Återinför glasögonbidrag för barn

Vid landstingsfullmäktiges februarimöte deltog jag i debatten om glasögonbidrag föranledd av en socialdemokratisk motion. Så här sade jag.

  Ordförande! Det här är ingen så kallad cykelställsfråga. Även om vi inte är så många ledamöter här i salen just nu så ska vi snarare tolka det som om att ledamöterna är ganska hungriga efter en lång dag här.

Nu är Anna Kettner inte här i salen men jag vill säga att jag reagerar på att hon tror att vi landstingsledamöter uppfattar några av de frågor som vi behandlar här som cykelställsfrågor. Tvärtom. Jag tycker att alla frågor som vi diskuterar här är väldigt viktiga, inte bara för oss utan framför allt för invånarna i regionen.  

Jag hade en fungering och det är varför Socialdemokraterna genom Conny Fogelström nöjer sig med att föreslå en kartläggning. Ni var ju med om att avskaffa bidragen före förra mandatperioden, men ni nöjer er med en kartläggning.  

Naturligtvis gör vi rätt genom att fatta beslut rakt av om att införa bidragen. Det ska göras så fort som möjligt.  

Jag var också fundersam över rubriken som talar om rätten till glasögon. Jag fick först uppfattningen att ni tyckte att glasögon skulle vara gratis för alla som behöver det. Men jag har förstått av de tidigare inläggen här i dag att det inte är det ni vill. Det handlar om att få ett bidrag. 

Vad jag inte heller är på det klara med är hur ni ser på frågan om ifall de här bidragen ska vara behovsprövade. Jag gillar inte behovsprövade bidrag. Dels tycker jag att det är väldigt diskriminerande, dels vet vi att det är administrativt krångligt. Alla barn som är under 16 år som är berättigade till glasögonbidrag ska få bidrag oavsett föräldrarnas inkomster. På det sättet undviker man också krånglig administration. 

Det är alltså viktigt, herr ordförande, att så snabbt som möjligt återinföra de här glasögonbidragen för barnen. Jag tycker att det är lite skämmigt för Stockholms läns landsting som är det enda landsting i Sverige som inte har haft de här bidragen. Jag yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag!

 

 

 

Fler pendelbåtar behövs i Stockholm

Detta inlägg har jag skrivit tillsammans med min partikamrat tillika vice ordförande i Tekniska nämnden. Det har publicerats i Mitti Lidingö den 7 augusti 2012.

Som framgick av Mitt i Lidingö nyligen har landstingets trafiknämnd äntligen beslutat permanenta båtpendeln ”Sjö vägen” mellan Nacka, Lidingö och Nybroviken med angöring vid Larsbergs brygga.

Mycket glädjande  för lidingöborna. Folkpartiet har länge arbetat för flera båtlinjer i Stockholm. Sjövägen är ett bra exempel där båttrafik kan komplettera och avlasta det befintliga kollektivtrafiknätet.

Nu är det dags, anser Folkpartiet, för en snabb start av skyttellinjer Slussen- Norr Mälarstrand och Liljeholms kajen- Hornstull.

Enligt landstingsalliansens budget ska försök med nya båtlinjer utvecklas, helt i linje med Folkpartiets förslag.

Stockholm är ju Nordens Venedig.

Tunnelbana till Nacka påverkar Lidingöbanan?

I går hade vi en lång och livlig debatt i landstingsfullmäktige om tunnelbaneutbyggnaden till Nacka.

I Stockholmsöverenskommelsens utblick för framtiden, som presenterats tidigare, ingår denna tunnelbaneutbyggnad.Därför pågår redan ett arbete inom Trafiknämnden för att ta fram en idéstudie om kollektivtrafiklösningar för Ostsektorn. Alliansen och särskilt Folkpartiet är starkt pådrivande för en tunnelbana till Nacka. Tanken är att den blå linjen ska förlängas till Nacka centrum.

Socialdemokraterna vill också detta och hade därför väckt en motion. De vill med den ta åt sig äran. Men det viktiga är att arbetet nu kommit igång. Stockholmsregionen växer ju så det knakar med trettio till fyrtiotusen nya invånare per år. Stockholmsregionen lär vara den snabbast växande regionen i Europa. Så nya kollektivtrafiklösningar är helt nödvändiga.

När blir det klart? Och hur mycket kan det komma att kosta? Invigning kanske 2025 och dyrt lär det bli. Landstinget har många stora och dyra investeringar framför sig både vad gäller trafiken och tillkomsten av NKS, Nya Karolinska sjukhuset i Solna.

Kommer detta att påverka Lidingöbanans framtid? Löftet från landstinget står fast vad gäller ombyggnaden och nya moderna vagnar. Men, vilket oroar mig, tidpunkten för detta skjuts framåt. Nu nämns 2017.

Vi, landstingspolitker från olika partier, måste bevaka och pressa på så att Lidingöbanans upprustning blir klar enligt den ursprungliga tidplanen, 2014.

Längre väntetider för äldre kvinnor med bröstcancer

Detta inlägg hade jag tänkt göra i gårdagens landstingsmöte. Men tyvärr uteblev interpellanten (V) och hennes viktiga interpellation utgick.

Ordf. landstingsledamöter!
Birgitta Sevefjord ställer viktiga frågor i sin interpellation om alltför långa ledtider när det gäller bröstcancer.
Den viktigaste frågan gäller vilka konkreta åtgärder som vidtas för att förkorta väntetiderna.
Lars Joakim Lundquist ger klargörande svar som jag gärna vill komplettera med några av de många åtgärder som Folkpartiet fört fram rörande cancervården och som påverkar ledtiderna.
Det handlar bl.a. om att utöka utbildningen för sjuksköterskor i strålbehandling. Det måste finnas tillräckligt med sjuksköterskor så att strålningsklinikerna kan utnyttja kapaciteten i strålkanonerna fullt ut. Tyvärr har cancervården inte så hög status och är psykiskt påfrestande för dem som måste möta svårt sjuka. Ont om personal leder till övertidsarbete, som frestar på och i sin tur leder till sjukskrivningar.
Därför blir den kommande personalförsörjningsplanen A och O för verksamheten.
Viktigt är också tillräcklig och fortlöpande utbildning för personalen inom den öppna cancervården, så att man snabbt reagerar vid misstanke om .bröstcancer och att det kan ges snabba besked vid en tidig diagnos. Av psykologiska och medmänskliga skäl är det viktigt att patienten får besked om sin sjukdom så snabbt som möjligt eftersom det är en livshotande sjukdom.
Landstingets vård ska vara jämställd och jämlik. Det är vi alla överens om. Men jag undrar hur det förhåller sig med bröstcancervården? Den är omvittnat präglad av en anmärkningsvärd åldersdiskriminering. Kvinnor över 65 underbehandlas ofta på grund av sämre kunskaper om den äldre kvinnans bröstcancer. Det leder till mindre intensiv behandling och därmed sämre överlevnad.
Därför undrar jag om äldre kvinnor behandlas ojämlikt också när det gäller ledtider? Får äldre kvinnor vänta längre än yngre på behandling? Eller får all oavsett ålder jämlikt bemötande och behandling
Det regionala cancercentret ska bl.a. belysa i den regionala cancerplanen ledtiderna inom cancervården. Jag vill ha svar på mina frågor.

Bättre tester för prostatacancer

Den 5 december skrev jag på min blogg om problemen med de långa väntetiderna för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Det gjorde jag med anlhttp://www.blogger.com/img/blank.gifedning av en debatt vi just hade haft om detta på landstingsmötet.

Jag fick då en kommentar, tack för den, om att jag borde uppmärksamma mäns prostataproblem och att risken att drabbas av prostatacancer är t.o.m större än att drabbas av bröstcancer. Jag höll med,svarade honom att denna fråga är väl så viktig som bröstcancer och återgav mitt inlägg i landstinget om detta.

För mig som folkpartist och mycket engagerad i jämställdhetsfrågor är det så viktigt att mäns och kvinnors hälsoproblem behandlas jämlikt.

Därför blev jag glad i morse när läste en DN.Debatt artikel av Lars Joakim Lundquist biträdande landstingsråd i Stockholms läns landsting med ansvar för cancervården och Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi.

Läs här

Lars Joakim och jag samarbetar i landstingets akutsjukvårdsberedning, där han är ordförande (M) och jag vice ordförande (FP).

Artikeln berättar om den undersökning av ev. prostatacancer som kommer att erbjudas alla män mellan 50 och 69 år i Stockholms län och på Gotland. Syftet är att göra diagnosticeringen av prostatacancer säkrare så att Sverige kan gå vidare med ett nationellt screeningprogram. PSA-provet i dag är för osäkert. Med bättre testverktyg kommer man att kunna rädda många liv och bespara många ett onödigt lidande, framhåller artikelförfattarna.

Det låter lovande. Prostatacancer, liksom bröstcancer, drabbar inte bara män utan också deras anhöriga.

För lång väntan för kvinnor med bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i dag - mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje år. Totalt handlar det om ca 7000 kvinnor per år.

Att tvingas vänta i veckor på en behandling som dröjer och samtidigt veta att snabb behandling påverkar förloppet och förbättrar möjligheterna till bra resultat är för de flesta kvinnor oerhört svårt att klara av.

Stockholms läns landsting, där jag är ledamot för Folkpartiet, är känt för att ha en bra bröstcancervård. Men nu är väntetiderna på väg att försämras. Målet är att det ska ta två veckor från diagnos till operation.De s.k ledtiderna har försämrats långsamt över tid. Målen uppfylls enbart i ca 25 procent av fallen. Förklaringen är personalbrist.

Väntetiderna måste bli kortare. Därför pågår ett antal saker inom landstinget. Det finns ett regionalt cancercentrum för Stockholms läns landsting och Region Gotland, som ska ta fram en regional cancerplan. Väntetiderna inom cancervården ska då genomlysas.Det måste, menar jag, bli en högprioriterad uppgift.

Landstinget planerar också att ta ett samlat grepp genom specialiserade bröstcentra. Här ska allt som gäller diagnostiken kring bröstcancervården samlas.Det gäller bröstmottagningar, klinisk mammografi och mammografiscreening.

I morgon, tisdag, diskuterar vi i landstingsfullmäktige bröstcancervården och de långa väntetiderna.

Frågan bordlades till nästa landstingsmöte den 14 februari 2012.

Bara vegetariskt på landstingsmöten?

Detta debatterades livligt på dagens landstingsmöte.

Bakgrunden var en motion som väckts av Anna Sehlin och Bekir Uzunel (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten. Eftersom mötena brukar pågå en hel dag och ofta även på kvällarna serveras mat i landstingsmatsalen. Nu vill de båda vänsterpartisterna begränsa matutbudet till enbart vegetariskt. Syftet var att på detta sätt bidra till en minskad köttkonsumtion för att minska utsläppen av växthusgaser. Fisk skulle inte heller serveras trots att fisk inte bidrar till växthusgas.

Förslaget stöddes i varierande grad av oppositionen, medan Alliansens företrädare betonade ledamöternas rätt att själva välja sin mat. Inte oväntat vann Alliansen, som ju har fler ledamöter än oppositionen.

Fränast i debatten var Folkpartiets landstingsråd Anna Starbrink, som menade att hon inte ville ha politisk inblandning i sin soppa.

Jag är beredd att hålla med henne.

Folkpartiet värnar om psykiatrin

På min förra blogg har jag fått en kommentar om att Birgitta Rydberg nedrustat psykiatrin. Jag gillar i och för sig inte att bemöta anonyma inlägg. Varför vågar man inte stå med sitt namn när man framför synpunkter? Men jag vill trots det bedmöta denna kommentar.

Birgitta inte har nedrustat psykiatrin i något avseende. Tvärtom. Förra året tillkom 12 vårdplatser inom psykiatrin. Dessutom har ju projektet om att utveckla den psykiatriska slutenvårdens innehåll, vårdmiljö och kompetens sjösatts under Birgittas ledning. Och så har landstinget ju beslutat om en handlingsplan mot suicid.

Vårdplatserna har minskat inom psykiatrin sett i ett längre perspektiv, men det handlar ju om att man kan ta hand om patienter på ett bättre sätt i mellanvårdsformer, med öppenvårdsteam och med bättre läkemedelsbehandling.















_____________________________________________

Ungas psykiska ohälsa en prioriterad uppgift

Många ungdomar på Lidingö mår inte bra. Unga är rädda för att misslyckas och känner sig stressade i skolan. Det framgår av den förtjänstfulla undersökning som Rädda barnen har gjort och som LT redovisat.
Pressen på dagens barn och unga är särskilt stor på Lidingö. Vi i Folkpartiet på Lidingö har länge varit medvetna om detta och bjöd därför in till ett offentligt möte i Ansgarskyrkan om ungas psykiska ohälsa med Birgitta Rydberg,som är landstingsråd (FP) för sjukvårdsfrågor,folkhälsa och psykiatri. Vi ville samtala om hur barn och unga med psykiska problem får hjälp.
Ökningen av psykisk ohälsa är särskilt oroande bland unga. Vi vet också att psykiska besvär ligger bakom många fysiska symptom. Därför måste insatser mot den psykiska ohälsan bland ungdomar vara en prioriterad uppgift för hela samhället.
Birgitta bekräftade en dyster bild. Fler unga försöker ta sina liv. Självmordsförsöken bland unga kvinnor har nästan fördubblats på tjugo år. De vanligaste problemen är psykisk ohälsa, allergier och fetma. Det allmänna samhällsklimatet bidrar också med krav på att vara populär, snygg och duktig i skolan. Barn och unga blir ledsna och får magont, huvudvärk och sömnbesvär.
Ätstörningar hos högpresterande flickor är ett väl känt problem. Här är vården effektiv om den sätts in tidigt. Alkoholbruket visar allt större skillnader mellan olika ungdomsgrupper; vissa ungdomar dricker mer medan andra inte dricker alls. Den största gruppen inom barn- och ungdomspsykiatrin är pojkar som dricker för mycket.
Både föräldrar och skolan har ett ansvar för att hjälpa barn och unga. Det är inte lätt att vara förälder. Särskilda metoder har utvecklats för att stötta föräldrar med barn med psykiska problem. Skolans roll är att skapa en studiemiljö med ordning och reda och utan stress och mobbning.
Det är viktigt att betona skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjuklighet. Ungdomar får inte sjukdoms stämplas i onödan. Det kan leda till att färre söker hjälp i tid. Specifika insatser mot unga handlar inte minst om ungdomsmottagningarna, som har ett brett och viktigt uppdrag för ungdomars hälsa och livssituation. Det psykosociala inslaget t.ex. med fler kuratorer, måste stärkas. Därutöver finns en lång rad särskilda insatser och projekt – allt från att öka kunskapen till att skapa gemensamma team mellan barn-och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin för unga vuxna, berättade Birgitta Rydberg.

Tiohundra i Norrtälje är ett viktigt samarbetsprojekt

I Norrtälje drivs det s.k. Tiohundraprojektet, ett femårigt samarbetsprojekt om vård och omsorg mellan Norrtälje kommun och landstinget. Projektet skulle egentligen avslutats 2010 men har förlängts ytterligare ett år. För närvarande pågår olika utvärderingar.

Jag for till Norrtälje i somras för att lära mig mer om Tiohundraprojektet. Jag fick träffa överläkare, verksamhetschef och andra verksamhetsansvariga. Verksamheten leds av en politisk nämnd med ledamöter från landstinget och kommunen. Nämnden har en egen förvaltning. Vårdbolaget Tiohundra AB utför hälsovård, sjukvård och omsorg i Norrtälje. En del hemsjukvård har enligt avtal gått till andra utförare.

Verksamheten fungerar, enligt uppgift, i stort sett bra. Uppföljning och kontroll görs av avtalen med de olika vårdgivarna. Tiohundra har fört samman vuxenpsykiatri och socialpsykiatri. Man arbetar bättre över vårdgränserna. Det finns ett tydligt samverkansuppdrag.

Psykiatrin har, enligt uppgift, effektiviserats inom Tiohundraprojektet. Socialpsykiatrin har utvecklats, och tre grupper är utgångspunkt: barn och ungdomar, ”mitt i livet” och äldre. Verksamhetsplaner utformas med SOL- och HSL-aspekter.

Enheten Unga Vuxna (16–24 år), som inrättades 2007, är unik på så sätt att man också arbetar primärpreventivt, d.v.s. med sådant som annars betraktas som ”första linjens psykiatri”. Andra UV-mottagningar finns i länet, men tar då bara emot specialpsykiatriska ärenden. Den finansieras av Tiohundra och omfattar flest flickor med psykiska problem, t.ex. ätstörningar. Men man riktar sig inte specifikt mot dem, tvärtom försöker man aktivt nå även pojkarna. Ungdomsmottagningen och skolorna skickar dit patienter.
En mellanvårdsform är PKV, psykiatrisk vård inom HSL med social profil. Syftet är att ge en kortare avlastning för patienter som sviktar i hemmet, alternativt som en mjukare övergång från slutenvården.

Det finns vissa oklarheter i Tiohundraprojektet. Men trots det är min uppfattning efter mitt besök att Tiohundramodellen är intressant och bör tjäna som modell för samarbetet mellan landsting och kommuner. Folkpartiet i landstinget tror på projektet.