Ungas psykiska ohälsa en prioriterad uppgift

Många ungdomar på Lidingö mår inte bra. Unga är rädda för att misslyckas och känner sig stressade i skolan. Det framgår av den förtjänstfulla undersökning som Rädda barnen har gjort och som LT redovisat.
Pressen på dagens barn och unga är särskilt stor på Lidingö. Vi i Folkpartiet på Lidingö har länge varit medvetna om detta och bjöd därför in till ett offentligt möte i Ansgarskyrkan om ungas psykiska ohälsa med Birgitta Rydberg,som är landstingsråd (FP) för sjukvårdsfrågor,folkhälsa och psykiatri. Vi ville samtala om hur barn och unga med psykiska problem får hjälp.
Ökningen av psykisk ohälsa är särskilt oroande bland unga. Vi vet också att psykiska besvär ligger bakom många fysiska symptom. Därför måste insatser mot den psykiska ohälsan bland ungdomar vara en prioriterad uppgift för hela samhället.
Birgitta bekräftade en dyster bild. Fler unga försöker ta sina liv. Självmordsförsöken bland unga kvinnor har nästan fördubblats på tjugo år. De vanligaste problemen är psykisk ohälsa, allergier och fetma. Det allmänna samhällsklimatet bidrar också med krav på att vara populär, snygg och duktig i skolan. Barn och unga blir ledsna och får magont, huvudvärk och sömnbesvär.
Ätstörningar hos högpresterande flickor är ett väl känt problem. Här är vården effektiv om den sätts in tidigt. Alkoholbruket visar allt större skillnader mellan olika ungdomsgrupper; vissa ungdomar dricker mer medan andra inte dricker alls. Den största gruppen inom barn- och ungdomspsykiatrin är pojkar som dricker för mycket.
Både föräldrar och skolan har ett ansvar för att hjälpa barn och unga. Det är inte lätt att vara förälder. Särskilda metoder har utvecklats för att stötta föräldrar med barn med psykiska problem. Skolans roll är att skapa en studiemiljö med ordning och reda och utan stress och mobbning.
Det är viktigt att betona skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjuklighet. Ungdomar får inte sjukdoms stämplas i onödan. Det kan leda till att färre söker hjälp i tid. Specifika insatser mot unga handlar inte minst om ungdomsmottagningarna, som har ett brett och viktigt uppdrag för ungdomars hälsa och livssituation. Det psykosociala inslaget t.ex. med fler kuratorer, måste stärkas. Därutöver finns en lång rad särskilda insatser och projekt – allt från att öka kunskapen till att skapa gemensamma team mellan barn-och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin för unga vuxna, berättade Birgitta Rydberg.