Folkpartiet värnar om psykiatrin

På min förra blogg har jag fått en kommentar om att Birgitta Rydberg nedrustat psykiatrin. Jag gillar i och för sig inte att bemöta anonyma inlägg. Varför vågar man inte stå med sitt namn när man framför synpunkter? Men jag vill trots det bedmöta denna kommentar.

Birgitta inte har nedrustat psykiatrin i något avseende. Tvärtom. Förra året tillkom 12 vårdplatser inom psykiatrin. Dessutom har ju projektet om att utveckla den psykiatriska slutenvårdens innehåll, vårdmiljö och kompetens sjösatts under Birgittas ledning. Och så har landstinget ju beslutat om en handlingsplan mot suicid.

Vårdplatserna har minskat inom psykiatrin sett i ett längre perspektiv, men det handlar ju om att man kan ta hand om patienter på ett bättre sätt i mellanvårdsformer, med öppenvårdsteam och med bättre läkemedelsbehandling.















_____________________________________________

Ungas psykiska ohälsa en prioriterad uppgift

Många ungdomar på Lidingö mår inte bra. Unga är rädda för att misslyckas och känner sig stressade i skolan. Det framgår av den förtjänstfulla undersökning som Rädda barnen har gjort och som LT redovisat.
Pressen på dagens barn och unga är särskilt stor på Lidingö. Vi i Folkpartiet på Lidingö har länge varit medvetna om detta och bjöd därför in till ett offentligt möte i Ansgarskyrkan om ungas psykiska ohälsa med Birgitta Rydberg,som är landstingsråd (FP) för sjukvårdsfrågor,folkhälsa och psykiatri. Vi ville samtala om hur barn och unga med psykiska problem får hjälp.
Ökningen av psykisk ohälsa är särskilt oroande bland unga. Vi vet också att psykiska besvär ligger bakom många fysiska symptom. Därför måste insatser mot den psykiska ohälsan bland ungdomar vara en prioriterad uppgift för hela samhället.
Birgitta bekräftade en dyster bild. Fler unga försöker ta sina liv. Självmordsförsöken bland unga kvinnor har nästan fördubblats på tjugo år. De vanligaste problemen är psykisk ohälsa, allergier och fetma. Det allmänna samhällsklimatet bidrar också med krav på att vara populär, snygg och duktig i skolan. Barn och unga blir ledsna och får magont, huvudvärk och sömnbesvär.
Ätstörningar hos högpresterande flickor är ett väl känt problem. Här är vården effektiv om den sätts in tidigt. Alkoholbruket visar allt större skillnader mellan olika ungdomsgrupper; vissa ungdomar dricker mer medan andra inte dricker alls. Den största gruppen inom barn- och ungdomspsykiatrin är pojkar som dricker för mycket.
Både föräldrar och skolan har ett ansvar för att hjälpa barn och unga. Det är inte lätt att vara förälder. Särskilda metoder har utvecklats för att stötta föräldrar med barn med psykiska problem. Skolans roll är att skapa en studiemiljö med ordning och reda och utan stress och mobbning.
Det är viktigt att betona skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjuklighet. Ungdomar får inte sjukdoms stämplas i onödan. Det kan leda till att färre söker hjälp i tid. Specifika insatser mot unga handlar inte minst om ungdomsmottagningarna, som har ett brett och viktigt uppdrag för ungdomars hälsa och livssituation. Det psykosociala inslaget t.ex. med fler kuratorer, måste stärkas. Därutöver finns en lång rad särskilda insatser och projekt – allt från att öka kunskapen till att skapa gemensamma team mellan barn-och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin för unga vuxna, berättade Birgitta Rydberg.

Hur hjälper vi barn och unga som inte mår bra?

Ökningen av psykisk ohälsa är särskilt oroande bland våra barn och unga. Problem i unga år riskerar att sätta allvarliga spår senare i livet. Vi vet också att psykiska besvär ligger bakom många fysiska symptom.

Välkomna att samtala om denna viktiga fråga med Birgitta Rydberg (FP),landstingsråd för sjukvårdsfrågor, folkhälsa och psykiatri.

Datum: Onsdagen den 21 september

Plats: Café Liberal i Ansgarskyrkan, Lidingö centrum

Tid: kl. 19-21.
Kaffe och smörgås serveras från 18.30.

Lidingöliberalerna hälsar alla varmt välkomna.

Fånigt och fördomsfullt av Arla

Jag är inte ensam om att reagera mot Arlas förslag på sina mjölkkartonger om pensionärsparty. Barn föreslås klä ut sig till pensionärer i "äkta tant eller farbrorstil" med hattar, käppar och lösskägg. Danstävlingar med käpp till dånande dragspelsmusik rekommenderas för att höja feststämningen. Pensionärsgodis och radiokaka, vad det nu är, ska serveras.

Hur kul är detta? Är det så Arla anser att vi äldre är? Hur många pensionärer känner igen sig i denna beskrivning? Jag gör det i alla fall inte.

Jag har mailat Arla för en tid sedan och klagat. Arla påstår på sin hemsida att man beaktar konsumenternas synpunkter. Tydligen inte i detta avseende. De fåniga och fördomsfulla mjölkpaketen säljs fortfarande. Man kan ju undra om några barn och deras föräldrar nappar på förslaget till pensionärsparty.

Prostatacancer, Ship to Gaza och barnmisshandel

I gårdagens landstingsmöte blev interpellationsdebatten en diversehandel för min del. Jag gillar ju att debattera och valde därför ut tre av interpellationerna för mina inlägg. Det är alltid företrädare för oppositionen, v.v .s vänstern, miljöpartiet och socialdemokraterna som ställer interpellationer, alltså frågor till berörda landstingsråd. Alla ledamöter får göra inlägg.

När det gällde frågan om PSA tester för män för att ta reda på ev.prostatacancer är problemet att dessa tester än så länge inte är tillförlitliga. Därför efterlyste jag med forskning som kan stödjas genom att vi alla köper och bär det blåa bandet.

Interpellationen om ekonomiskt stöd från landstinget till Ship to Gaza väcktes i våras före den misslyckade aktionen. Men frågan är principiellt intressant. Landsting och kommuner får ge bidrag i humanitärt syfte , t.ex. utrustning som inte längre används. Ansvarigt landstingsråd Torbjörn Rosdahl menade att det var bättre att lämna bidrag via SIDA. Jag delade hans uppfattning och betonade vikten av att veta att hjälpen når fram till dem som behöver den. OM sedan SIDA ger bidraget vidare till organisationen Ship to Gaza är det ok.

Mitt tredje inlägg gällde frågan om anmälningsskyldigheten för landstingets personal till kommunernas socialtjänst vid misstänkta fall av barnmisshandel. Sådan anmälningsskyldighet föreligger enligt lag. Men tyvärr drar sig personalen ofta för att anmäla. Jag betonade i mitt inlägg vikten av att när en anmälan gjorts till socialtjänsten anmälaren också följer upp att ärendet leder till åtgärd. Viktigt är också att föräldrar får lära sig att man kan uppfostra barn utan att aga dem.

Gör Kvinnokonventionen till svensk lag

Denna krönika har publicerats i tidningen NU

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Detta borde vara självklart men är det inte. Det paradoxala är att vi måste uppmärksamma att kön spelar roll för att uppnå målet att kön inte ska spela roll. Det kan tyckas motsägelsefullt att i strävan för att uppnå ett samhälle där diskriminering, eller otillbörlig särbehandling på grund av kön, inte längre existerar, så måste vi för att lyckas samtidigt lyfta fram och ständigt visa på vilken betydelse könet har i olika sammanhang.
Men andra ord; könet spelar roll. Det spelar roll för hur mycket pengar vi kvinnor tjänar, för hur mycket kapital vi har i form av pengar eller egendom och det spelar roll för ner på hur mycket arbete vi utför. Det spelar också roll för vilket slags arbete vi utför och hur mycket tid vi lägger ner på obetalt arbete i hemmet såsom städning, matlagning och omsorg om barn och äldre.
Det spelar roll för hur mycket vi kan påverka samhället och våra gemensamma liv i form av politiska beslut på alla nivåer. Det spelar roll för vår hälsa och vårt välbefinnande och det spelar roll för vilken utbildning vi får. Det spelar också roll för rätten till vår egen kropp och sexualitet. Det spelar roll för vår personliga säkerhet och vår kroppsliga integritet, bland annat i form av mängden våld och sexuella övergrepp vi riskerar att utsättas för av partners och andra närstående. Könet har helt enkelt en avgörande betydelse för hur mycket makt och inflytande vi har.
Kvinnor drar det kortaste strået
I alla dessa frågor är det absolut vanligast att kvinnor drar det kortaste strået. Så ser verkligheten ut i hela världen. Om detta handlar FN:s Kvinnokonvention och Pekingplattformen från 1979 respektive 1995.
På ett teoretiskt plan finns idag ett internationellt samförstånd på flera av de områden där könsdiskriminering sker. Diskriminering av kvinnor ska avskaffas! Andra områden är tyvärr fortfarande mycket kontroversiella och orsakar stridigheter som kvinnans rätt till sin egen kropp och jämställdheten inom familjen.
Men även där världssamfundet på policynivå är någorlunda ense om att lika villkor bör gälla, så ser realiteten väsentligt annorlunda ut. I många kvinnors vardag är det ofta långt kvar till jämställdhet.
Även om över 95 procent av FN:s 192 medlemsländer har skrivit under Kvinnokonventionen och därmed förbinder sig att avskaffa diskriminering av kvinnor på alla områden, är gapet stort mellan juridiska texter och människors vardagsliv. Staters implementering och verkställande saknas.
Lika tillgång till mänskliga rättigheter
FN:s arbete för jämställdhet handlar om att kvinnor ska få tillgång till de mänskliga rättigheterna på samma villkor som män. Det är med andra ord inte en kamp för att kvinnor ska ha särskilda rättigheter och män andra. Kanske någon kan föranledas att tro så eftersom det heter FN:s Kvinnokonvention och att man talar om ”Kvinnors rättigheter”. FN:s Kvinnokonvention, vars långa och fullständiga namn är ”Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor” kom till för att stoppa den diskriminering av kön som pågår.

Gör Kvinnokonventionen till svensk lag
När Kvinnokonventionen ratificerades i Sverige ansåg man att svensk rätt överensstämde med konventionens innehåll och att ingen förändring av svensk lagstiftning var nödvändig. Det innebär att den gäller indirekt i domstolar och myndigheter. Vid en konflikt mellan den nationella lagstiftningen och konventionen är det den nationella lagstiftningen som gäller.
Men genom att ratificera FN-konventioner så lovar man att införa rättigheterna i ett lands lagstiftning. I likhet med vad som föreslås från olika håll när det gäller Barnkonventionen bör därför också Kvinnokonventionen bli direkt gällande som svensk lag.

Tiohundra i Norrtälje är ett viktigt samarbetsprojekt

I Norrtälje drivs det s.k. Tiohundraprojektet, ett femårigt samarbetsprojekt om vård och omsorg mellan Norrtälje kommun och landstinget. Projektet skulle egentligen avslutats 2010 men har förlängts ytterligare ett år. För närvarande pågår olika utvärderingar.

Jag for till Norrtälje i somras för att lära mig mer om Tiohundraprojektet. Jag fick träffa överläkare, verksamhetschef och andra verksamhetsansvariga. Verksamheten leds av en politisk nämnd med ledamöter från landstinget och kommunen. Nämnden har en egen förvaltning. Vårdbolaget Tiohundra AB utför hälsovård, sjukvård och omsorg i Norrtälje. En del hemsjukvård har enligt avtal gått till andra utförare.

Verksamheten fungerar, enligt uppgift, i stort sett bra. Uppföljning och kontroll görs av avtalen med de olika vårdgivarna. Tiohundra har fört samman vuxenpsykiatri och socialpsykiatri. Man arbetar bättre över vårdgränserna. Det finns ett tydligt samverkansuppdrag.

Psykiatrin har, enligt uppgift, effektiviserats inom Tiohundraprojektet. Socialpsykiatrin har utvecklats, och tre grupper är utgångspunkt: barn och ungdomar, ”mitt i livet” och äldre. Verksamhetsplaner utformas med SOL- och HSL-aspekter.

Enheten Unga Vuxna (16–24 år), som inrättades 2007, är unik på så sätt att man också arbetar primärpreventivt, d.v.s. med sådant som annars betraktas som ”första linjens psykiatri”. Andra UV-mottagningar finns i länet, men tar då bara emot specialpsykiatriska ärenden. Den finansieras av Tiohundra och omfattar flest flickor med psykiska problem, t.ex. ätstörningar. Men man riktar sig inte specifikt mot dem, tvärtom försöker man aktivt nå även pojkarna. Ungdomsmottagningen och skolorna skickar dit patienter.
En mellanvårdsform är PKV, psykiatrisk vård inom HSL med social profil. Syftet är att ge en kortare avlastning för patienter som sviktar i hemmet, alternativt som en mjukare övergång från slutenvården.

Det finns vissa oklarheter i Tiohundraprojektet. Men trots det är min uppfattning efter mitt besök att Tiohundramodellen är intressant och bör tjäna som modell för samarbetet mellan landsting och kommuner. Folkpartiet i landstinget tror på projektet.

Långt uppehåll

På grund av tekniska problem med min blogg har det blivit ett alldeles för långt uppehåll i mitt bloggande. Men nu har det förhoppningsvis löst sig.