Gör Kvinnokonventionen till svensk lag

Denna krönika har publicerats i tidningen NU

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Detta borde vara självklart men är det inte. Det paradoxala är att vi måste uppmärksamma att kön spelar roll för att uppnå målet att kön inte ska spela roll. Det kan tyckas motsägelsefullt att i strävan för att uppnå ett samhälle där diskriminering, eller otillbörlig särbehandling på grund av kön, inte längre existerar, så måste vi för att lyckas samtidigt lyfta fram och ständigt visa på vilken betydelse könet har i olika sammanhang.
Men andra ord; könet spelar roll. Det spelar roll för hur mycket pengar vi kvinnor tjänar, för hur mycket kapital vi har i form av pengar eller egendom och det spelar roll för ner på hur mycket arbete vi utför. Det spelar också roll för vilket slags arbete vi utför och hur mycket tid vi lägger ner på obetalt arbete i hemmet såsom städning, matlagning och omsorg om barn och äldre.
Det spelar roll för hur mycket vi kan påverka samhället och våra gemensamma liv i form av politiska beslut på alla nivåer. Det spelar roll för vår hälsa och vårt välbefinnande och det spelar roll för vilken utbildning vi får. Det spelar också roll för rätten till vår egen kropp och sexualitet. Det spelar roll för vår personliga säkerhet och vår kroppsliga integritet, bland annat i form av mängden våld och sexuella övergrepp vi riskerar att utsättas för av partners och andra närstående. Könet har helt enkelt en avgörande betydelse för hur mycket makt och inflytande vi har.
Kvinnor drar det kortaste strået
I alla dessa frågor är det absolut vanligast att kvinnor drar det kortaste strået. Så ser verkligheten ut i hela världen. Om detta handlar FN:s Kvinnokonvention och Pekingplattformen från 1979 respektive 1995.
På ett teoretiskt plan finns idag ett internationellt samförstånd på flera av de områden där könsdiskriminering sker. Diskriminering av kvinnor ska avskaffas! Andra områden är tyvärr fortfarande mycket kontroversiella och orsakar stridigheter som kvinnans rätt till sin egen kropp och jämställdheten inom familjen.
Men även där världssamfundet på policynivå är någorlunda ense om att lika villkor bör gälla, så ser realiteten väsentligt annorlunda ut. I många kvinnors vardag är det ofta långt kvar till jämställdhet.
Även om över 95 procent av FN:s 192 medlemsländer har skrivit under Kvinnokonventionen och därmed förbinder sig att avskaffa diskriminering av kvinnor på alla områden, är gapet stort mellan juridiska texter och människors vardagsliv. Staters implementering och verkställande saknas.
Lika tillgång till mänskliga rättigheter
FN:s arbete för jämställdhet handlar om att kvinnor ska få tillgång till de mänskliga rättigheterna på samma villkor som män. Det är med andra ord inte en kamp för att kvinnor ska ha särskilda rättigheter och män andra. Kanske någon kan föranledas att tro så eftersom det heter FN:s Kvinnokonvention och att man talar om ”Kvinnors rättigheter”. FN:s Kvinnokonvention, vars långa och fullständiga namn är ”Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor” kom till för att stoppa den diskriminering av kön som pågår.

Gör Kvinnokonventionen till svensk lag
När Kvinnokonventionen ratificerades i Sverige ansåg man att svensk rätt överensstämde med konventionens innehåll och att ingen förändring av svensk lagstiftning var nödvändig. Det innebär att den gäller indirekt i domstolar och myndigheter. Vid en konflikt mellan den nationella lagstiftningen och konventionen är det den nationella lagstiftningen som gäller.
Men genom att ratificera FN-konventioner så lovar man att införa rättigheterna i ett lands lagstiftning. I likhet med vad som föreslås från olika håll när det gäller Barnkonventionen bör därför också Kvinnokonventionen bli direkt gällande som svensk lag.