På söndag den 20 september är det val till Svenska kyrkans tre beslutande församlingar , kyrkofullmäktige, stiftet och kyrkomötet.
I dag skriver Lars Ryding i Svenska Dagbladet http://www.svd.se/ om det låga intresset för kyrkovalet. Drygt 10 % brukar rösta. Han liknar de övriga 90% av medlemmarna som en terracottaarmé, inte en engagerad och andligt stridande styrka. Även om det ligger något i hans liknelse får man inte, menar jag, förringa alla de insatser som sker i kyrkans sociala och kulturella verksamheter. Högmässor och andra gudstjänster lockar vanligen inte mycket folk. Men musiken i kyrkan drar. Detta utnyttjar kyrkorna, också i min församling Lidingö.
Jag är en ganska flitig kyrkobesökare och har ofta stort utbyte av gudstjänster. Inte minst beundrar jag prästernas förmåga att få ut väsentliga budskap ur svåra evangelietexter. Får jag inget där som stärker mig kan det i stället komma genom en psalmtext.
Men jag är besviken på Svenska kyrkan som inte fått ut den spännande nyheten att i år får man kryssa tre personer i stället för som tidigare en. Det skulle vara en spännande innovation, som om den utnyttjades i stor skala skulle kunna ge underlag för en liknande reform i de allmänna valen.
Jag hade tänkt motionera i riksdagen om en liknande modell. Men det kan jag inte göra när troligen bara ett fåtal kommer att utnyttja den möjligheten i kyrkovalet. Jag får ju inga erfarenheter som underlag för min motion.
Jag hoppas ändå att du som tillhör Lidingö församling ger mig ett av dina kryss på listan från FISK, Folkpartister i Svenska kyrkan, på söndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar