tisdag 30 april 2013

Äntligen en lönesatsning på sjuksköterskor

Folkpartiet, inklusive jag själv, har länge argumentart för vikten att satsa på sjuksköterskornas löneutveckling. Stockholms läns landsting, där jag är ledamot, kommer att göra en lönesatsning som riktar sig till specialistsjuksköterskor  på akutsjukhusen. 45 miljoner avsätts i budget 2014 och lika mycket ytterligare året därpå.

Folkpartiets båda kvinnliga landstingsråd Birgitta Rydberg och Anna Starbrink är starkt engagerade i jämställdhetsfrågor. Därför gläds jag, som liberal feminist, att de har lyckats med detta.

Alltför många sjuksköterskor tjänar dåligt i förhållande till sin kompetens. Det gäller framför allt sjuksköterskor med specialistutbildning och erfarenhet, vars kunskaper och bidrag till verksamhetsutvecklingen inte märks tillräckligt väl i plånboken. Den sammanpressade lönestrukturen i vården har lång tradition - men dåliga traditioner är till för att brytas.

Satsningen ska gå utöver den ordinarie löneöversynen  och ge ett påtagligt lönepåslag för sjuksköterskor som är särskilt kompetenta och erfarna och som i hög grad bidragit till verksamheternas mål.

Det är ännu inte spikat vilka specialistgrupper som omfattas. Detta får diskuteras vidare . Utgångspunkten är specialistsjuksköterskor inom bristområden.



söndag 28 april 2013

Minska felaktiga könsskillnader vid användning av läkemedel


(Denna artikel har publicerats i Skeppsposten 2013:2, utgiven av SPF, Sveriges Pensionärsförbund i Lidingö.)

Användningen av läkemedel har ökat under flera år beroende på nya behandlingsalternativ, ökad förekomst av vissa sjukdomar och nya riktlinjer för behandling av vissa folksjukdomar.

Läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan kvinnor och män.  Vanligtvis framhålls att skillnaderna beror på biologiska och sociokulturella faktorer.
I regel görs ingen systematisk analys av könsskillnader i läkemedelsanvändning. Det innebär att faktorerna som bidrar till skillnaderna inte förklaras närmare.

I Sverige finns möjligheter att studera- som ett av de få länderna i världen- samtliga svenskars köp av receptförskrivna läkemedel. Detta gör det möjligt att systematiskt studera könsskillnader i läkemedelsanvändningen.

En studie av läkemedelsanvändningen i Sverige 2009 visade på följande.

6,2 miljoner (67%) av befolkningen köpte minst ett receptförskrivet läkemedel. Av dessa gjordes 2,7 miljoner köp av män och 3,5 miljoner köp av kvinnor. Äldre köpte mest läkemedel. Av befolkningen över 65 år behandlades 80 procent med läkemedel. I samtliga åldersgrupper – utom i den yngsta- hade kvinnor störst läkemedelsanvändning. Även om P-pilleranvändningen räknas bort köpte kvinnor mest läkemedel.

75 läkemedelsgrupper har studerats och i fler än tre fjärdedelar av dessa grupper var användningen av läkemedel högre hos kvinnor. Antibiotika är det läkemedel som använts mest -19 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Det kan förklaras av att kvinnor i högre utsträckning drabbas av urinvägsinfektioner. Kvinnor använder mest smärtstillande preparat.  Bakgrunden kan vara att kvinnor i högre utsträckning har sjukdomar som kopplas ihop med kronisk smärta. Av alla patienter med diagnosticerad depression är 70 procent kvinnor. Sömnmedel används i högre utsträckning av kvinnor. Vitaminer och mineraler används mest av kvinnor. Biverkningar rapporteras i högre utsträckning av kvinnor än män. Kvinnor får högre doser i förhållande till sin kroppsvikt.

Män tar ut fler läkemedel mot bl.a. alkoholberoende, gikt, diabetes och antiarytmika.

När det gäller läkemedel verkar vården inte anpassa sig till kvinnors och mäns olika förutsättningar. Ibland saknas kunskap om de könsspecifika behoven. Kvinnor riskerar att bli behandlade efter en manlig norm och män kan få en behandling utformad för kvinnor. Därför måste det utarbetas könsspecifika dosrekommendationer då läkemedel i flera fall omsätts olika hos kvinnor och män.

Det är viktigt att fortlöpande studera och analysera vad dessa skillnader beror på. Som ett viktigt inslag i landstingets nya läkemedelsstrategi ska man mer ingående analysera vad skillnaderna i läkemedelsanvändningen beror på.  Det ska också utformas ett kunskapsstöd för läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer där man tar hänsyn till de könsspecifika behoven

 För att hälso-och sjukvårdens mål om en god hälsa och vård på lika villkor ska uppfyllas måste vården anpassas till varje individ med hänsyn till bl.a ålder och kön. 

 

 

söndag 21 april 2013

Kyrkan mitt i byn


 
 I dag firade Lidingö Missionsförsamling 125 år med en fullsatt festgudstjänst i Ansgarskyrkan. Efter gudtjänsten åt vi en god måltid, sjöng och lyssnade på tal.

Jag hade blivit ombedd att skriva ett bidrag till missionsförsamlingens minneskrift, som lanserades idag.

Så här skriver jag.

Tänk att Ansgarskyrkan redan fyller 16 år! Jag minns det som igår när vi i kommunstyrelsen, där jag var vice ordförande, diskuterade planen för en ny kyrka i centrum. För oss var det angeläget att det nya och så länge omdiskuterade Lidingö centrum inte bara skulle bli ett kommersiellt sådant utan även ha ”andliga” inslag i form av en kyrka och ett bibliotek.
 Visst var vi väl lite undrande hur Lidingö Missionsförsamling skulle gå i land med ett så stort åtagande; ekonomiskt och praktiskt. Men man måste våga för att vinna. Och det har missionsförsamlingen verkligen gjort. Kyrkan har blivit det vi hoppades på; en möteplats för inte bara sina egna medlemmar utan för alla Lidingöbor. Gudstjänster, konserter, diskussionskvällar, kulturinslag, basarer, en trevlig plats att fika på och många personliga möten. Allt detta erbjuds vi i Ansgarskyrkan.
Kyrkobyggnaden är utformad så väl vacker som i tideni tiden, och praktisk med möjligheterna att öppna kyrkorummet mot festsalen. Så skedde bland.annat  när pensionärsföreningen Skeppet hade årsmöte där och bjudit in pianisten Käbi Laretei att spela och berätta. Ett annat tillfälle jag minns var en debatt inför EU valet med bland.andra. folkpartisten Marit Paulsen. Överfull lokal och laddad stämning.
För oss i Lidingö Folkparti har Angarskyrkan betytt mycket för våra möten, som vi haft i något av rummen på övre våningen. Trevligt och praktiskt med möjligheterna till kaffe och de urgoda bullarna från caféet. De är mina absoluta favoriter på bullfronten.
Ansgarskyrkan bjuder på möjligheter till fest och glädje. Jag firade min sextioårsdag där med catering och fin hjälp av från några av församlingens damer. Studenterna 1961 från Hersby läroverk träffades där för ett lyckat jubileum.
Ett stor och varmt grattis till de framgångsrika 16 åren och med förhoppning om många lyckliga år för kyrkan mitt i byn. Tack för att Angarskyrkan finns!









Intressant?

tisdag 9 april 2013

Satsning på hälsokommunikatörer

Inom ramen för sitt engagemang för folkhälsofrågor i Stockholms län så har landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) genomdrivit en satsning på hälsokommunikatörer.

Hälsokommunikatörernas främsta mål är att främja hälsa och förebygga ohälsa bland nyanlända och andra invandrargrupper.

Hälsokommunikatörerna har utländsk bakgrund och hälso-och  sjukvårdsutbildning. Utöver denna kompetens har de unika insikter i olika kulturer och är flerspråkiga.

Deras arbete hjälper invandrare att hitta rätt i sjukvården och tandvården och vägleder när det gäller bl.a. sexuell hälsa och samlevnad, levnadsvanor och familjens hälsa utifrån invandrarnas egna erfarenheter, behov och önskemål.

Hälsokommunikatörerna samarbetar med flera kommuner, bl.a. Lidingö. På hälsans ö ska det vara självklart att bedriva ett omfattande folkhälsoarbete. Dit hör denna viktiga verksamhet.

fredag 5 april 2013

Vi äldre med hörapparter

Vid det senaste mötet i Stockholms läns landsting diskuterade vi hörappareter; en fråga som engagerar mig också av privata skäl. Bakgrunden var en interpellation väckt av Håkan Jörnhed (v).
Han ifrågasatte hur förskrivningen av hörapparater går till och menade att många äldre känner sig tvingade av privata audionomer att köpa dyrare apparater än de egentligen behöver.

Så här sade jag.

 "Herr ordförande! Jag tillhör kategorin äldre damer med hörapparat som jag har förstått att Håkan värnar om i sin interpellation. Det är väldigt trevligt. Jag kan bara vittna om det bemötande som jag själv har upplevt när det gällde hörapparater. Det är naturligtvis väldigt beroende av vem man träffar när apparaten förskrivs. Jag träffade en audionom som mycket tydligt talade om för mig hur jag borde ha det. Jag gillade inte det utan vände mig till en annan och fick ett mycket bra bemötande där. Jag tror inte att det är så förfärligt besvärligt att skaffa hörappart som man kanske tror när man läser Håkans interpellation.

Jag har inte varit utsatt för någon brukarundersökning – jag tycker att det vore väldigt intressant om jag kunde bli det – och inte heller någon marknadsföringsinsats. Jag tycker faktiskt att det är lite konstigt att inget av de företag som Håkan nämner har hört av sig till mig. Jag finns ändå registrerad som innehavare av hörapparat. Men jag tror som sagt att jag kommer att klara det här i fortsättningen."

Jag vill tillfoga att jag är glad över den tekniska utvecklingen gjort hörapparaterna mindre, smidigare och effektivare än när min mamma hade dem. Dessutom får jag själv välja hörselcentral och kan få hjälp inom rimlig tid. Så var det inte för mamma. Hon blev anvisad en hörselcentral och fick vänta halvårsvis på hjälp.