torsdag 14 augusti 2008

Hur ska det gå för Georgien?

I dagarna för fyrtio år sedan invaderade dåvarande Sovjetunionen Tjekoslovakien. Det var upprörande och dramatiska händelser vi kunde följa på TV. Sympatierna från den fria världen låg hos de kämpande tjeckierna. Som ung fpuare deltog jag i stora demonstrationer i Stockholm för ett fritt Tjekoslovakien. Men det hjälpte inte. Den sovjetiska militärmakten invaderade landet och drev bort presidenten Alexander Dubceck. Mycket har hänt sedan dess och landet är nu två, Tjekien och Slovakien.

Att händelserna för fyrtio år sedan skulle komma att upprepas igen har jag inte trott skulle ske. Men parallellen till utvecklingen i dag i Georgien är slående. Den folkvalde presidenten Micheil Saakasjvili kan komma att avsättas genom ryskt agerande. Hans ställning är starkt hotad.

Som tidigare ledamot i Europarådet har jag varit valobesvatör i Georgien vid tre tillfällen. Första gången var i oktober 2003 när valet ledde till att dåvarande georgiske presidenten Edvard Schevardnaze förlorade makten i den violetta revolutionen. En ung grupp ledd av den amerikanskutbildade advokaten Saakasjvili blev de nya hjältarna. Ett nytt val ägde rum i januari 2004 för att välja ny president. Saakasjvili var storfavorit. Jag minns att han uttryckte en förhoppning att hans framgång inte skulle bli alltför stor. Hans föregångare på presidentposten hade båda fått över 90 % av rösterna. Sedan gick det illa för dem. En blev mördad och en avsatt. Saakasjvili fick även han drygt 90 %. Nu förefaller hans farhågor berättigade. Förlorar han makten är det vore en stor förlust också den europeiska liberalismen. Hans parti tilhör nämligen den liberala gruppen i Europarådet.