denna.

Jurist och feminist med politisk erfarenhet från Lidingö kommun och riksdagen. Tidigare ordförande för Liberala Kvinnor. Jag kandiderar till landstinget för att skapa rättvisa villkor för kvinnors och mäns hälsa, förbättra villkoren för barn och ungdomar med psykiska problem samt arbeta för en region med fungerande infrastruktur och kollektivtrafik.

Kontakta mig gärna på Helena.Bargholtz@riksdagen.se eller 070-994 46 86

fredag 11 december 2009

Res en staty i riksdagen av Selma

Jag tycer inte Selma Lagerlöf fått tillräcklig uppmärksamhet i med ia med anledning av att det igår var 100 år sedan hon fick Nobelpriset i litteratur.

Jag var i alla fall Selma i maffig hatt och boa på Liberala Kvinnors glögg i riksdagens partimatsal. Mycket uppskattat! Christer Nylander (FP) vice ordförande i kulturutskottet och jag höll var sitt tal om Selma. Jag berättade bl.a.a följande om Selma.

Selma Lagerlöf är den första svenska kvinna som fått pryda en svensk sedel. Symptomatiskt kanske att det är den lägsta sedelvalören hon finns på. Hon är också den första svenska kvinna som fått Nobelpris. I år är det 100 år sedan det inträffade. Förra året firades 150 års minnet av hennes födelse och nästa år kan vi uppmärksamma 70 års minnet av hennes bortgång. Så nog är Selma värd att uppmärksammas lite extra just nu.

Selma var en beundransvärd kvinna, inte bara genom sitt enastående författarskap, som skicklig lantbrukare på barndomsgården Mårbacka och med näsa för affärer. Hon blev med tiden mycket förmögen. Selma engagerade sig tidigt i kampen för kvinnas rösträtt. Visst förefaller det märkligt att hon kunde få Nobelpris men inte var betrodd att rösta i allmänna val. Hon gick med i demonstrationståg och vädjade vältaligt till kyrkans och riksdagens män att se till landets bästa och släppa fram kvinnorna.

Att Selma var liberal råder ingen som helst tvekan om, även om vissa påstår att hon skulle varit socialist. Hon blev medlem i Frisinnade landsföreningen 1916 och var organiserad liberal livet ut. Hon skrev också under uppropet för Folkpartiets bildande 1934. På kommunal nivå hade hon uppdrag som första kvinna i kommunalnämnden och fattigvårdsstyrelsen i dåvarande östra Ämteviks kommun. Under andra världskriget, hjälpte hon intellektuella, bl.a. Nelly Sachs att undkomma nazisternas förföljelser.

Selma Lagerlöf är tveklöst en av våra främsta liberala märkeskvinnor.Hon borde uppmärksammas mer genom en staty nära riksdagen

torsdag 10 december 2009

Obligatorisk ansvarsförsäkring för hundägare

I Lidingö Tidning den 8 december beklagar sig Lars B över ouppfostrade hundar. Det är ett problem som kan bli skrämmande obehagligt.
I dag ska alla hundar vara ID-märkta. Detta bör, anser jag, kompletteras med ett krav på obligatorisk ansvarsförsäkring för hundägare. Löst springande hundar kan vara lika farliga som bilar och sprängningar, där försäkring är obligatorisk. Jag har föreslagit detta i en motion i riksdagen.
En person kan råka ut för att bli påhoppad och skadad av en hund vars ägare saknar såväl försäkring som tillgångar. Lägger polisen ner förundersökningen blir det ingen rättegång och personen kan inte få ersättning brottsoffermyndigheten. Man kan inte heller få ersättning från sitt eget försäkringsbolag då överfallsskyddet bara gäller överfall av människor. Därför behövs en ansvarsförsäkring för hundägare.

måndag 7 december 2009

Kjell Aleklett har rätt tror jag

På dagens DN Debatt DN.se/debatt skriver Kjell Aleklett, professor i fysik, en myket viktig artikel där han ifrågasätter skräcksenariet från FNs klimatpanel, IPCC som ligger till grund för den stora klimatkonferensen i Köpenhamn. Han ifrågasätter inte att utsläppen av växthusgaser påverkat vårt klimat, men han har en annan uppfattning om omfattningen av utsläppen fån kol och olja. Han anser dock att det nuvarande energisystemet är problematiskt och måste förändras.

Kjell Aleklett, som jag träffat i folkpartisammanhang, är en klok forskare, som jag litar på. Han har i andra sammanhang pekat på kärnkraftens möjligheter i ett förändrat energisystem.

fredag 4 december 2009

Hur ska män kunna styra världen när de inte kan styra sina drifter?

Detta hörde jag en dansk kvinnlig EU parlamentariker säga på en av de konferenser som anordnats om människohandel under det svenska ordförandeskapet. Jag blir beklämd, men knappast förvånad, när jag läser i Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6234143.ab om den förväntade sexhandeln under klimattoppmötet i Köpenhamn. På alla hotell och flygplatser borde det informeras om att det är förbjudet att köpa sex i Danmark. Vilka står bakom de prostituerades organisering? Hallickar och människohandlare naturligtvis. Det finns inga "lyckliga horor". Dettta har jag fått bekräftat många gånger, senast av Jonas Trolle svensk polis som arbetar tillsammans med Kajsa Wahlberg, nationell rapportör för prostitution och människohandel, på en konferens i torsdag anordnad av UNIFEM, LO och Svenska Institutet. De vet vad de talar om.

Mäns prostataproblem måste uppmärksammas mer

Prostatacancer är ett mycket uppmärksammat problem. Det gäller däremot inte ett annat problem som drabbar många män nämligen prostataförstoring. Förstoring av prostatakörteln är vanlig hos män när de blir äldre. Ungefär varannan man som passerat 70 år har besvär av sin prostataförstoring. Prostataförstoring och prostatacancer kan uppträda samtidigt. Prostatacancer kan även göra att prostatakörteln förstoras och symptomen för de båda sjukdomarna kan likna varandra.

Även prostataförstoring kan medföra lidande för den drabbade och hans familj. Därför måste också detta problem uppmärksammas i högre grad än idag.

I riksdagens frågestund torsdagen den 3 december ställde jag därför en fråga till socialminister Göran Hägglund om han är beredd att verka för att undersökningar av förstorad prostata underlättas.

Han tackade för att jag väckte frågan, därför att den är stor och män i allmänhet inte talar om de här problemen.

För mig är detta en jämställdhetsfråga. Bröstcancer och mamografi får stor uppmärksamhet, inte minst genom rosa bandet kampanjen. Prostataproblem kommer i skymundan. Fler, både män och kvinnor, måste tala öppet om detta. Det blåa bandet, som påminner oss om prostataproblem, måste bli lika synligt som det rosa.

söndag 29 november 2009

Trevligt att vara folkpartist i dessa dagar

Jag får ideliga gratulationer till regeringens nominering av Ceciliua Malmström till ny EU kommissionär. Och att hon är föreslagen för en riktigt tung portfölj gläder många, uppenbarligen inte bara folkpartister.
Jag är naturligtvis stolt och glad över Cissis framgångar. Att hon kommer att få ta sig an polissamarbete, droger, gränskontroll-och migrationsfrågor är ett resultat av Sveriges framgångar med det s.k Stockholmsprogrammet som nu är nästan i hamn i EU. I mitt uppdrag i riksdagens justitieutskott har jag följt arbetet med den rättsliga delen av programmet.
Polissamarbetet inom EU måste bli mycket bättre än idag. Över 1000 kriminella grupperingar verkar inom EU, enligt Europol. Folkpartiet vill därför ha ett europeiskt FBI, en gemensam operativ polisstyrka med stora befogenheter. Konstigt nog vill inte andra medlemsländer ha detta. Och Cecilia måste som kommissionär arbeta för hela Europas intresse. Den svenska regeringen nöjer sig med att tala om en gemensam europeisk polis med stora befogenheter. Det återstår att se hur långt det räcker.

torsdag 26 november 2009

Förpassa våldet mot kvinnor till historien

I går uppmärksammades FN:s dag mot våld mot kvinnor bland annat av UNIFEM, där jag är med i styrelsen, med en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm.
Min partikamrat Jenny Sonesson, ordförande f ör Liberala Kvinnor i Stockholm höll ett underbart och gripande tal. Hon sade bla. följande.
Låt oss denna dag skänka en tanke till en ung siciliansk flicka som levde och dog för länge sedan. Till hennes minne tänder vi om några veckor ljus när mörkret är som svartast på året. Vad många inte vet är att helgonet Lucia var offer för våld. Hon levde i Syracusa på Sicilien i Italien under 300-talet e.Kr. En försmådd friare såg till att Lucia dömdes att bli prostituerad på en bordell. Lucia vägrade. Hon avrättades med ett svärdshugg och det är därför Lucia i våra dagar bär ett vackert rött sidenband runt midjan.
Våldet mot kvinnor är gammalt. Låt oss tillsammans förpassa våldet mot kvinnor till historien.
Mörkertalet när det gäller våld mot kvinnor är stort vet jag av egen erfarenhet efter att ha arbetat som socialsekreterare och suttits styrelsen för Alla Kvinnors Hus som är Stockholms största kvinnojour. Uppskattningsvis polisanmäls bara två brott av tio.
Vi måste föra ut frågan i ljuset. Skamkänslor får brottsoffer att avstå från att polisanmäla. Vi måste tillsammans lägga skammen där den hör hemma – hos förövarna.
Att bli våldtagen upplever många som något av det mest skrämmande som de kan tänka sig. Tanken "det kunde ha varit jag" får många kvinnor att begränsa sina liv. Att bekämpa vissa mäns våld mot kvinnor ska inte betraktas som ett krig mellan könen. Det är en fråga om barbari eller civilisation. Hur högt frågan prioriteras är en värdemätare på graden av civilisation i vårt samhälle. Vi vill ofta stoltsera med att Sverige är världens mest jämställda land. Men så länge kvinnor inte kan garanteras kroppslig integritet kan vi knappast kalla vårt samhälle jämlikt.
Problematiken kan inte betecknas som ett särintresse eller en perifer fråga. Den skär rakt in i hjärtat av vår demokrati. Det handlar om den mest grundläggande rättigheten av alla: att ha självbestämmanderätt över sin kropp och möjlighet att skydda den mot kränkningar.
Våldet mot kvinnor är gammalt. Låt oss tillsammans förpassa våldet mot kvinnor till historien!

lördag 21 november 2009

Gårdsförsäljning av vin hestsar upp Folkpartiets landsmöte

Debatten har rasat på Folkpartiets landsmöte i Växjö om gårdsförsäljning av vin skall tillåtas. Hur påverkar det möjligheterna att behålla Systembolaget? Skulle EU anse det vara illojal konkurrens om gårdar får sälja enbart sitt eget vin? Debattläget var jämt för och emot gårdsförsäljning. Flera talare fruktar att gårdsförsäljning medför att hela den svenska restriktiva alkoholpolitiken skulle raseras med ett tillstånd.

Själv är jag positiv till gårdsförsäljning men vill också värna om det svenska monopolet. Helst skulle jag se att gårdarna fick bli filialer till Systembolaget. Men det skulle förutsätta att gårdarna också är beredda at sälja annat vin än det egna.

Landsmötet beslöt i sin vishet att slå vakt om en restriktiv alkoholpolitik och att avvakta utfallet av den rättsliga prövningen av den finska gårdsförsäljningen i EU domstolen. Om prövningen visar att gårdsförsäljningen av vin är förenlig med ett bibehållande av Systembolagets nuvarande försäljningsmonopol, kan Folkpartiet liberalerna öppna för att gårdsförsäljning av vin ska tillåtas också i Sverige.

torsdag 19 november 2009

Ja till tredelad föräldraförsäkring

"Nu lever Folkpartiet farligt!" varnade Expressens ledarsida 1991. Partiledare Bengt Westerberg hade "med dödsförakt" på landsmötet krävt att Folkpartiet skulle bli för en pappamånad. I dag är pappamånaderna okontroversiella. Nu är det dags att Folkpartiet röstar ja till en tredelad föräldraförsäkring på partiets kongress som hålls i Växjö 19-22 november. Fyra månader till vardera vårdnadshavare och fyra månader att dela fritt mellan föräldrarna. Det handlar alltså om att fördubbla antalet pappamånader.
Dagens föräldraförsäkring är en stor bov i Sveriges jämställdhetsunderskott. Det finns ett belagt samband mellan den tid kvinnor lägger ned på hem och barn och deras position på arbetsmarknaden mätt i karriärmöjligheter, inflytande och lön. Vi kan inte längre acceptera att den skattefinansierade föräldraförsäkringen tillåts konserverar gamla könsroller. Alla andra socialförsäkringar är knutna till individen. Fäder tar idag endast ut 21 procent av föräldradagarna.
Men innan pappamånaden infördes tog hälften av papporna inte ut en enda dag av föräldraförsäkringen. Föräldralediga pappor ges större möjlighet att knyta an till sina barn och vara mer delaktiga under hela deras fostran. Det innebär att män och kvinnor tar ett fortsatt mer jämställt ansvar för hem och barn, vilket Folkpartiet strävar efter. Pappamånader stärker fäder att våga ta ut föräldraledighet trots ovilliga arbetsgivare. Pappledighet är inte främst en ekonomisk fråga. Det är framförallt välutbildade pappor som är föräldralediga. Regeringens jämställdhetsbonus är utmärkt men den räcker inte om vi vill bryta uråldriga strukturer som hämmar individer av båda könen.
Kritiker invänder att det finns pappor som är olämpliga att vara föräldralediga, på grund av missbruk eller grov kriminalitet och givetvis finns det även mammor som av olika skäl inte klarar av föräldraskapet. I sådana fall ska det finnas möjlighet att fördela föräldraförsäkringen på ett annat sätt. Socialtjänsten skulle kunna utreda ärendet tillsammans med Försäkringskassan.
Socialdemokraternas kongress ställde sig nyligen bakom en tredelad föräldraförsäkring. De rödgröna kommer att driva kravet i valrörelsen nästa år. Folkpartiets och Alliansen akilleshäl är unga väljare och framförallt unga kvinnor. Över sextio procent av kvinnor mellan 18 och 34 år sympatiserar med något av de rödgröna partierna. Vi har inte råd att vända dessa framtidsväljare ryggen.
Liberalismens yttersta trohet är till individen. Liberaler har i alla tider varit ovilliga att tillskriva kollektiv, som familjen eller ätten, rättigheter. Den privata sfär en liberal frihet ska skydda är en individuell sfär och ingenting annat. Folkpartiet har en stolt historia när det gäller kampen för jämställdhet. Men idag finns det ingen skillnad mellan Folkpartiet, Centern och Moderaterna när det gäller visioner för jämställdheten. Vi liberaler kan inte vila på gamla meriter.
Politiker kan inte alltid ängsligt snegla i backspegeln efter opinionen. Då hade kvinnlig rösträtt och förbudet mot barnaga aldrig införts. Och Folkpartiet skulle inte vara för svenskt Natomedlemskap. Kongressombud, Jan Björklund och Nyamko Sabuni: våga vara lika visionära som Bengt Westerberg var på landsmötet 1991. Sverige behöver en tredelad föräldraförsäkring om vårt land ska bli jämställt!
Birgitta Ohlsson
Ordförande Liberala Kvinnor och riksdagsledamot (FP)
Barbro Westerholm
Tidigare ordförande LK och riksdagsledamot (FP)
Helena Bargholtz
Tidigare ordförande LK och riksdagsledamot (FP)

onsdag 11 november 2009

Torskarna finns mitt ibland oss

Vi som bekämpar den globala människohandeln frågar oss ofta vem som är sexköpare. Det är torskarnas efterfrågan som upprätthåller den moderna slavhandeln. Svaret är att de finns mitt ibland oss. Åke Blomqvist har dömts till dagsböter sedan han försökt köpa sex av en minderårig flicka. Han är folkpartistiskt kommunalråd med ansvar för barn- och utbildningsfrågor i Huddinge kommun, den näst största kommunen i Stockholms län.
Åke Blomqvist uppger själv att han via en sajt på Internet beställt en prostituerad: "Jag fick kontakt med en man som kom hem med en tjej mitt på dagen. Jag betalade 1 500 kronor för henne men uppfattade aldrig att hon var minderårig". Enligt Ing-Marie Hägglund, kriminalinspektör vid polisens kommission mot människohandel, har flickan erkänt att de hade sex. Ärendet ingår i en stor kopplerihärva där flera unga flickor utnyttjats av äldre män.
Folkpartiet liberalerna och Liberala Kvinnor står upp för sexköpslagen och har ett starkt engagemang för att prostitution och människohandel ska bekämpas. Handlingar sker utifrån de värderingar vi har. Det är tydligt att Åke Blomqvist inte delar de värderingar som vårt parti bygger på. Människokroppen är inte en handelsvara bland andra.

Detta skriver jag tillsammans med Birgitta Ohlsson och Jenny Sonesson i en debattartikel i Aftonbladet. Läs hela artikeln http://www.aftonbladet.se/debatt
Kommentera den gärna.

tisdag 10 november 2009

Åke Blomqvist - jag är så besviken på dig

Jag har känt Åke Blomqvist, kommunalråd i Huddinge, som en klok och sympatisk folkpartistisk kollega. Att då få veta att han försökt köpa sex av en ung kvinna gjorde mig så besviken. Enligt intervjuer i media tycks han skyllt ifrån sig att han inte visste att hon var minderårig. Men att det är förbjudet att köpa sex av någon oavsett ålder tycks inte bekymra honom. Han kan väl knappast vara omedveten om att det är olagligt oavsett om hon är fjorton eller hundra. Han hade bställt hem henne på dagtid. Jag undrar om hon var ett offer för människohandel? Och har ett kommunalråd tid att ägna dagen åt sexköp?

Saken blir inte bättre av att Åke också är en tung kyrkopolitiker och representerar Folkpartiet bl.a. på kyrkomötet. Kan han sitta kvar? Det tycker inte jag. Även om han uppger att han ångrar sig. Men det gör väl de flesta som åker fast för ett brott.

söndag 8 november 2009

I en annan del av Bromma

Jag har inte läst något av Martina Haag tidigare, men hört att hon skall vara kvick och underhållande. Kanske skulle jag inte börjat läsa henne med boken I en annan del av Bromma (piratförlaget) för så särskilt kul är den inte, undantaget några lustiga incidenter.

Det handlar liksom i hennes tidigare Underbar och älskad av alla, om Bella, som är gift med den framgångsrike tevestjärnan Matte, far till hennes två små pojkar. Hon jobbar i receptionen på TV 4 utan några klara framtidsplaner. Hon undrar vad hon gjort med sitt liv. I boken droppas namn på existerande tevekändisar som passerar revy inför Bella. Jag gillar inte när man, som nu tycks ha blivit allt vanligare, blandar in faktiska människor i uppdiktade historier.

Visserligen är Bella 42 år, men för mig är boken snarast en lättläst och lättviktig flickbok. Är hon typen för en modern kvinna i yngre medelåldern? I så fall ska jag läsa Martina Haags tidigare bok om Bella.

torsdag 29 oktober 2009

Asylsökande hör inte hemma i häkten

Härom veckan besökte jag tillsammans med Johan Pehrson, Folkpartiets rättspolitike talesman, Kronobergshäktet i Stockholm. En av de frågor personalen där uppmärksammade oss på var den kopiösa ökningen av så kallade utlänningsfall. I vissa fall handlar det om personer som har dömts för brott, och då hamnar i häkte i väntan på utvisning.
Men det finns också utländska medborgare som hamnar i häkte under långa perioder utan att vara dömda, eller ens misstänkta för brott. Det är asylsökanden som Migrationsverket av "säkerhetsskäl" har valt att skicka till häktet.
Det finns ingen officiell statistik på hur många fall det rör sig om, men en rundringning som DN har gjort visar att Migrationsverket under första halvåret placerade 128 personer som inte begått något brott i häkte. På Kronobergshäktet fick vi höra om en av dessa personer, som fick tillbringa 22 månader i en cell på 7 m2.
De vanligaste skälen till att asylsökanden hamnar i häkte är rymningsförsök eller utåtagerande beteende. Ibland handlar det också om självmordsbenägenhet. Att bli utvisad är ofta en traumatisk upplevelse, och att vissa människor då reagerar med aggressivt beteende, försöker rymma eller till och med försöker ta livet av sig är inte så konstigt. Men att då placera dessa människor i häkten, där man ibland är isolerad i 23 av dygnets 24 timmar i en cell stor som ett ordinärt badrum är så fel det kan bli.
Häktet är en synnerligen dålig plats för människor som mår dåligt, men inte har begått brott. Migrationsverket kan inte få fortsätta använda häktet som en avstjälpningsplats och regeringen måste därför titta närmare på den här frågan.

tisdag 27 oktober 2009

Bort med snuset i skolmiljön

Idag är enligt lagen rökfritt som gäller i barn-och ungdomsmiljöer exempelvis i skolor, på skolgårdar etc. Däremot sägs inget om snusfria miljöer för barn och ungdomar.

Ett effektivt preventionsarbete har lett till att rökningen idag minskar bland våra barn och ungdomar. Men dessvärre kan vi se en motsatt trend vad gäller snusning. Framför allt har kvinnorna ökat sin andel. Den högsta andelen snusare återfinns i de yngre åldersgrupperna.

Vilka biverkningar som snuset ger har länge varit dolt i mörker. Dagens forskning visar dock alltmer att snuset inte är ett harmlöst medel utan påvisar en allt större negativ påverkan på kroppens funktioner och organ. Snus innehåller ca 2 500 kemiska ämnen varav en del är förbjudna i våra andra miljöer men inte i munnen. Nikotinmängden i snus är hög och en dosa snus kan jämföras med ca 75 cigaretter i nikotinmängd. Nikotinets kraftigt beroendeframkallande verkan är väl känd.

I svenska skolor finns ingen begränsning för snusning enligt lag. Det är alltså full lagligt att använda drogen nikotin både i lektionssalen och på skolgården. Elever och lärare snusar under lektionstid.Det finns en stor risk att snusningen inom kort kommer att skapa stora folkhälsoproblem om inte preventiva åtgärder sätts in. Därför bör tobakslagen utökas för att säkerställa snusfria barn och ungdomsmiljöer. Detta har jag motionerat om i riksdagen.

torsdag 22 oktober 2009

Jehåvasjävlen

Jag är fascinerad av religiösa sekter och har därför med intresse läst Henrik Pettersson upplevelse av att växa upp i en familj som tillhör Jehovas vittnen. I Jehåvasjävlen (Forum) skildrar han sin fridfulla uppväxt i denna stängda sekt och sedermera sitt avståndstagande. Att tillhöra en sträng religiös rörelse innebär för många, liksom för de övriga i hans familj, en trygghet. Man vet att man är på rätt sida när Harmagedon kommer.

Gradvis kommer Henrik att ifrågasätta medlemmarna i sekten och de hårda krav de ställer på lydnad och livsstil. Och när han som tonåring träffar Emma, också hon ett vittne men ett rebelliskt sådant, dras han alltmer till en tillvaro utanför rörelsen. Han och Emma vill lena som andra ungdomar.

Efter krånglig kärlekshistoria med Emma bestämmer han sig för att fara till USA för att pröva lyckan som manusförfattare.

Jag är inte odelat positiv till boken. Intressant, javisst, men rätt rörig. Jag önskar att författaren skrivit den ännu mer personligt, helst i jag form och i rakare tidsföljd. Fast jag vill gärna läsa fler böcker om religiösa böcker upplevda inifrån.

onsdag 14 oktober 2009

Rätt kvinna vann Livelihood Award

Right Livelihood Award, det alternativa Nobelpriset, kommer i år att gå till Catherine Hamlin som grundat Fistula-sjukhuset i Etiopien. Hamlin har ägnat femtio år till att behandla och bota fistula och har genom sitt arbete gett liv, hälsa och självkänsla tillbaka till tusentals av Afrikas allra mest utsatta kvinnor.
- Right Livelihood Award har gjort ett fantastiskt val genom att hedra en feministisk hjältinna som Catherine Hamlin. I en värld där barn föder barn och unga flickor som knappt blivit tonåringar blir mammor behövs kloka, modiga och beslutsamma läkare som Hamlin. Två miljoner kvinnor världen över lider av fistula, ett helvete som ofta uppstår när livmodern spricker på grund av att den gravida flickan inte vuxit färdigt eller på grund av långdragna förlossningar. Jag är mycket stolt över att Liberala Kvinnor under många år stött Catherine Hamlins arbete.
Det säger Birgitta Ohlsson, förbundsordförande för Liberala Kvinnor.
Liberala Kvinnor har det senaste året i en stor kampanj samlat in tusentals strumpbyxor Fistula-sjukhuset i Addis Abeba. I dag har Hamlins insatser vuxit till ett globalt expertcenter för botande av fistula och Liberala Kvinnor är sedan länge en av samarbetspartnerna.

Jag är tidigare styrelseledamot i den svenska insamlingsstiftelsen för Fistulasjukhuset och besökte då sjukhuset i Addis Abeba i Etiopien. Det var en stark upplevelse för mig. Jag gläds av hela mitt hjärta för att Catherine har fått denna fina utmärkelse. Jag hoppas hon orkar komma till Stockholm för att ta emot priset den 4 december. Läs om sjukhuset och stöd det. http://www.fistulasjukhuset.se/

torsdag 8 oktober 2009

Riksdagens absurda motionerande

Nu är riksdagens allmänna motionsperiod över.Under drygt två veckor får vi riksdagsledamöter motionera om allt mellan himmel och jord som rör riksdagen. Och det gör vi. Själv har jag väckt 18 motioner, somligt gammalt, somligt nytt. Nästan alla de motioner jag väckt tidigare år har avslagits och då gäller det att försöka igen. Jag är långt ifrån flitigast.

Varför dras vi då med i motionshetsen? För många gäller antalet, eftersom lokaltidningen hemma räknar hur många motioner länets olika riksdagsledamöter väckt. Det är mängden som gäller, innehåll och kvalitet tycks komma i andra hand. Ett år råkade jag väcka samma motion men med olika rubriker. Ingen upptäckte detta utom jag när jag efteråt städade skrivbordet. Så jag fick dra tillbaka den ena av dem.

Motionshetsen är absurd. Mitt förslag är att varje ledamot skulle få väcka endast egen motion under den allmänna motionstiden. Då skulle motionerna bli väl genomarbetade och många säkert intressantare än idag.

Ett alternativ kunde vara att ledamöterna får väcka motioner under hela året, så som man får göra i kommuner och landsting. En tredje möjlighet är ett system där ett visst antal motionsrätter lottas ut bland ledamöterna. Ett sådant system lär tillämpas i det engelska parlamentet.

söndag 4 oktober 2009

Stäng av mobilen i bilen

Jag läste en nyhetsartikel i DN 3 oktober om hur farligt det är att skicka sms när man kör bil. Man löper 23 gånger högre risk att krocka. Mobiltelefoner är farliga att använda i samband med all bil- och buss körning.

När man pratar i mobiltelefon vid bil – och busskörning måste man dela sin uppmärksamhet mellan körningen och samtalet. Man är därför inte lika koncentrerad på körningen och trafiken runt omkring.

Enligt Vägverket är även en förare som använder handsfree är i stort sett lika okoncentrerad som en förare som håller mobiltelefonen i handen. Reaktionstiden blir lika mycket längre och körningen lika ojämn som när man pratar i en handhållen telefon. Att prata i en mobil, även handsfree, i stadstrafik är förenat med mycket stor risk och bör därför undvikas helt

Handsfree innebär inte att du är mer koncentrerad på trafiken. Handsfree gör det lättare att prata längre, vilket ökar risken för en olycka. Handsfree innebär inte att föraren är mer koncentrerad på trafiken. Det kan snarare vara en falsk trygghet, eftersom många tror att det är säkert.

Vissa handsfree-anordningar kan dessutom innebära att telefonen och knapparna hamnar längre bort från föraren. Det blir svårare att träffa rätt knapp, eftersom de redan små knapparna på telefonen blir ännu mindre på avstånd när telefonen sitter i en hållare.

Ett samtal med en passagerare är visserligen lika krävande som ett mobilsamtal. Men det finns ett samspel mellan föraren och passageraren när de pratar med varandra. En passagerare är vanligen också koncentrerad på trafiken. I en svår trafiksituation ställer passageraren antagligen inte några frågor och förväntar sig inte ett omedelbart svar.

Att för en förare tala i mobil under körning är förbjudet i ett flertal länder. Det finns också länder som tillåter mobilprat för föraren endast om handsfree används, något som stämmer dåligt överens med forskning av Christopher Patten vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Därför bör ett förbud införas för alla motorfordonsförare att använda mobiltelefon under körning.

onsdag 30 september 2009

Det är fult att luras

Robert Aschberg lurade några godtrogna politiker till en lyxig fest som inte blev av. De fick sedan schavottera i TV och Aftonbladet. Inbjudan hade gått ut till samtliga riksdagsledamöter, även till mig. Visst borde de dragit öronen åt sig när de såg upplägget. De handlade omdömmeslöst. Jag vill inte på något sätt försvara dem.

Men ändå blir jag arg på Aschberg som vill lura människor på det sättet.

Vilka blir konsekvenserna? Självklart en ökad rädsla hos oss riksdagsledamöter att tacka ja till någonting. Själv skulle jag ikväll ha ätit middag med regionala företrädare för Sveriges Hotell och Restaurangförbund för att diskutera besöksnäringen i Stockholmsregionen. Det ställdes in. Alltför många ringde återbud p.g.a Aschberg. Vi ska träffas längre fram på kansliet över en kopp kaffe och kanske en bulle, om vi törs ta den.

Riksdagsledamöter kritiseras för att inte vara ute och träffa folk. Det stämmer inte. De flesta av oss är ute på många möten. Ibland blir vi bjudna på mat, annars hinner vi inte träffa olika organisationer. Självklart ska det ske inom rimliga gränser.

Det är ändå värt att notera att endast 8 ledamöter kom. 341 av oss avstod och gjorde annat.

måndag 28 september 2009

Rösta på mig i Folkpartiets provval

Jag hoppas få fortsätta mitt arbete i Sverige Riksdag ytterligare en mandatperiod. Det finns så mycket att göra. Framför allt vill jag engagera mig i rättsfrågor och då särskilt med inriktning på kvinnor och barn. Under mina år i riksdagen är våld mot kvinnor, sexualbrott och trafficking frågor jag drivit. Det vill jag fortsätta med. Trots ny lagstiftning är kvinnor fortfarande utsatta för våld, inte minst invandrarkvinnor genom det hedersrelaterade våldet. Våldet mot äldre kvinnor uppmärksammas alldeles för lite.

Som Lidingös riksdagskvinna bevakar jag frågor viktiga för ön. Jag har därför till regeringen framfört en begäran att Lidingö ska slippa reparera broklaffen på gamla Lidingöbron.
Naturligtvis engagerar jag mig även frågor för hela länet.

Som tidigare ledamot i Europarådet i Strasbourg arbetade jag med att bekämpa våldet mot barn och barnaga. Också i Sverige måste barnagan försvinna helt och hållet. Det vill jag fortsätta att kämpa för.

Som kvinna i politiken prioriterat jag jämställdhetsfrågorna i Sverige och i världen. Orättvisa löneskillnader, diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden, kvinnors hälsa och ett starkt politiskt inflytande för kvinnor är angelägna frågor för mig.

Tryck-och yttrandefrihet och integritetsfrågor är svåra men så viktiga att bevaka. Min liberala övertygelse säger att vi måste finna en rimlig avvägning mellan samhällets trygghet och individers frihet. Här vill jag vara med och forma en hållbar politik. Detta är en av fundamental betydelse för ett rättssamhälle

Så jag hoppas få ditt stöd i provvalet.

torsdag 24 september 2009

Obligatoriska civiläktenskap

I en riksdagsmotion tillsammans med min partikamrat Ulf Nilsson föreslår vi att civiläktenskap ska vara obligatoriska i Sverige, liksom i många andra europeiska länder.

I Sverige ingås de flesta äktenskap genom en religiös vigselceremoni som också har juridisk giltighet. Denna vigselrätt har alltid legat hos Svenska kyrkan, och sedan slutet av 1800-talet har också juridiskt giltiga vigslar kunnat förrättas inom andra trossamfund.

Ur liberal synvinkel är det viktigt att dra en tydlig gräns mellan den offentliga myndighetsutövningen och fristående organisationers (t.ex. trossamfunds) inre verksamhet. Vi menar att myndighetsutövning ska ligga hos offentliga organ.

Det ligger en inneboende motsättning i att låta fria religiösa samfunds ceremonier utgöra en form av myndighetsutövning. Denna ordning är skadlig både för de religiösa samfundens självständighet och för upprätthållandet av statens icke-konfessionella natur. Exempelvis kommer det alltid att finnas vissa trossamfund som har vigselrätt och vissa som saknar den. Det är principiellt oacceptabelt att staten på det sättet tar sig rätten att betygsätta trossamfund och ge befogenheter enbart åt vissa.

I många andra länder – Frankrike och Nederländerna är bara två exempel – har man ett system med civiläktenskap. Det är alltså den borgerliga vigselförrättningen som blir juridiskt gällande. Det står naturligtvis var och en fritt att sedan, om man så vill, komplettera med en religiös vigselceremoni.

Vi vill alltså att systemet med civiläktenskap införs även i Sverige. Genom civiläktenskap markeras trossamfundens självständighet gentemot staten och skillnaden mellan den sekulära äktenskapsrätten och den religiösa äktenskapssynen. Systemet innebär inte heller i sig en större administration än dagens system.

söndag 20 september 2009

Kampen för Dawit Isaak frigivande fortsätter

I går talade jag på en av flera manifestationer runt om i landet för att påminna om den fängslade svensk eritrianske journalisten Dawit Issak. Denna manifestation, som liksom de övriga anordnades av riksdagens tvärpolitiska nätverk för Dawit Isaak, ägde rum på Sergels torg.

Jag tog bl. a upp följande.
Det är i dagarna åtta år sedan Dawit Isaak greps i Eritrea. Sedan dess sitter han fängslad utan rättegång.

Brotten mot de mänskliga rättigheterna i Eritrea är grova och omfattande. I en rapport från Amnesty International i juni 2004, kritiseras de omfattande brotten mot mänskliga rättigheter i landet. Rättssystemet är under all kritik och fängelseförhållandena är fruktansvärda. Cellerna är fuktiga, överfulla och hälsovådliga. Fångarna har dålig tillgång till vatten och svälter.
Det är troligt att det är i en sådan vidrig fängelsemiljö som Dawit lever idag. De flesta avlider i fångenskap i brist på läkarvård eller av vanvård eller tortyr.

Den förra svenska regeringen fick berättigad kritik för bristande engagemang i Dawits fall. Ansträngningarna för att få Dawit Isaak frigiven eller att åtminstone få träffa honom ökade under de senaste åren från regeringens sida. Det var bättre sent än aldrig. Nu har alliansregeringen tagit över stafettpinnen från den socialdemokratiska regeringen och fortsatt med den tysta diplomatin. Det uppenbart att tyst diplomati är resultatlös.

Utrikesdepartementet borde utarbeta en strategi så att Sverige i alla internationella forum där vi möter Eritrea alltid tar upp Dawit Isaaks fall. Smarta sanktioner vore ytterligare en kostnad för regimen så länge de inte släpper Dawit Isaak. Det kan vara reseförbud för regeringsrepresentanter, att de inte får visum för att åka in till EU. Det bör också handla om att stoppa utländska konton som regimen har. Den svenska regeringen måste alltså öka ansträngningarna för att få Dawit Isaak fri. Han får inte gå samma öde till mötes som den svenske diplomaten Raoul Wallenberg som 1945 försvann under oklara omständigheter till Sovjetunionen. Här fungerande inte den svenska tysta diplomatin.

Vi kräver att Eritrea omedellbart släpper Dawit Isaak fri och låter honom återförenas med sin familj i Göteborg.

fredag 18 september 2009

Halv pudel för fel om Svenska kyrkan

I gårdagens blogg kritiserade jag Svenska kyrkan för att man inte gått ut med information om möjligheten att kryssa upp till tre personer i valet nu på söndag.

Nu har jag haft ett samtal med Lidingös trevliga kyrkoherde Carina Nilsson, som berättar att denna uppgift spritts i en broschyr till alla hushåll. Så jag gör en halv pudel men beklagar att denna uppgift inte finns med på röstkortet. Men det är inte Lidingö församlings fel.

torsdag 17 september 2009

Grov miss av Svenska kyrkan. Men kryssa mig.

På söndag den 20 september är det val till Svenska kyrkans tre beslutande församlingar , kyrkofullmäktige, stiftet och kyrkomötet.

I dag skriver Lars Ryding i Svenska Dagbladet http://www.svd.se/ om det låga intresset för kyrkovalet. Drygt 10 % brukar rösta. Han liknar de övriga 90% av medlemmarna som en terracottaarmé, inte en engagerad och andligt stridande styrka. Även om det ligger något i hans liknelse får man inte, menar jag, förringa alla de insatser som sker i kyrkans sociala och kulturella verksamheter. Högmässor och andra gudstjänster lockar vanligen inte mycket folk. Men musiken i kyrkan drar. Detta utnyttjar kyrkorna, också i min församling Lidingö.

Jag är en ganska flitig kyrkobesökare och har ofta stort utbyte av gudstjänster. Inte minst beundrar jag prästernas förmåga att få ut väsentliga budskap ur svåra evangelietexter. Får jag inget där som stärker mig kan det i stället komma genom en psalmtext.

Men jag är besviken på Svenska kyrkan som inte fått ut den spännande nyheten att i år får man kryssa tre personer i stället för som tidigare en. Det skulle vara en spännande innovation, som om den utnyttjades i stor skala skulle kunna ge underlag för en liknande reform i de allmänna valen.

Jag hade tänkt motionera i riksdagen om en liknande modell. Men det kan jag inte göra när troligen bara ett fåtal kommer att utnyttja den möjligheten i kyrkovalet. Jag får ju inga erfarenheter som underlag för min motion.

Jag hoppas ändå att du som tillhör Lidingö församling ger mig ett av dina kryss på listan från FISK, Folkpartister i Svenska kyrkan, på söndag.

onsdag 9 september 2009

Presstödsfrågan engagerar

Jag har fått positiva ledarkommentarer efter intervjuerna med mig i Ekot och Kulturnytt TV1.

Med ett undantag har jag fått stöd och hejarop. Man pekar på det orimliga och orättvisa i systemet.

Heja, Bargholtz! skriver Barometern.se OT.se, som instämmer i att presstödet är "en dinosaurie som överlevt sig själv" och fortsätter "Tack! Nu när alliansregeringen vacklar och av någon anledning tagit på sig att försvara presstödet mot ett kritiskt granskande EU behövs energiska borgerliga riksdagspolitiker som inte släpper taget utan driver på....Nej, låt oss ge Bargholtz vårt stöd men avskaffa presstödet!

Nya Wermlandstidningen skriver " Medan den borgerliga regeringen märkligt nog försvarar det otidsenliga och snedvridande presstödet gentemot EU så är det befriande att ta del av en debattartikel skriven av FP-riksdagsledamoten Helena Bargholtz. På politikerbloggen.se konstaterar hon att att presstödet är " en dinosaurie som överlevt sig själv".
Tänk om vi hade ministrar som ville och vågade tala sådant klarspråk- och sedan agerade utifrån den övertygelsen. Förhoppningsvis kan Bargholtz bli en blåslampa på sina borgerliga kollegor i den här frågan."

Det är också mitt mål!

torsdag 3 september 2009

Lyssna på EU-spola presstödet. Inlägg på politikerbloggen

EU- kommissionen har i brev till regeringen slagit fast att det svenska presstödet snedvrider konkurrensen. Systemet måste förändras kräver EU-lommissionen klokt. Presstödet är en dinosaurie som överlevt sig själv. Det svenska medielandskapet ska inte utgöra en Jurassic Park. Jag hoppas att den svenska regeringen tar sitt förnuft till fånga och inte muckar med EU-kommissionen. Det vore dessutom olyckligt att under det svenska ordförandeskapet inleda en rättslig strid med EU för att få behålla ett regelvidrigt statsstöd . Sverige ska svara kommissionen senast i september jag hoppas att regeringen inte söker strid i EU-domstolen.
En sådan konflikt kan dessutom leda till att hela presstödet måste avvecklas. Inte bara den del av presstödet som konstateras vara oförenligt med statsstödsreglerna. EU-kommissionens beslut baseras på EU:s förbud mot statliga subventioner till företag.
Kommissionen konstaterar att presstödet ger en extra snedvridning av konkurrensen i storstadsområdena. Detta innebär att storstadsstödet pekas ut som den problematiska delen av presstödet och att stödets konkurrenspåverkan i dessa områden inte kan negligeras. Kommissionen konstaterar också att presstödets marknadsdefinition inte är relevant. Av detta följer att även andra tidningar än prenumererade morgontidningar i fortsättningen måste beaktas när stödets tillåtlighet ska bedömas. Det innebär exempelvis för Stockholms del att det finns minst sex tidningar som konkurrerar om annonspengarna.
Vidare slår kommissionen fast att det svenska storstadsstödet varken är nödvändigt eller lämpligt. Denna skrivning ska ses mot bakgrund av att konkurrenssnedvridningen anses vara särskilt problematisk i storstäderna.
I brevet framhålls att presstöd som syftar till att öka mediemångfalden kan vara legitimt om det är utformat på rätt sätt. Men som om inte kommissionens tidigare påpekanden mot storstadsstödet är tydliga nog skriver man i slutet av texten rakt ut att det svenska presstödet i dess nuvarande form strider mot fördraget. Kommissionen accepterar stödet till landsortstidningar och stödet till låg och medelfrekventa tidningar men vidhåller att regeringen måste reformera storstadsstödet.
Vi måste således inse att Sverige måste förändra presstödet om vi inte vill hamna i EU-domstolen i strid i en statsstödsfråga.
Frågan som hänger i luften är hur stödet ska reformeras. Kommissionen slår fast att man kan samtycka till ett nytt gränsvärde för storstadstidningar med stor upplaga om de behandlas på samma sätt som hög- och medelfrekventa tidningar vilket innebär ett maximalt stödbelopp om 17 miljoner kronor per år. Vidare framhåller kommissionen att ett alternativ är att helt avskaffa stödet till storstadstidningar.
Sverige stöder EU:s stränga reglemente mot statsstöd och det vore märkligt att ta en konflikt om dessa regler när det gäller presstödet. En sådan konflikt skulle inte bara sabotera arbetet mot företagssubventioner i EU utan också fläcka det svenska ordförandeskapet rejält.
Den enda rimliga lösningen i nuläget är att Sverige snarast meddelar att presstödet ska förändras och att regeringen tillsätter en utredning som utarbetar förslag om hur det ska ske. En sådan utredning bör självklart beakta hela den enorma förändring som skett i medielandskapet de senaste åren och göra en modern bedömning av stödfrågan utifrån detta.
EU-kommissionens brev till den svenska regeringen utgör en milstolpe i den snart fyrtio år långa segdragna debatten om presstödet. Sverige ska svara kommissionen senast i september i år. Att ens utnyttja möjligheten att ansöka om förlängd svarstid hos kommissionen vore olyckligt eftersom en sådan begäran tolkas som att Sverige överväger att gå till domstol och inte vill genomföra en relativt enkel reform i enlighet med de EU-regler vi stöder i alla andra sammanhang. Sverige måste lyssna på EU-kommissionen och spola presstödet i nuvarande form. Det är dags att pensionera presstödsdinosaurien.

tisdag 1 september 2009

Vindkraft förfular landskapet på Gotland

I senaste numret av tidningen Fokus (nr 34) läser jag om det ökade motståndet mot vindkraften. Jag förstår det. Själv oroar jag mig över den kraftiga ökningen av antalet vindkraftverk på Gotland där jag tillbringar semestern sedan många år tillbaka.

Vi är många, bofasta och sommargotlänningar, som oroar oss för den diskuterade utbyggnaden av vindkraft från dagen ca 100 till ytterligare 500 på Gotland. Hundratals vindkraftverk blir ett förfulande och störande inslag i det vackra gotländska kulturlandskapet som lockar så många besökare. Turismen är en viktig framtidsbransch för ön. Vi som värnar Gotlands unika natur kräver besked om vindkraften.

Jag har därför ställt en skriftlig fråga i riksdagen till näringsminister Maud Olofsson och vill veta om hon avser att verka för en tredje elkabel mellan fastlandet och Gotland och en kraftig utbyggnad av vindkraften på ön?

Vindpotentialen på Gotland är inte anmärkningsvärt god om man undantar de redan exploaterade områdena. Den utspridda bebyggelsen på ön och naturskyddsintressen gör det svårt att identifiera ytterligare områden som är lämpliga för större vindkraftparker med bra vindlägen, vilket är avgörande för ett gynnsamt ekonomiskt utfall. Att satsa 3 miljarder på en elkabel mellan Gotland och fastlandet förefaller vara ett ekonomiskt högriskprojekt.

Hon duckar i sitt svar till mig och hänvisar till Svenska kraftnäts bedömning. Regeringen tar i budgetpropositonen för 2010 ställning till Svenska kraftnäts investeringsplan men inte till var utbyggnaden ska ske. Placeringarna av en så stor mängd vindkraftverk kommer med all sannolikhet leda till många överklaganden. Så regeringen kommer inte undan frågan.

onsdag 26 augusti 2009

Trist resultat av folkomröstningen om barnaga på Nya Zealand

Häromdagen kom resultatet av folkomröstningen på Nya Zealand. Till min stora besvikelse vill drygt 87 procent av de röstande att den två år gamla lagen som förbjuder barnaga ska avskaffas. Det skall alltså bli fritt fram att smälla till sina barn i uppfostringssyfte. Frågan som var föremål för omröstningen var konstigt och ledande formulerad. Den löd "Ska aga som en del i bra uppfostringssyfte vara ett brott på Nya Zealand?"

Väl så ledsamt var alla de kommentarer jag fick på min artikel i www.thelocal.se och som finns i min förra blogg. Många var riktigt obehagliga och avslöjade en skrämmande syn på barn.

Den svenska modellen innebär inte att förbud mot aga är ett brott enligt brottsbalken utan det regleras i föräldrabalken som föreskriver att barn ska behandlas med respekt för sin person och får inte utsättas för aga eller annan kränkande behandling. Syftet är inte att straffa dem som agar sina barn utan att väcka opinion och åstadkomma en förändring i föräldrars uppfostringsmetoder.

Kampen mot barnaga måste fortsätta. Det är helt uppenbart.

fredag 21 augusti 2009

Smacking kids is never acceptable.Artikel i The Local

I am so disappointed learning from the Swedish media about the referendum in New Zealand whether corporal punishment should be reintroduced.

Hitting people is wrong- and children are people too. Corporal punishment of children breaches their fundamental rights to respect for their human dignity and physical integrity.
Its legality breaches their right to equal protection under the law. The rights of all children – the smallest and most fragile of people -must be fully respected.

The UN Convention on the Rights of the Child requires States, in its article 19, to protect children from ‘all forms of physical and mental violence’ while in the care of parents and others. The fact that corporal punishment of children is legal in many countries, unlike other forms of inter-personal violence, challenges the universal right to equal protection under the law.

Hitting children is also a dangerous practice, which can cause physical and psychological injury and even death. Corporal punishment is identified by research as a significant factor in the development of violent attitudes and actions, both in childhood and later life. It inhibits or prevents positive child development and positive forms of discipline. Promoting positive, non-violent forms of discipline empowers parents and reduces family stress.

In previous centuries, special defences existed in legislation in many states to justify corporal punishment of wives, servants, slaves and apprentices. Violence to women remains far too prevalent, but in most states it is no longer defended in legislation. It is paradoxical and an affront to humanity that the smallest and most vulnerable of people should have less protection from assault than adults.

In Sweden, there has been a ban on subjecting children to spanking since 1979. It goes without saying that this ban has not ended all forms of violence to children in our country. But it is obvious that attitudes towards violence and the use of physical punishment have changed for the better and today there is strong public opinion in favour of the Swedish anti-spanking law.
Available data show that no more than 11 per cent of the adult population in Sweden are positively inclined to even minor forms of physical punishment. Studies by Statistics Sweden show that spanking has become less common in our society. Attitudes have changed substantially since 1965 when a similar study was done. The in the Swedish Parental Code prohibiting spanking of children has played an important role in this positive development.
During the last two decades, reporting of child abuse and neglect has increased. There is no clear evidence which indicates a corresponding increase in actual cases of child abuse in Sweden. Everything points to other explanations such as better awareness and knowledge of children in vulnerable situations. As mentioned above, attitudes in society have also changed: people today are less willing to accept violence against children. Another reason is that the reporting obligations under the Social Welfare Act have been strengthened and many more groups of professionals are now obliged to report children at risk - so fewer cases of child abuse and neglect fail to come to the attention of the social welfare authorities.
In other countries, where corporal punishment is not prohibited for example the USA and Canada, the number of reports of child abuse and neglect has also increased. In Belgium, the numbers have increased by almost 70 per cent between 1986 and 1992.
The State's obligation under the Convention on the Rights of the Child demands that all measures must be undertaken for the implementation of the rights recognized in the Convention. Legislation is only one of the measures, but it is an important statement from society that we are no longer accepting physical chastisement of children.
When the Bill on the anti-spanking law was put forward a member of the Swedish Parliament said: "If we as parents cannot convince our children with words, then we shall never convince them with violence."

onsdag 19 augusti 2009

Sverige måste välja presstödsreform eller domstol

EU- kommissionen har i brev tiull regeringen slagit fast att det svenska presstödssystemet måste förändras eftersom det nuvarande systemet snedvrider konkurrensen. Kommissionens beslut baseras på EU:s förbud mot statliga subventioner till företag och det markerar en ny milstolpe i den snart fyrtio år långa debatten om presstödet. Om inte Sverige under ordförandeskapet vill inleda en rättslig strid med EU för att få behålla ett regelvidrigt statsstöd måste Sverige följa kommissionens beslut. En strid i EU-domstolen kan dessutom leda till at hela presstödet måste avvecklas, inte bara en mindre del av presstödet som nu konstateras vara oförenligt med statsstödsreglerna..

Kommissionen konstaterar att presstödet ger en extra snedvridning av konkurrensen i storstadsområdena. Detta innebär att storstadsstödet pekas ut som den problematiska delen av presstödet och att stödets konkurrenspåverkan i dessa områden inte kan negligeras. Kommissionen konstaterar också att presstödets marknadsdefinition inte är relevant. Av detta följer att även andra tidningar än prenumererade morgontidningar i fortsättningen måste beaktas när stödets tillåtlighet ska bedömas. Det innebär exempelvis för Stockholms del att det finns minst sex tidningar som konkurrerar om annonspengarna.

Kommissionen konstaterar att det svenska storstadsstödet varken är nödvändigt eller lämpligt. Denna skrivning ska ses mot bakgrund av att konkurrenssnedvridningen anses vara särskilt problematisk i storstäderna.

I brevet konstateras att presstöd som syftar till att öka mediemångfalden kan vara legitimt om det är utformat på rätt sätt. Men som om inte kommissionens tidigare påpekanden mot storstadsstödet är tydliga nog skriver man i slutet av texten rakt ut att det svenska presstödet i dess nuvarande form strider mot fördraget. Kommissionen accepterar stödet till landsortstidningar och stödet till låg och medelfrekventa tidningar men vidhåller att regeringen måste reformera storstadsstödet.

Vi måste således konstatera att Sverige måste förändra presstödet om vi inte vill hamna i EU-domstolen i strid i en statsstödsfråga.

Frågan som hänger i luften är hur stödet ska reformeras. Kommissionen slår fast att man kan samtycka till ett nytt gränsvärde för storstadstidningar med stor upplaga om de behandlas på samma sätt som hög- och medelfrekventa tidningar vilket innebär ett maximalt stödbelopp om 17 miljoner kronor per år. Vidare framhåller kommissionen att ett alternativ är att helt avskaffa stödet till storstadstidningar.

Sverige stöder EU:s stränga reglemente mot statsstöd och det vore märkligt att ta en konflikt om dessa regler när det gäller presstödet. En sådan konflikt skulle inte bara sabotera arbetet mot företagssubventioner i EU utan också fläcka det svenska ordförandeskapet.

Den enda rimliga lösningen i nuläget är att Sverige snarast meddelar att presstödet ska förändras och att regeringen tillsätter en utredning som utarbetar förslag om hur det ska ske. En sådan utredning bör självklart beakta hela den enorma förändring som skett i medielandskapet de senaste åren och göra en modern bedömning av stödfrågan utifrån detta.

Sverige ska svara kommissionen senast i september. Att ens utnyttja möjligheten att ansöka om förlängd svarstid hos kommissionen vore olyckligt eftersom en sådan begäran antyder att Sverige överväger att hellre gå till domstol än att genomföra en relativt enkel reform i enlighet med de EU-regler vi stöder i alla andra sammanhang.

tisdag 11 augusti 2009

Öka statsbidragen till Lidingö och andra kommuner

Det väntar en tuff höst för landets kommuner, också Lidingö, inför arbetet med 2010 års budget. Kommunerna har stora ekonomiska problem. Även om det finns tecken på att den ekonomiska krisen vänt, att botten nåtts, så gäller fortsatt försiktighet. Det kan komma nya bakslag.

Risken är att när kommunerna ska betala ut socialbidrag till nya arbetslösa, så måste kommunerna spara in på välfärdens kärnområden för att få budgeten att gå ihop. Personal sägs upp i skolan och i äldreomsorgen. Då ökar antalet arbetslösa ytterligare och krisen förvärras.

Sverige bör formulera nya spelregler för den kommunala ekonomin. Statsbidragen behöver öka i lågkonjunktur för att dämpa nedgången i ekonomin och minska i högkonjunktur för att bromsa överhettning.

Nu hinns ett stort systemskifte för kommunal ekonomi inte med inför 2010. I stället behövs, enligt folkpartiet, förstärkningar genom ett antal miljarder i överföringar från staten. Det är fullt rimligt att tänka sig att förstärkningen är tillfällig, att ökade statsbidrag bara utgår under lågkonjunkturen och att de upphör i takt med att kommunernas egna skatteintäkter ökar igen.

Lågkonjunkturen med ökad arbetslöshet, inte minst för ungdomar, sammanfaller med extremt stora ungdomskullar. Det betyder att under det närmsta året blir en stor utmaning för ungdomar att hitta jobb, även om Lidingös ungdomar förefaller jämförelsevis lyckligt lottade.

Det är bättre att den som saknar utbildning utbildar sig än att bara gå och slå dank. Därför är det, menar folkpartiet, en rimlig åtgärd att bygga ut antalet utbildningsplatser inom universiteten och vuxenutbildningen. Minst 10 000 nya utbildningsplatser lär behövas i början av nästa år.

Det finns, enligt folkpartiets bedömning, ekonomiskt utrymme för ytterligare väl genomtänkta reformer inför budgetåret 2010.

Men varning för ohämmad utgiftspopulism. Det finns i stort sett ingen statsutgift som inte den rödgröna oppositionen vill öka. Allt åt alla. De tre vänsterpartierna har sagt att de vill höja skatterna nästa år, dock inte så mycket som krävs för att betala alla löften.

Skattehöjningar under lågkonjunktur är fel. I stället bör ekonomin stimuleras. Att staten drar in köpkraft till exempel genom sänkta skatter under lågkonjunktur är direkt kontraproduktivitet.

Nu är det bara ett år kvar till valet. Det väger just nu jämt mellan riksdagsblocken. Två alternativ står mot varandra. Ska den ekonomiska politiken bygga på försiktighet och ansvarstagande eller populism? Jag är övertygad om att en stor majoritet av Lidingöbor väljer det första alternativet.

torsdag 6 augusti 2009

Annorlunda barnbarn

Chock blandad med glädje och oro för framtiden. Så upplever de flesta mor-och farföräldrar att få ett barnbarn med funktionshinder. Hur ska det gå för barnet och dess familj? Hur ska föräldrarna klara av det? Och syskonen? Hur kan de bli till stöd och hjälp?

I Annorlunda barnbarn (CURA) tar Monica Klasén Mc Grath klokt och insiktsfullt upp mor-och farföräldrars situation, praktiskt och känslomässigt, när det fått ett barnbarn med funktionshinder. I intervjuer får vi möta far- och morföräldrar och föräldrar som berättar om svåra erfarenheter, men också om det positiva, om glädjen över att vara förälder, eller mor-och farförälder, om kärleken och stoltheten över barn och barnbarn. De talar också om de känsliga relationerna mellan föräldrar och mor-och farföräldrar kring ett funktionshindrat barn.

Författaren ger goda råd, beskriver vanliga funktionshinder och dess orsaker samt förmedlar kontaktuppgifter.

Trots allt som skrivits om barn med funktionshinder finns det hittills ingen litteratur eller forskning på detta område. Därför fyller Annorlunda barnbarn en viktig funktion.

Helena Bargholtz

måndag 3 augusti 2009

Nedkopplad, avkopplad

Jag har haft fyra härliga veckor på Gotland, varav en omfattade Almedalsveckan. Den blev så lyckad, jag tror, för alla som var där. Fullt på seminarier och krogar, festligt och bra väder. FPs kväll med Jan Björklund drog bra med folk. Jag deltog i flera debattpaneler, bl.a. de som framgår av min senaste blogg.

Så blev det tre semesterveckor i Fleringe med familjen. Det är fin liten socken på norra Gotland men med besvärliga mottagningsförhållanden för internet. Så jag lämnade datorn hemma på Lidingö och njöt av den gotländska friden nedkopplad och avkopplad.

Väl hemma igen blev det mycket att ta igen. Inte minst bloggandet.

Sommarens "snackis" på Gotland är tveklöst landshövdingen Marainne Samuelssons agerande att bevilja Payex grundare Max Hansson bygglov inom strandskyddsområdet på Östergarn mot sina handläggares inrådan. Dessutom godkände hon hans tidigare byggnader uppförda utan bygglov. Den makten har en landshövding. Till sina medabetare förklarade hon att man får särbehandla viktiga personer och ge dem förmåner som inte vanliga människofr kan få. "Så är lagen" framhöll hon. Detta framkom då en av hennes medarbetare i hemlighet spelade in vad som sas under sammanträdet. Detta spelades upp i Radio Gotland.
Det stod i strid mot vad hon tidigare sagt i en intervju i Gotlands Tidningar, nämligen att viktiga personer som Max Hansson ska behandlas hårdare än vanliga människor.

Hon har onekligen hanterat frågan oklokt, oavsett om hon gjort något brottsligt eller ej.

torsdag 25 juni 2009

Almedalen- alla är där

Almedalen är det roligaste politiska arrangemang jag vet. Jag har varit med många gånger under årens lopp och upplevde starten 1968 med Palme, som talade på en låda.

I år lär det slås rekord i antalet arrangemang. Det gör det visst varje år. För mig, som medverkande, är det också rekord.

Jag är med i följande .
29 juni
Socialtjänsten Stockholm
kl. 17.00
Socialpolitisk tebjudning med forskare
Stockholmsbåten i hamnen

30 juni
ROKS
kl. 12.30
"Talarstaffetter" om prostitution och människohandel
Högskolan

Sveriges Kvinnolobby
kl. 15.00
Kulissen kvar i det jämställda Sverige?
En feministisk analys av vårbudgeten 2009
Högskolan

2 juli
Lärare mot tobak
kl. 10.00
Dold försäljning av tobak- en del av den förebyggande strategin
Strand Hotell

ROKS
kl. 13.00
samma program och plats som ovan

UNIFEM
kl. 16.30
Kvinnokonventionen 30 år
Östersjötorget

3 juli
Sveriges Kvinnolobby
Krisen och jämställdheten
Högskolan

Sol, värme, Visby, alla människor, allt som händer. Det är oemotståndligt.

lördag 20 juni 2009

Fega kommentatorer på politikerbloggen

Häromdagen skrev jag ett inlägg på www.politkerbloggen.se/debatt där jag föreslog Birgitta Ohlsson till ny mininster nu när Lars Leijonborg avgått. Hon har kvaliteter som skulle göra henne till ett utomordentligt statsråd.

Nu blev det inte så. Istället utsågs Tobias Krantz till Lars Leijonborgs efterträdare. Jag känner Tobias väl. Vi har suttit tillsammans i riksdagens konstitutionsutskott. Jag uppskattar honom mycket och vet att han kommer att bli en mycket bra mininster för den viktiga högre utbildningen.

Men jag hoppas ändå att Birgitta blir minister i vår nästa borgerliga regering efter valet 2010. Vad som gjort mig beklämd var alla de trista kommentarer med anledning av mitt inlägg. Hon fick också beröm. Men tonen i kritiken mot henne var ofta så grov. Är det för att man får skriva anonymt som man uttrycker sig så fult? Det stör mig verkligen att man inte vågar stå utåt för sina åsikter. Jag tycker mycket illa om anonyma insändare både på politkerbloggen och annorstädes.

söndag 14 juni 2009

Äntligen kan vuxencensuren för film slopas.

Jag har ingått i en referensgrupp för en översyn av filmgranskningslagen och skyddet för barn och unga mot skadligt medieinnehåll.

Nu har utredningen med översynen presenteras.Utredaren regeringsrådet Marianne Eliason föreslår bl.a. att möjligheten att censurera vuxenfilm avskaffas och att den fyra nuvarande åldersgränserna på barntillåten bio blir kvar: 7, 11 och 15 år. Någon 18 års gräns föreslår hon inte.

Det nya är att det allmänna aldrig kommer att hindra visning av film. Den nuvarande lagen är en begränsning av mötes- och yttrandefriheten och borde därför ha avskaffats för länge sedan. Det har gjorts försök som hindrats av riksdagen. Folkpartiet har länge drivit kravet på att vuxencensuren ska avskaffas.

I referensgruppen rådde enighet om att vuxencensuren ska bort. Bara KD vill ha en 18 årsgräns utöver den nuvarande fyra. Nu ska utredningen förhoppningsvis leda till en proposition från regeringen och ett beslut i riksdagen. Så kan Statens biografbyrå som svarat för filmcensuren gå i graven 2011- 100 år efter dess inrättande.

måndag 8 juni 2009

Hurra för Folkpartiet!

Jag har upplevt många valvakor under mina år i politiken. Det har varit omväxlande vin och vatten. I går fick jag skåla i champagne tillsammans med andra glada folkpartister hemma hos Jan-Erikoch Siv som ordnat en härlig valvaka. Stämningen steg i takt med mätningarna. Ytterligare ett mandat utöver de två vi redan har. Hurra!

Det gick riktigt bra för folkpartiet på Lidingö, en bra bit över riksgenomsnittet. Valdeltagandet var gott. Läs mer på www lidingosidan.se som har det preliminära resultatet.

Framgången är välförtjänt. Lidingöliberalerna är utan tvekan de som varit mest synliga på Lidingö. Vi har delat ut massor av flygblad och pratat med många väljare.

Det är alltid några som är besvikna efter ett val. Denna gång är det moderaterna, men som Paul Lindquist så riktigt kommenter i sin blogg; de har ingen Marit Paulsen. Jag tycker inte moderaterna ska deppa. De behöll ju sina fyra mandat.

Jag gratulerade nyss Marit här i riksdagen och fick en pratstund. Hon är så klok när hon betonar det personliga mötets betydelse i en valkampanj. Jag tror mer på det än på internet.

fredag 5 juni 2009

En vädjan till förnuftet. Tänk kallt på den globala uppvärmingen av Nigel Lawson

Visst vore det skönt att kunna tro på det budskap som Nigel Lawson predikar i En vädjan till förnuftet. Tänk kallt på den globala uppvärmningen (SNS förlag).

Författaren, som är tidigare energi-och finansminister hos Margaret Thatcher, är inte ensam i sin kritik av domedagsprofetiorna om klimathotet. Även andra debatörer och forskare ifrågasätter klimathotet, men de har inte lätt att komma fram i debatten.

Han ifrågasätter att den globala uppvärmningen skulle vara det stora hotet mot livet på jorden och anser att de åtgärder som föreslås mot hotet är orealistiska och politiskt omöjliga.

Lawson framför sin politiskt inopportuna kritik baserad på en gedigen litteraturlista och går igenom den globala uppvärmningens ekonomiska, politiska och moraliska aspekter. Han anser dock inte att status quo ska gälla utan för fram rationella åtgärder mot den globala uppvärmningen.

Det är en bok med ett budskap att fundera över. Kanske har han rätt. Åtminstone bör han tas på allvar.

tisdag 2 juni 2009

Manliga makstrrukturer i media?

Hörde ett intressant inslag i radion om en undersökning som visar att männen dominerar stort på DN Debatt. Den debattsidan är ju den mest citerade av alla andra media. Konkurrensen att komma in är stenhård. Det vet jag av egen erfarenhet. De gånger jag medverkat i debattinlägg har det varit med män som medundertecknare. Svagheten med undersökningen är att man har inga uppgiftder på hur många kvinnor som skickat in inlägg och fått dem refuserade. Inte heller finns en jämförelse med andra tidningars debattsidor.

Forskningen lär fortsätta. Den är viktig för oss som vill se fler kvinnor som ledande samhällsdebattörer. Ökad makt i samhällslivet innebär inte bara fler kvinnor på viktiga politiska funktioner utan också fler kvinnor på tunga poster i näringslivet och stor synlighet i media.

onsdag 27 maj 2009

Härliga, historiska Helsingfors

Långhelgen tillbringade min man och jag i Helsingfors. Det var länge sen sist. Det är en härlig stad. Finlands historia blev så tydlig för oss med besök på Sveaborg, konstmuséet med Kalevala utställningen och inte minst Mannerheims hem, numera ett museum. Jag är fascinerad och imponerad av Gustaf Mannerheim (1867-1951). Han var framstående som militär och som politiker; som överbefälhavare och president. Han var stilig, talade 14 språk och var mycket intresserad av heminredning. Sitt äktenskap klarade han dock inte. Jag kan tänka mig att han inte var lätt att vara gift med. Säkert en aristokratisk mansgris. Men jag hade gärna träffat honom. Som min svåger sa: Mannerheim är Finlands historia.

Helsingforsoperan, uppförd för ca 15 år sedan, är min favorit. Ljus, luftig med en inbjudande foajé, där människor är uppklädda. Vi såg Die Frau ohne Schatten av Richard Strauss. En oförglömlig upplevelse med fantastiska sångare och en enastående vacker och avancerad scenografi. Den föreställningen tror jag inte Stockholmsoperan skulle klara.

tisdag 19 maj 2009

Stefan Fölster om finanskrisen

Härom morgonen fick jag på min Rotaryfrukost lyssna på Stefan Fölster, Svenskt Näringslivs chefsekonom. Jag är rätt svag för Stefan inte minst för hans lätt mjuka tyska brytning. Han säger ofta kloka och intressanta saker.

Nu handlade det naturligtvis om finanskrisen. Han påminde om att krisen kom inte helt överaskande. Många prognosmakare har i åratal varnat för de stora obalanser som funnits mellan USA och Kina avseende sparande. Kineserna sparat mycket. Receptet i kristider är att centralbankerna lånar ut mer pengar genom att öka penningmängden ( det gäller att sedan minska penningmängden när konjunkturen vänder). De behöver också ge kapitaltillskott till banker och sänka räntan. Så sker just nu. Vi kommer att få finansbubblor även i framtiden. Det behöver inte vara av ondo. Lågkonjunkturen brukar städa bort olönsamma branscher och bolag och istället ge utrymme för nytänkande och nyföretagande.

Det finns nu tecken på att obalanserna håller på att rättas till, menade han. USA har ökat sin sparkvot och i Sverige får de som har jobb en reallöneökning.

Trist är att arbetslösheten ökar mer än väntat. Den svenska regeringen borde göra mer anser han. Budgetunderskottet, som nu är 3,5%, borde få öka för att ge utrymme för infrastrukturinvesteringar. Bättre att bygga nu när det är billigt än senare i en ny högkonjunktur när det är dyrare. Regeringens argument för att hålla igen är bl.a. det åtagande Sverige har mot andra länder, främst Lettland. Det åtagandet grundar sig i de svenska bankernas engagemang.

Avslutningsvis betonade Stefan Fölster hur angeläget det är att klara ungdomsarbetslösheten. Ungdomar som aldrig får en chans på arbetsmarkanden måste få utbildning och stimulanser att starta eget.

Jag gillar mina Rotaryfrukoster. Goda med trevliga kontakter och ofta mycket bra föredrag. Härnäst blir jag president för min klubb, Lidingö Milles Rotaryklubb.

torsdag 14 maj 2009

Barnagan måste bort i hela Europa

Detta var mitt budskap till delegaterna på mötet med COSAC i Prag i måndags och tisdags. COSAC är en sammanslutning av paralmentariker från EUs medlemsländer, som träffas två gånger om året i det land som då är ordförandeland. Därav mitt besök i det underbara Prag, som jag tyvärr inte hann se så mycket av.

Det var i samband med debatten om mänskliga rättigheter i EUs medlemsländer som jag lyfte min hjärtefråga, att barnaga måste avskaffas i alla länderna. Jag framhöll att barn är små människor men ska ha fullständiga mänskliga rättigheter. Så är det inte idag. I flera europeiska länder tolererar samhället olika former av våld mot barn i uppfostringssyfte, särskilt i hemmen.

Jag påminde om att Sverige införde ett agaförbud 1979 och istället introducerade metoder för ett bra föräldraskap utan aga.

Jag blev glad och hoppfull inför det positiva besked jag fick om att detta ska inarbetas i EUs handlingsplan för barn.

lördag 9 maj 2009

Margot Wallström (s)tjärna

Jag lyssnade på EUkommissionären Margot Wallström i Ekots lördagsintervju. Hon är mycket bra, lugn, saklig och lagom mjuk i sin framtoning. Nästan i klass med Anna Lindh. Margot talade bl.a. om hur skönt det ska bli när hon nu lämnar uppdraget som kommissionär att slippa vara en offentlig person. Hon är naturligtvis ständigt uppmärksammad och uppbokad.

Men jag kan inte låta bli att undra hur det kommer att kännas för henne den dag hon är ute ur rampljuset där hon stått i så många år, som svensk toppolitiker och nu kommissionär. Jag har sett på annat håll svårigheterna att anpssa sig till en mer vanlig tillvaro efter att ha varit en betydelsefull person. Kanske borde det finnas ett Exitprogram för dem som lämnar en tillvaro i offentlighetens ljus.

Hur som helst hoppas jag hon får det bra och att hon inte återvänder som socialdemokratisk politiker.

Hon skulle bli alldeles för farlig för oss borgerliga politiker.

torsdag 7 maj 2009

Ojust påhopp på Birgitta Ohlsson

Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot och ordförande för Liberala Kvinnor, engagerar sig starkt för sexköpslagen. Detta har föranlett Alexander Bard, nybliven folkpartist, att angripa henne grovt och kränkande på dagens politikerblogg.se. Anledningen är ett inlägg av en medlem i styrelsen för Centerns Ungdomsförbund, som vill tillåta sexköp. För detta får hon massor av beröm av Alexander Bard.

Jag tror inte på talet om den lyckliga horan. De allra flesta som prostituerar sig tvingas till detta av omständigheterna; fattigdom, drogsmissbruk och män som tvingar dem. Få europeiska kvinnor vill arbeta som prostituerade. Den europeiska sexindustrin lider av rekryteringsproblem. Därför kan många fattiga unga kvinnor lockas till Europa av människohandlare för att bli sexslavar. Svensk polis hyllar sexköpslagen eftersom den avskräcker människohandlarna att söka sig till Sverige. De vet att det är förbjudet att köpa sex och därför inte lönsamt att placera prostituerade här.

Nu pågår en statlig utvärdering av sexköpslagen, som blir klar 2010. Den ser jag fram emot.

Jag har läst att Alexander Bard vill bli Folkpartiets chefideolog. Bevare mig och Folkpartiet för detta!

lördag 2 maj 2009

Jobbskatteavdraget- hur smart är det just nu?

Mona Sahlin träffade regeringens akilleshäl när hon i sitt första maj tal tog upp pensionärerna och jobbskatteavdraget. Detta avdrag får ju inte de och inte heller alla de som nu blir arbetslösa. Regeringen gick visserligen till val på att skattemässigt gynna de som jobbar. Men det var i ett läge när det var gott om jobb. Idag när så många, som inte vill något hellere än att ha ett jobb, tvingas till arbetslöshet ter sig jobbskatteavdraget för dem som ett hån. Samma för pensionärerna som räknade med att bli kompenserade för jobbskatteavdraget men som upptäckt att de inte blir det. De är, begripligt nog, ilskna och upprörda.

Det är i och för sig intressant att Mona Sahlin lovar att kompensera pensionärerna om sossarna kommer till makten, i stället för att lova avskaffa jobbskatteavdraget. Hon vill ju höja skatterna. Det naturliga vore då att avskaffa avdraget.

Jag vill verkligen principiellt inte höja skatter. Men med tanke på det rådande läget på arbetsmarknaden just nu och att jag anser att de pensionärer, som inte jobbar, drabbas orättvist av att inte få jobbskatteavdraget, kunde det vara läge för regeringen att avskaffa det.

Det blir sannolikt en besvärlig fråga för oss i nästa års valrörelse.

måndag 27 april 2009

Dubbla slag av Malin Persson Giolito

Romanen (Piratförlaget) handlar inte som man skulle kunna tro av titeln om kvinnomisshandel, åtminstone inte om fysik sådan men på sätt och vis om en form av psykisk misshandel. Hanna begåvad jurist anställs på en prestigefylld advokatbyrå med strålande karriärutsikter. Men så har hon, enligt sina manliga karriärsugna kollegor, den dåliga smaken att skaffa sig barn, flera stycken. Så trots en uppmuntrande och stöttande make hamnar hon snart i periferin, eftersom hon inte längre drar in tillräckligt med pengar till byrån. Det handlar också om mystiken kring en av Hannas kollegor, en äldre advokat som tar livet av sig.

Det är en dyster skildring av kvinnors svårigheter inom affärsjuridiken. Man kan undra hur pass representativ den är. Men uppenbart är svårigheterna självupplevda. Författaren är själv jurist, mamma och har arbetat många år på en av Sveriges största advokatbyråer. Boken är läsvärd särskilt för unga kvinnliga jurister. Förhoppningsvis skrämmer den inte bort dem från advokatbanan.

fredag 24 april 2009

Rotaryklubbarna på Lidingö gör en stor Polio-insamling på lördag den 25 april

Om polio inte utrotas lever världen under ett fortsatt hot från sjukdomen. Över tio miljoner barn kommer att drabbas av barnförlamning under nästa 40-årsperiod om världen inte gör det bästa av de fyra miljarder USD som redan investerats globalt i utrotning.

Gates Foundation skänker Rotary en motiverande gåva på 255 miljoner USD. Rotary kommer att matcha gåvan med 100 miljoner USD. Beloppet kommer att samlas in av rotarymedlemmar och andra under de kommande tre åren. Rotary är en ledande partner i det globala initiativet att utrota polio (Global Polio Eradication Initiative – GPEI) och dess huvudsakliga roll är att samla in medel, verka som förespråkare och mobilisera volontärer.

”Rotarianer, regeringsledare och hälsovårdsansvariga har med stort engagemang fört oss till en punkt där polio endast drabbar ett litet antal av världens barn,"sa Bill Gates, en av ordförandena i Gates Foundation. ”Att helt utrota polioviruset är dock svårt och kommer att fortsätta att medföra svårigheter under ytterligare ett antal år. Speciellt Rotary har inspirerat mitt eget personliga åtagande att verkligen engagera mig för att utrota sjukdomen.”

Så på lördag hoppas vi att Lidingös tre Rotaryklubbar stolt ska kunna redovisa en betydande summa till denna kampanj. Dina pengar går till inköp av vaccin och inget annat. En dos oralt vaccin kostar 75 öre. Det fordras sex doser för att med säkerhet immunisera ett barn. Din femkrona räcker alltså för att rädda ett barn undan polio. Rotary gör jobbet och garanterar att vartenda öre går till avsett ändamål.

För tjugokronor och Bill Gates bidrag räddar vi tio barn.

torsdag 23 april 2009

Jag unnar alla en Ulf

När den rödgröna oppositionen i dag presenterade sitt förslag om utvidgat ROT- avdrag fick Mona Sahlin frågan om hur hon ser på RUT-avdragen, dvs skatteavdragen för hushållstjänster. Till min glädje svävade hon på målet. Hon ville inte säga något bestämt om när de avdragen ska avskaffas, om oppositionen kommer till makten efter nästa val. Här anar jag en spricka mellan partierna; att vänstern och miljöpartiet vill ha bort avdragsmöjligheterna är klart.

Vem vet, kanske har Mona själv en hushållstjänst? Det unnar jag hennes verkligen. Hon behöver det. Att vara partiledare är tufft och jobbigt. Har man som hon dessutom familj ska hon använda sin dyrbara fritid till att umgås med den, inte till att städa.

Själv har jag, sedan jag kom in riksdagen, Ulf som kommer varannan vecka. Det är en njutning att komma hem när Ulf varit hos mig. Jag unnar alla en Ulf även Mona.

måndag 20 april 2009

Euron nu?

Jag läser att allt fler säger ja till euron. Stödet ökar markant. Det framgår av en ny Sifo-undersökning.

Den ekonomiska krisen har visat att Europa står starkare med euron. Det var när euroländernas ledare agerande samfällt i höstas som förtroendet för det finansiella systemet började återställas. Besluten i eurogruppen påverkar hela Europa. Men Sverige står utanför och är inte med och påverkar.

Vårt utanförskap och vår sjunkande krona har inte inneburit något skydd för vårt näringsliv eller vår exportindustri. Krisen har stärkt argumenten för ett svenskt eurointräde.

Helst skulle jag se att detta kunde ske utan en ny folkomröstning. Flera länder, t.ex. Fnland har infört euron utan folkomröstning. Det borde Sverige också göra.

lördag 18 april 2009

Bilskrotningspremie

Bilbranschen har ju drabbats hårt av den ekonomiska krisen och är en av de känsligaste när det gäller konjunktursvängningar. I svårare tider kör många vidare med sin gamla osäkra, miljöfarliga bil i stället för att köpa en ny.

Många andra länder i Europa tycker det är viktigt att stimulera en föryngring av bilparken. Men Sverige gör inte det. Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller miljön, men Sverige har en av Europas äldsta bilparker. Tyskland, som har infört skrotningsstimulanser har ökat sin nybilsförsäljning med 21,5 procent i februari. På 80 dagar har över 200 000 bilar anmälts för skrotning. In Sverige finns över 300 000 bilar av -88 års modell eller äldre – bilar utan katalysatorer. En sådan släpper ut föroreningar som motsvarar 100 nya bilar. Det finns 800 000 bilar av -96 års modell eller äldre som släpper ut 30 procent mer än en ny bil.

Jag ställer därför en skriftlig fråga i riksdagen till näringsminister Maud Olofsson för att få veta om hon är beredd att verka för att en bilskrotningspremie införs; för miljön, säkerheten och som krisåtgärd.

måndag 13 april 2009

Inspirerande påsk på Österlen

Nu är jag så sugen att börja måla igen. Så inspirerad blev jag under påsken som jag ägnade åt konstrundan på Österlen. I strålande sol och skön värme hölls utställningar och ateljéer öppna för alla oss konstintresserade. Yrkesverksamma konstnärer och glada amatörer visade sina alster.
För flera år sedan, innan jag blev riksdagsledamot, målade jag akvarell. Mycket amatörmässigt men med glädje. Nu tar politiken nästan all min tid. Den lilla tid jag har över ägnar jag helst åt mina tre barnbarn, motion och lite kultur. Men någon gång i framtiden när jag släppt politiken, då ni...Kanske blir jag en av de glada amatörerna som ställer ut på Österlen.

Man behöver drömmar och inse att det måste finnas ett liv utanför politiken.

onsdag 8 april 2009

Sviker FN mänskliga rättigheter?

Det är mycket oroande om yttrandefriheten ska begränsas när det gäller kritik av religioner. Denna möjlighet diskuteras nu av världens ledare, bl.a. inför den stora FN-konferensen i Genève i slutetr av april. Islamiska länder driver på för att religionskritik ska förbjudas.

En liknande debatt hade Europarådet under min tid som ledamot i rådet. Då gällde det rätten att förtrycka kvinnor i religionens namn. Tack och lov blev rådets beslut att där religionen krockar med kvinnors mänskliga rättigheter tar över de senare över.

Oron är stor att militant isalmism kan komma att vinna i FN över mänskliga rättigheter.

I vintras var jag i Genève för att få en inblick i hur FN arbetar med mänskliga rättigheter inom ramen för sitt råd för mänskliga rättigheter. FN:s MR råd som har ersatt FN:s kommission för mänskliga rättigheter har snarare inneburit en försämring. Diktaturer är i majoritet. Specialrapportörer för enskilda länder har avskaffats och MR rådet försöker styra högkommissariens arbete. Oron för mänskliga rättigheters framtida ställning i FN syns berättigad.

fredag 3 april 2009

Kärlekens seger i riksdagen

I onsdags röstade en stor majoritet i riksdagen för en könsneutral äktenskapslag. Som liberal är jag stolt över att jag fick trycka på ja-knappen för en efterlängtad reform.

Kärleken mellan människor är inget som politiker ska värdera, men fram tills nu har Sveriges lagar skilt på heterosexuella och homosexuella förhållanden. Medan heterosexuella par kunnat få sin kärlek bekräftad i äktenskapets ram, har personer av samma kön varit hänvisade till partnerskap.

Partnerskapslagen var ett stort framsteg när den kom 1994, men nu är det dags att avskaffa den. Den är en särlagstiftning som har spelat ut sin roll.

Äktenskapslagstiftningen reglerar det juridiska förhållandet mellan makarna. De juridiska frågorna är desamma i ett förhållande oavsett personernas kön. Därför ska också lagstiftningen vara densamma.

För mig som liberal är detta en viktig principfråga om människors lika rätt och möjligheter. Vi politiker ska öka människors möjlighet att forma sitt eget liv efter sina egna drömmar.

Homofobin är fortfarande utbredd både i Sverige och i världen, men i dag blir det lite högre i tak i vårt samhälle. Jag är stolt och glad över att vi nu har en jämlik äktenskapslag.

söndag 29 mars 2009

Folkpartiet stödjer nya strandskyddsregler

(Insändare 090327 tillsammans med min partikamrat Lars Tysklind, Bohuslän)

Lidingö Tidning den 17 mars kunde vi läsa om planerad byggnation på Tyktorpsvägen där man både i rubriken och i artikeln framställer det som om att den strandskyddslagen skulle vara problemet.
Utan att gå in på själva sakfrågan är det ändå viktigt att tala om att regeringsförslaget om nya strandskyddsregler f.n. behandlas i riksdagen och efter beslut kommer den att träda i kraft den 1 juli 2009. I det aktuella ärendet är det alltså direkt felaktigt att påstå att den nya strandskyddslagen har haft någon påverkan.
För oss i Folkpartiet är det mycket glädjande att det i förslaget slås fast att strandskyddet är ett nationellt ansvar genom att vara en skyddsbestämmelse i miljöbalken samtidigt som möjlighet till lokal anpassning ska finnas.
I korthet innebär förslaget en skärpning i känsliga och exploaterade områden samtidigt som det ger en flexibilitet inom andra begränsade områden.
Risken finns att det nu kommer att målas upp direkt felaktiga skräckscenarier, vad de nya strandskyddsreglerna kommer att innebära och därför tycker vi det är viktigt att redovisa fakta.
Strandskyddet blir stärkt i områden med starkt exploateringstryck genom tydligare regler och en restriktiv tillämpning. Gäller bl.a. hela kuststräckan mellan Strömstad och Forsmark och då även på Lidingö.
Särskilda skäl som krävs för att ge dispens eller upphäva strandskydd preciseras i lagtexten.
Kommunerna får ta fler beslut, men samtidigt får länsstyrelserna en viktig roll genom möjligheten att överpröva kommunala dispenser och detaljplaner där strandskydd upphävs och genom att granska kommunernas översiktsplan.
Det ska alltid finnas en zon närmast stranden som möjliggör passage även om strandskyddet upphävs.
Miljö- och friluftsorganisationerna ges rätt att överklaga beslut om undantag från strandskyddet.
Smygomvandling av t.ex. sjöbodar hindras genom att det tydligt krävs dispens för ändrad användning som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område som annars varit tillgängligt.
Sammantaget blir resultatet ett starkt strandskydd där det nationella ansvaret och kommunala intressen ansvarsfullt samverkar för allmänt tillgängliga stränder och skydd av växter och djur.

torsdag 26 mars 2009

Wanja våndas

Kritiken mot Wanja Lundby-Wedin är hård från media och från "rörelsen". Och inte undra på. Hon har gått med , tydligen omedvetet, på ett pensionsavtal som gav AMF:s förre vd Christer Elmehagen en pension på över 60 miljoner kronor. Dessutom har hon 24 tunga styrelseuppdrag varav tio som ordförande. Hon pudlar men frågan är om det räcker för att hon ska återfå sin trovärdighet.

Varför har hon tagit på sig så många uppdrag utöver ordförandeskapet för LO, som borde mer än väl fylla hennes tid? Två antaganden: LO betalar förhållandevis låg ersättning för hennes ordförandeskap och räknar med att inkomsterna från styrelsearvoden ska kompensera detta eller att hon lider av "duktig flicka syndromet". Det kan också vara en kombination av dessa antaganden. Visst behövs det fler kvinnor på ledande poster i styrelser. Men det innebär inte att det ska vara samma kvinnor över allt. Framgångsrika kvinnor som Wanja måste dela med sig av uppdrag till andra kvinnor. Tacka nej, men föreslå en annan kvinna när valberedningarna hör av sig. På så sätt får fler kvinnor chans att visa att de också kan. Det är mitt förslag.

söndag 22 mars 2009

Påven sabbar svenskt miljardbistånd

Sverige kan inte slå dövörat till när påvens predikan undergräver omfattande biståndssatsningar mot hiv/aids. Sverige avsatte nära 1,5 miljard i kampen bara år 2007. Påvens aktuella uttalande ”Kondomer till och med förvärrar hiv-epidemin” är ett budskap som dödar. Förra året skrev 60 katolska grupper ett öppet brev till påven och varnade för att förbudet mot kondomer riskerar miljontals människors liv. Uppenbarligen struntar katolska kyrkan i intern kritik. Sverige måste framföra en officiell protest till den världsfrånvända heliga stolen.

Snart har 13 000 personer gått med i protestgruppen "Rött kort Vatikanen" som den folkpartistiska riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson har startat på Facebook. Hon har också väckt en skriftlig fråga ställd till utrikesminister Carl Bildt. Birgitta Ohlsson kräver att Sverige framför en officiell protest till Den heliga stolen för inställningen till sexuella och reproduktiva rättigheter som undergräver svenska biståndssatsningar. Utrikesministern har under onsdagen meddelat att UD inte avser att framföra en officiell protest till Vatikanen för katolska kyrkans agerandet i det uppmärksammade brasilianska fallet med en våldtagen nioårig flickas abort.

Jag är besviken på Carl Bildt. Varför ska Sverige fega ut i denna så viktiga fråga?

torsdag 19 mars 2009

267 riksdagsledamöter skrev på upprop om Dawit Isaak

Idag har jag tillsammans med riksdagsledamöter från flera partier agerat för att den svenske och eritrianske medborgaren och journalisten Dawit Isaak ska frisläppas från sitt fängsliga förvar i Eritrea där han sitter sedan länge, fängslad på oklara grunder.

267 riksdagsledamöter har skrivit på ett upprop om detta, som min partikamrat Cecilia Wigström tagit initiativ till. Cecilia har länge arbetat för att Dawit Isaak ska friges.

Att så många skrev under uppropet till Eritreas president med krav på att Dawit Isaak släpps fri är otroligt bra. Det här är stark markering från svenska folkets valda representanter och borde göra intryck på Eritreas president.

I uppropet framhåller vi att vi är oerhört bekymrade för Dawits hälsa. Han har hjärtproblem, det vet vi sedan tidigare och det finns diabetes i familjen. Att han enligt uppgift har åkt in på sjukhus visar tydligt att mer än sju år i de fruktansvärda eritreanska fängelserna, med brist på mat, vatten och hygien, självklart tär allvarligt på hälsan. Dawit får inte gå samma öde till mötes som en annan svensk medborgare som avled i ett eritreanskt fängelse för något år sedan för att han inte fick sin diabetesmedicin.

I dag har vi överlämnat uppropet och listorna med underskrifter till Eritreas ambassad, som ligger i Torsvik på Lidingö. Efter stor tvekan från ambassaden släpptes Cecilia in med vi andra i sällskapet fick vänta utanför. Cecilia fick löfte om att uppropet och listorna ska skickas med diplomatpost till presidenten. Hoppas löftet uppfylls.

onsdag 18 mars 2009

Ers majestäts olycklige Kurt av Lena Ebervall och Per E Samuelson

Vad är sant och vad är falskt? Vad är baserat på fakta och vad är rena påhitt? Frågorna infinner sig hela tiden när jag läser ”Ers majestäts olycklige Kurt” av makarna och advokaterna Lena Ebervall och Per E Samuelson (Piratförlaget).

Det är en underhållande bok. Inte tu tal om annat. Den är baserad på en skandal på högsta nivå., som utspelades under trettio, fyrtio och femtiotalen. Kurt Haijby var en charmerande men osympatisk äventyrare som kom i kontakt med Gustaf V och inledde ett sexuellt förhållande med honom. Kungen var enligt romanen djupt förälskad i Haijby och försåg honom rikligt med pengar och gåvor. Hovet och Gustaf VI Adolf försökte på olika sätt tysta honom bl.a. genom att skicka honom till Tyskland, sätta honom på psyksjukhus och i fängelse. Flera kända dåtida politiker och högre ämbetsmän figurerar i boken, ibland osympatiskt skildrade.

Att låta historiska händelser och personer ge underlag för romaner är ett lovvärt sätt att väcka intresset. Men det är försåtligt. Man får inte lita på den historiska sanningshalten.

måndag 16 mars 2009

Brevlådestriden

Jag läser i tidningen Din Bostadsrätt om min gode vän Anders Noréus, som bor i Vasastan och där drabbats av att Posten vägrar att dela ut posten på Gästrikegatan. Han och de andra boende måste hämta posten på närmaste postkontor. Skälet är att brevinkasten sitter fel ur arbetsmiljösynpunkt. Vad som fungerat i hundra år gäller plötsligt inte längre. Nya dörrar kräver Posten för fortsatt utdelning i brevlådorna.

Att postfacken hos postkontoret är placerade för högt eller nere på golvet tycks inte vara ett arbetsmiljöproblem. Anders och hans grannar misstänker att brevbärarna vill slippa trapporna och ha postboxar i entrén istället. Säkert är det så. Det är rätt rimligt tyckder jag, som själv bor i ett hus med postfack. Men varför vågar Posten inte ta upp diskussioner direkt med de boende om detta?

torsdag 12 mars 2009

Annika Falkengrens snikenhet

Jag är mycket förvånad över att SE Bankens vd Annika Falkengren tycker att hon ska ha en årlig löneökning på två miljoner. Redan idag har hon en lön långt över de flestas, 7 miljoner. Hennes styrelseordförande Marcus Wallenberg förklarar hennes kraftiga lönepåslag med att man tar bort den rörliga delen och därför måste höja den fasta.

Hur kan han och hans vd vara så omdömmeslösa? Höjningen måste verkligen sticka i ögonen på de anställda på som är oroliga för sina jobb och alla aktieägare som inte får någon utdelning. Det är skakigt för banken, som begärt aktieägarna om 15 miljarder i en nyemission. Börskursen har havererat.Att då begära en lönehöjning stärker säker inte aktieägarnas förtroende och vilja att delta i en nyemmission.

Dessutom får banken inte, enligt finansmarknadsminister Mats Odell, delta bankgarantiprogrammet och i kapitaltillskottsprogrammet, vilket banken vill.

Varför är du så sniken, Annika Falkengren?

tisdag 10 mars 2009

Oklar kritik av UNIFEM från regeringen

Att dagen efter den Internationella Kvinnodagen få läsa på DN Debatt biståndsminister Gunilla Carlssons bedömning av UNIFEM (FN:s utvecklingsfond för kvinnor) som en ineffektiv biståndsorganisation är oroande och förvånande. En granskning av multilaterala biståndsorganisationer är viktig och regeringens initiativ att studera hur pengar används inom det multilaterala biståndet kan vara en grund för att ytterligare förbättra arbetet i organisationerna.

Jag ingår i styrelsen för UNIFEM Sverige. Vi har under 2008 haft kontakt med UD för att diskutera det då pågående bedömningsarbetet, men granskningsmaterialet har förblivit otillängligt för oss Vi har ingen detaljkunskap om på vilket sätt granskningen har genomförts och har därför svårt att bedöma de slutsatser som dras. Det är svårt att föreslå konkreta åtgärder när kritiken är så svepande. Detta innebär inte att vi försvarar en eventuell bristande effektivitet inom organisationen utan ser fram emot den dialog som regeringen föreslår.

UNIFEM är med internationella mått mätt en liten organisation. Sammanlagt har organisationen cirka 200 anställda varav cirka 130 arbetar i fält, dvs. på regional- eller länderkontor i utvecklingsländer. UNIFEM:s sexton nationella kommittéer, varav UNIFEM Sverige är en, har bland annat till uppgift att stödja UNIFEM:s arbete i världen genom att på olika sätt informera om det arbete som UNIFEM utför. Andra uppgifter för de nationella kommittéerna är att påverka regeringar att öka stödet till UNIFEM samt att bedriva insamlingsverksamhet till stöd för utvecklingsprojekt. UNIFEMs viktiga arbete måste fortsätta.

söndag 1 mars 2009

Lite vintersemester

Nu gör jag en veckas uppehåll i mitt bloggande. Under riksdagens plenifria vecka far jag med make barn och barnbarn till Sälen för samvaro och skidåkning.

fredag 27 februari 2009

Skamliga stölder mot äldre kvinnor

Skäms, skäms och åter skäms, skrev Käte Diedrichsen nyligen i Lididngö Tidning med anledning av de vidriga stölder som äldre kvinnor utsatts för i Lidingö Centrum och som tidningen rapporterat om. Jag håller naturligtvis med henne. Jag blev så ledsen när jag läste att min gamla vän och partikamrat Ulla Almqvist var en av de drabbade.

Det är skrämmande att de som utför dessa stölder inte skäms eller ens tycks tänka på att det kunde vara deras gamla mammor som blev bestulna, att det finns så lite empati. Äldre kvinnor som brottsoffer görs inte synliga i någon större omfattning. Våld och övergrepp mot äldre är ett dolt och allvarligt samhällsproblem som måste uppmärksammas betydligt mer och som rymmer ett stort mörkertal. Äldre personer är betydligt mer oroliga än yngre för att bli överfallna, rånade eller ofredade.

Lidingö Centrum måste vara tryggt också för äldre kvinnor. Därför behövs fler synliga patrullerande poliser på gator och torg, också i Lidingö Centrum. Människor känner sig trygga när de ser poliser i området. Alliansregeringen genomför nu en storsatsning på fler poliser. År 2010 ska det finnas minst 20 000 poliser i Sverige. Det är en ökning med 2 500 på fyra år. Självklart måste några av dem finnas patrullerande i Lidingö Centrum.

torsdag 26 februari 2009

Glöm inte jämställdheten i kulturen

Jag saknar ett ordentligt avsnitt om jämställdheten inom kulturen i den statliga kulturutredningen. Detta tog jag upp med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth under riksdagens frågestund i eftermiddags. Jag vet att hon inte är ansvarig för vad som förs fram i statliga utredningar. Men hon har genom de direktiv hon gett utredningen indirekt ett ansvar.
När propostionen presenteras måste jämställdheten finnas med, framhöll jag.

Jämställdhet i kulturlivet är lika viktigt som jämställdhet i övriga samhällsområden. Mäns dominas i näringslivet har aktualisertas under senare tid. Det är dags att också uppmärksamma den manliga dominansen inom kulturområdet.

Jag hänvisade henne till den rapport jag skrivit om kvinnor och kultur som jag tagit fram för Liberala Kvinnors räkning.

Hon svarade med att hänvisa till Kulturrådets rapport om jämställdhet som just kommit och ville gärna ha min rapport.

tisdag 24 februari 2009

Mitt lördagsnöje

Varje lördagsmorgon, med undantag för skollov, är jag barngymnastikledare i Lidingö gymnastiksskola www.lidingogymnastikskola.se med min dotter Sara. Sara startade gymnastikskolan tillsammans med Mia. Båda har under många år varit aktiva som ledare i gymnastikföreningen Vikingarna. Som nyblivna småbarnsföräldrar ville de ordna gymnastik för små barn. Succén blev över förväntan. Så nu omfattar verksamheten ca 500 barn upp till tio år, och ca tjugo ledare i lokaler på Lidingö och Gärdet.

Sara och jag har de allra minsta barnen, 1,5 - 3 år. De har sina föräldrar med som stöd. De har så roligt med rytmik och med hinderbana. Och så snabbt de utvecklas!

Deras glädje och entusiasm smittar av sig på mig. Mina lördagsförmiddagar med barnen är mitt stora nöje.

fredag 20 februari 2009

Marknadsför sexköslagen i EU

Regeringen måste formulera ett tydlig uppdrag till Svenska Institutet att anordna seminarier och ta fram informationsmaterial om sexköpslagen till ordförandeskapet i EU. Svenska Institutet har fått hela 14,7 miljoner för att informera omvärlden om Sveriges insatser för att bekämpa människohandel. Men inga instruktioner har tyvärr getts vad gäller ordförandeskapet.
Detta framförde jag med anledning av torsdagens debatt i riksdagen om regeringens handlingsplan mot människohandel och prostitution. Folkpartiets kvinnoförbund, Liberala Kvinnor, som jag tidigare varit ordförande för, har ställt sig bakom kravet att Sverige under ordförandeskapet i EU 2009 måste lyfta kampen mot europeisk efterfrågan på prostitution.

Minskad efterfrågan är avgörande om EU har ambitionen att förpassa slavhandeln till Europas historiska skräckkabinett. Men frågan är känslig i EU. Det är glädjande att regeringen pekar ut efterfrågan som grundorsaken till sexhandelns existens. Ordförandeskapet är en utmärkt arena att marknadsföra sexköpslagen. Pengar och personal finns ju. Sverige har blivit internationellt känt för förbund mot barnaga. Låt oss bli lika framgångsrika för vår kamp mot sexköp.

onsdag 18 februari 2009

Leve årsmöten- med stil

Jag är en föreningsmänniska, som gillar möten och särskilt årsmöten. Tacksamt tar jag emot erbjudanden att vara årsmötestalare. Som riksdagsledamot får man ofta möjligheter att komma till politiska föreningar runt om i landet för att berätta om vad som händer i riksdagen och gärna skvallra lite. Så får man kaffe och bullar eller lättöl och smörgåstårta. Vill det sig riktigt väl
avtackas man med blommor.

Nu har jag avverkat två trevliga folkpartistiska årsmöten. I går i Bålsta och i kväll i min egen förening på Lidingö. Efter snabbt avklarade förhandlingar, formalia får aldrig ta för mycket tid, och mitt anförande, kom frågor och synpunkter på framför allt krisen i bilindustrin, samkönade äktenskap och EU-valet. Det är nyttigt och nödvändig för mig att höra hur andra resonerar. Liberaler är i allmänhet kloka och insiktsfulla.

Magdalena Ribbing, etikettexpert, gav goda råd i DN häromdagen om hur man uppför sig på föreningsmöten för att inte bli en pest på mötet. Begär ordet, tala en i sänder och när det är din tur.

Detta försöker jag ibland tillämpa i privata samtal också när det blir för rörigt. Oftast utan framgång.

söndag 15 februari 2009

Spännande film om Frost och Nixon

Jag såg idag den uppmärksammade filmen om hur den kände engelske pratshowvärden David Frost fick till stånd en intervju med den avgångne presidenten Richard Nixon. Handlingen utspelades efter Watergateskandalen.

Under Watergateåren i början av sjuttiotalet bodde jag i Washington med min man som då arbetade på Världsbanken. Jag minns hur jag hörde om inbrottet i Watergate. Det föreföll först vara några klantiga tjuvar. Men gradvis under de kommande åren blev det allt mer klart att ansvaret för inbrottet var förankrat allt längre in i Vita Huset för att slutligen landa hos Nixon. Två skickliga journalister på Washington Post, Woodward och Bernstein,var pådrivande för avslöjandet.

Jag har läst flera böcker och sett filmer om Watergate. Den här senaste vill jag verkligen rekommendera. Den är riktigt spännande med Michael Sheen som en mycket trovärdig Nixon.

torsdag 12 februari 2009

Ingrid Gärde Widemar-stjärna på en liberal himmel

Det är titeln på en läsvärd biografi över den nyligen bortgångna Ingrid Gärde Widemar, skriven av Brita Åsbrink och Olle Nilsson 2005 (Atlantis)

Ingrid föddes 1912 och avled i januari i år.

Hon gjorde en enastående karriär, som mycket kan liknas vid en framgångsrik manlig dito. En god förebild och starkt stöd hade hon i sin far Natanael Gärde. Han var justitieminister, riksdagsman och justitieråd i Högsta domstolen.

Ingrid var min idol när jag började engagera mig politiskt. Hon är en liberal föregångskvinna, även om hon aldrig hade uppdrag i Folkpartiets kvinnoförbund. Men medlem var hon. Många andra opolitiska kvinnoorganisationer upptog hennes tid och engagemang t.ex. Yrkeskvinnors klubb.

Ingrid tog en jurist examen vi Stockholms universitet, blev advokat och slutade sin juridiska bana som Sveriges första kvinnliga justitieråd. Dessemellan hann hon med en politisk karriär som riksdagsledamot för folkpartiet. Hon hade familj med fyra barn och berättade hur hon tog med sig de minsta på cykeln till advokatkontoret.

Att hon var kvinna gick inte att ta fel på. Liten, nätt, blond och mycket välklädd, alltid mycket modeintresserad. Hon for på vårarna på shoppingresor till Paris. Och hon körde en vit Porsche.

Ingrid deltog flitigt i samhällsdebatten med tal och artiklar. Mycket uppmärksammad och debatterad blev boken Hatt och huva, som kom ut 1945. Där visar hon på svårigheterna för kvinnorna på arbetsmarknaden och motviljan mot kvinnliga chefer. För många kvinnor blev boken en bibel, som öppnade deras ögon och förändrade deras syn på sig själva.

Det var hennes förmåga att sammanjämka allt det viktiga i livet som imponerade. Och hennes ork att klara motgångar och bakslag. Hon var inte rädd för strider och vågade vara obekväm i folkpartiet. Hennes och andra föregångskvinnors kraft och viljestyrka att bekämpa hinder, resta av fördomsfulla manliga motståndare, måste beundras av oss som finns i deras efterföljd.

I riksdagen kämpade Ingrid Gärde Widemar mot barnaga, mot sexuella övergrepp på barn, för rätten att gifta sig också för människor med vissa sjukdomar, för kvinnors rät att bära sitt flicknamn, mot sambeskattning av äkta makar, för lika lön för lika arbete för kvinnor och män, för kvinnliga präster, för fria radiosändningar, mot proffsboxning, för högertrafik och för åtalsfrihet för kvinnor som gjort abort i Polen. Hon tryckte på hårt för att regeringen skulle agera i Raoul Wallenbergs öde. Hon ”made a difference”.

På landsmötet 2005 fick hon Karl Staaf plaketten i guld. Det var en högtidsstund när hon kom upp på podiet, vänligt men bestämt tackade nej till den stol Jan Björklund chevalereskt ställde fram åt henne och stod vid Lars Leijonborgs sida under hans hyllning.

Ingrid Gärde Widemar är fortfarande min politiska idol.