fredag 30 januari 2009

Mer om broklaffen på Gamla Lidingöbron

Nu har jag fått svar på min riksdagsfråga om Lidingö verkligen behöver genomföra den onödiga reparationen av broklaffen på Gamla Lidingöbron. I så fall vill jag ha en lagändring en Lex Lidingöbron. Se mer om bakgrunden i tidigare blogg den 17 januari.

I sitt svar råder miljömininster Andreas Carlgren Lidingö Stad att ta upp förhandlingar med Stockholms Stad som ansvarar för detaljplanen dit bron hör. Det är ett något förbryllande svar. Jag troddde den möjligheten redan var uttömd och därför genomfördes en domstolsprövning.
Men det kan ju vara värt ett försök. Så nu har Minna Klintz v. ordförande i kommunstyrelsen tagit upp detta med kommunalrådet Paul Lindquist. Förhoppningsvis kan de övertyga Stockholms Stad om vikten av en detaljplaneändring, som sparar Lidingö många miljoner.

Kul att se att frågan väckt debatt bland lidingöborna. Inte här på min blogg men på lidingosidan.se där man kan läsa om min riksdagsfråga. Besök gärna den och läs de blandade reaktionerna. Det förefaller som om båtfolket inte är särskilt angeläget om att Gamla Lidingöbron ska göras öppningsbar igen.

onsdag 28 januari 2009

Gör äktenskapet könsneutralt

Maria och Joanna blir om allt går i lås hustru och hustru på nationaldagen. De har älskat varandra i tio år och bara väntat på en ny äktenskapslag. Människor som i likhet med Maria och Joanna, älskar varandra vill ofta tydliggöra detta ställningstagande för sig själva och för omvärlden genom att ingå äktenskap. De juridiska aspekterna är viktiga, men det cermoniella bekräftande av kärlekslöftena är ofta ännu viktigare för många. Människor i fasta parförhållanden har, oavsett sexuell läggning, behov av att manifestera sina känslor och önska att leva tillsammans..

Frågan om äktenskap för par av samma kön är en fråga som engagerar och berör. Äktenskapets innebörd har förändrats genom historien och skiljer sig mellan olika länder religioner och kulturer. Ordet äktenskap har olika innebörd och betydelse för olika människor. Utgångspunkten måste vara att alla människors lika värde och likhet inför lagen innebär att inge skall behandlas annorlunda på grund av sexuell läggning eller könstillhörighet. Kärlek mellan människor av samma kön eller mellan människor av olika kön ska mötas med samma respekt. . Därför ska två personer av samma kön, på samma vis som en man och en kvinna, ges möjlighet att manifestera sin kärlek och avsikt att leva i livslång trohet med varandra genom att ingå äktenskap.

När lagen om registrerat partnerskap infördes 1994 var det ett stort steg framåt. Men idag är den otillräcklig eftersom den behåller en grundläggande uppdelning mellan lagar för hetrosexuella och för homosexuella parrelationer. Det finns små skillnader mellan rättsverkningarna av äktenskap och partnerskap. Partnerskapslagen är en särlagstiftning. Utan objektiva skäl kan en sådan lagstiftning inte försvaras. Eftersom det inte finns sakliga motiv för att behålla nuvarande ordning bör äktenskapslagen göras könsneutral och partnerskapslagen avskaffas.

Ett modernt samhälle är ett öppet samhälle som omsluter alla oavsett det individuella valet av livspartner. Tiden är därför mogen för en könsneutral äktenskapslagstiftning med lika rättigheter och skyldigheter oavsett om man väljer att dela sitt liv med någon av samma eller motsatt kön.

Därför vill moderaterna, centerpartiet och folkpartiet liberalerna införa en könsneutral äktenskapslagstiftning. Man vill att det nuvarande systemet med valfrihet mellan vigsel inom trossamfund och borgerlig vigsel behålls. Trossamfunden ska även i fortsättningen ha möjlighet att få vigseltillstånd, vilket dock inte innebär tvång att förrätta vigslar, alltså ingen vigselplikt.

Jag är glad över detta förslag, som förhoppningsvis kan snart kan gå igenom i riksdagen. Då kan Maria och Joanna få fira sitt efterlängtade bröllop på nationaldagen.

måndag 26 januari 2009

Selma Lagerlöf - en liberal politiker

Med genomträngande blick och i maffig hatt ser hon på oss från den svenska tjugokronorssedeln, Selma Lagerlöf, vårt nationalmonument.

Selma Lagerlöf är den första svenska kvinna som fått pryda en svensk sedel. Symptomatiskt kanske att det är den lägsta sedelvalören hon finns på. Hon är också den första svenska kvinna som fått Nobelpris. I år är det 100 år sedan det inträffade. Förra året firades 150 års minnet av hennes födelse och nästa år kan vi uppmärksamma 70 års minnet av hennes bortgång. Så nog är Selma värd att uppmärksammas lite extra just nu.

Selma var en beundransvärd kvinna, inte bara genom sitt enastående författarskap, som skicklig lantbrukare på barndomsgården Mårbacka och med näsa för affärer. Hon blev med tiden mycket förmögen. Selma engagerade sig tidigt i kampen för kvinnas rösträtt. Visst förefaller det märkligt att hon kunde få Nobelpris men inte var betrodd att rösta i allmänna val. Hon gick med i demonstrationståg och vädjade vältaligt till kyrkans och riksdagens män att se till landets bästa och släppa fram kvinnorna.

1911 ägde den stora internationella rösträttskongressen rum i Stockholm och Selma höll ett bejublat anförande ”Hem och stat”, som först trycktes separat och sedan ingick i Troll och människor del 1.

Att Selma Lagerlöf var en stor visionär framkom i hennes lysande tal då hon bland annat sa: ”Var finns den stat, där inga barn drivs omkring hemlösa, där inget ungt människoämne förfares; Var finns den stat, som straffar, inte för att hämnas utan för att uppfostra och upprätta; Var finns den stat, som låter alla sina fattiga gamla få en trygg och ärad ålderdom; Var finns den stat, som inte hyser inom sig främmande folkslag, som den inte kan lyckliggöra?” Hon avslutade talet med att säga: ” Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mera än vi. Hur skall vi nå fram till det som är stort och gott utan att hjälpa varandra? Vi tror inte att verket skall gå fort, men vi tror att det vore synd och dårskap att avvisa vår hjälp. Vi tror, att Guds vind för oss. Det lilla mästerverket, hemmet, var vår skapelse med mannens hjälp. Det stora mästerverket, den goda staten, skall skapas av mannen , då han på allvar tar kvinnan till sin hjälpare”.

Att Selma var liberal råder ingen som helst tvekan om, även om vissa påstår att hon skulle varit socialist. Hon blev medlem i Frisinnade landsföreningen 1916 och var organiserad liberal livet ut. Hon skrev också under uppropet för Folkpartiets bildande 1934. På kommunal nivå hade hon uppdrag som första kvinna i kommunalnämnden och fattigvårdsstyrelsen i dåvarande östra Ämteviks kommun. Under andra världskriget, hjälpte hon intellektuella, bl.a. Nelly Sachs att undkomma nazisternas förföljelser.

Selma Lagerlöf är tveklöst en av våra främsta liberala märkeskvinnor. Jag hoppas att Liberala Kvinnor lyfter fram och uppmärksammar henne på olika sätt, t.ex. genom ett jubileumsseminarium inför Nobeldagen.

tisdag 20 januari 2009

Madame de Pompadour av Herman Lindqvist

Madame de Pompadour. Intelligens skönhet makt. Så kallar Herman Lindqvist sitt senaste historiska epos (Albert Bonniers förlag).

Jag vill genast framhålla att det är en mycket roande bok att läsa, särskilt om man som jag är intresserad av kvinnor med makt, levande eller döda. Intelligens och skönhet medförde Madame de Pompadour, född Jeanne Poison, när hon flyttade in i Versailles för att bli kung Ludvig XV: s offentliga älskarinna. Makten skaffade hon sig snart genom att göra kungen, som mest var road av jakt och förströelse, helt beroende av hennes råd. Trots sin omätliga rikedom och ett liv i lyx, arbetade hon ständigt med rikets problem, inte minst de två stora europeiska krig som Frankrike drogs in i. Hon var inte framgångsrik. Hennes råd till kungen ledde till dåligt utgång för Frankrike. Hon blev hatad, själv en borgardotter, bland borgarna och hon lade grunden till den franska revolutionen 1789.

Herman Lindqvist rosas och risas för sina historiska skildringar. Men det ovedersägligt så att han tillsammans med Jan Guillou har återuppväckt intresset för historia. Det är lovvärt.

måndag 19 januari 2009

Fler äldreboenden på Lidingö

De flesta äldre vill kunna bo kvar hemma också när den egna orken tryter och behovet av stöd och hjälp blir större. Men många bostäder ställer till problem. Trappuppgången saknar kanske hiss. Porten är för tung att öppna, eller så ställer trösklar i lägenheten till besvär. Många av våra bostäder är inte anpassade för äldre och andra med funktionsnedsättningar. Jag välkomnar därför att Äldreboendedelegationen, med folkpartiets Barbro Westerholm i spetsen, i dagarna föreslagit ett särskilt tillgänglighetsbidrag för att fler bostäder ska fungera bra för äldre. På så sätt kan fler välja att bo kvar i sitt hem också på äldre dagar.
Men det ska handla just om ett eget val. Under senare år har det blivit allt svårare att få plats för den som behöver äldreboende. Alliansregeringen satsar nu en halv miljard om året på stimulansbidrag för nya äldreboenden. Denna satsning måste fortsätta, med tanke på det ökande antalet äldre med behov av vård och omsorg framöver.
För 2010 budgeterar Lidingö stad för köp av 80 platser vid det nya särskilda boendet vid Björnbo från mars månad.Det nuvarande sjukhemmet avvecklas och det innebär därför ett tillskott på 36 nya platser. För 2010 budgeteras med halvårsdrift av ytterligare ett äldreboende. Ytterligare två nya boenden om vardera cirka 60 platser planeras och inriktningen är att Lidingö sjukhem ska läggas ned då anläggningen inte uppfyller de krav som ställs på framtidens äldreomsorg.
Många äldre blir fångar i sitt eget hem. Det är inte ovanligt att en ensam 90-åring nekas att flytta till äldreboende för att hon eller han anses för frisk. För den som "bara" är gammal, känner sig ensam och otrygg, finns ingen plats att få. Det behövs trygghetsboenden, som erbjuder trygghet och social samvaro även för de riktigt gamla som inte behöver så mycket vård. Det ska vara den äldre själv som ska bestämma att han eller hon vill flytta dit, ingen biståndsbedömning ska göras. Jag hoppas att Alliansregeringen sätter fart och stimulerar trygghetsboenden. För äldre ska kunna bo bra hela livet!

lördag 17 januari 2009

Lex Lidingöbron

Gamla Lidingöbron används idag för gång- och cykeltrafik samt för spårtrafik i form av Lidingöbanan. 2004 upptäcktes att broklaffen på Gamla Lidingöbron var i så dåligt skick att den riskerade att gå sönder. Eftersom staden inte ansåg sig ha råd att ta kostnaden för att reparera broklaffen valde man att stänga bron för passerande båtar. Genom att bron, byggd 1917, då blev öppningsbar kunde den allmänna farleden fortsatt nyttjas trots brons tillkomst.

I nuläget finns inget allmänt intresse som motiverar en öppningsbar bro. Utredningar visar att kostnaderna, ca 20 – 25 miljoner kronor samt driftkostnader, för att återställa bron med en öppningsbar funktion igen är uppenbart orimliga i förhållande till den nytta som skulle uppkomma för sjöfarten som numera främst av fritidsbåtar. Likväl har Miljööverdomstolen ålagt Lidingö att återställa broklaffen. HD har inte beviljat prövningstillstånd. Domstolar har till uppgift att göra laglighetsprövningar, inte lämplighetsprövningar.

Jag har därför ställt en skriftlig fråga i riksdagen till infrastrukturmininster Åsa Torstensson om hon är beredd att verka för att Lidingö stad slipper reparera broklaffen på Gamla Lidingöbron genom en särskild lag om detta eller vidta åtgärder på annat sätt?

Som riksdagsledamot har jag rätt att få ett svar av ett statsråd inom fjorton dagar. Jag kommer naturligtvis att publicera hennes svar på min blogg.

tisdag 13 januari 2009

Jag tror på Europa!

Ett starkt skäl till varför jag är liberal är min tro på det europeiska samarbetet. Jag är svensk och europé. Jag är övertygad om att det europeiska samarbetet är det viktigaste som hänt på vår kontinent under de senaste tio åren.

Den internationella finanskrisen, den gränsöverskridande brottsligheten och det globala klimathotet visar att Sverige inte kan möta framtidens svårigheter ensamt. Dessa problem måste vi lösa tillsammans med andra länder.

Folkpartiet har presenterat ett förslag till program inför valet till Europaparlamentet i juni. Det är ett utmärkt program med ett åttiotal viktiga punkter. Särskilt glad är jag över att där finns med kravet på nolltolerans mot barnaga som en grundläggande rättighet i EU-stadgan. Att barnaga ska förbjudas i hela Europa drev jag intensivt under min tid som ledamot i Europarådet. Detta har nu också tagits upp inte bara där utan även i FN. Hög tid att också EU gör det!

torsdag 1 januari 2009

30 miljoner i sjön. Trist nyårsbesked för Lidingöborna

Gott Nytt År! Fast det kunde börja bättre för Lidingöborna. Besked har kommit från Högsta Domstolen om att man inte avser att pröva miljööverdomstolens beslut att gamla Lidingöbron måste göras öppningsbar igen. Läs mer på www. lidingosidan. se

Broklaffen har varit låst i flera år utan att det medfört några större olägenheter för sjöfarten i Värtan. Seglingstävlingen Lidingö Runt har fått starta på ena sidan av bron och sluta på den andra. Det har gått bra. Knappast någon kan väl idag hävda behovet att bron ska kunna öppnas igen.

Men HDs uppgift är att pröva domar som kan bli prejudikat för liknande fall. Frågan om Lidingöbrons broklaff är troligen helt unik och därför inte intressant för domstolen. Så en onödig upprustning av bron innebär inte bara kostnader för oss Lidingöbor på ca 30 miljoner kronor utan också stora besvär för tågtrafiken på bron när broklaffen ska repareras.