Ta tillvara personer över 65 år och äldres möjligheter att fortsätta att förvärvsarbeta.

"För några år sedan visade en intervjustudie av 80-åringar och äldre att i samband med pensioneringen upplevde de att de gick från att vara Någon i samhället till att bli Ingen. Om man hade avlönat arbete var man Någon, sedan förvandlades man till Ingen oavsett vad man ägnade sin tid åt Detta måste vi ändra på. Äldre måste ses som Någon hela livs-resan ". (Barbro Westerholm).

"Arbete befrämjar hälsa och välstånd" är ett gammalt talesätt. Genom att det ges möjlighet att fortsätta att arbeta efter 65 kan vi på så sätt lägga flera friska år till vår livslängd. Detta är i sig en samhällsekonomisk vinst. Många som passerat 65 skulle om det fanns möjlighet att ev. gå ner i arbetstid vilja fortsätta att förvärvsarbeta.
26% mellan 65-74 uppger, enligt AMF, att de skulle vilja förvärvsar-beta, om kunde gå ner i arbetstid. Även om intellektet är intakt kan de fysiska styrkan för många ibland tryta.

Det finns idag ingen ordentlig forskning, då det gäller äldre på arbets-marknaden. Man har tittat på vissa yrkeskategorier som t.ex. sjuksköterskor och ordningsvakter. I detta sammanhang har man  kanske fram-för allt tittat på den fysiska förmågan och styrkan. Idag finns många yrken, inom inte minst tjänstesektorn , där den fysiska förmågan är .

Äldre personer, t.ex personer som passerat 55, måste också bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.  Idag tar arbetsgivaren ofta på sig stora kostnader när det gäller att anställa äldre personer. Det handlar inte bara om högre löner utan det tillkommer också högre PO-avgifter. Man bör se över detta om man höjer pensionsåldern och gör det möjligt att med lagligt stöd få arbeta till man är 69 eller längre och när man ser över hela pensionssystemet. När en person gått i pension blir vederbörande
"billigare" för arbetsgivaren att anställa, då särskilda medel inte behöver avsättas för den anställdes pension.

Staten och Sveriges kommuner och landsting, som är stora arbetsgivare, borde gå i bräschen för att göra det möjligt för människor över 65 att få fortsätta förvärvsarbeta genom att  i stället för t.ex löneförhöjningar ge möjlighet att gå ner i arbetstid. Det kan innebära  kortare arbetstagare eller kortare arbetsvecka. Det kan handla om delade tjänster. Det kan handla om tjänst varannan vecka, varannan månad, var tredje månad o.s.v. Listan kan göras lång. Det kan även handla om mentors-och hand-ledartjänster gentemot yngre arbetskamrater, "nischarbete" inom olika yrkeskategorier, men också om vikariepooler med äldre arbetstagare. Mycket av detta finns redan idag i mindre skala, men borde gå att utveckla  mer systematiskt för att på så sätt ta tillvara de äldres erfarenheter, kunskap  och kompetens. Naturligtvis ska arbetsgivare och arbetstagare i god tid före en arbetstagare fyller 65 samråda om hur arbetet och arbetsuppgifterna framöver ska se ut. 

Men vi får inte heller bortse från att många äldre göra viktiga ideella insatser både i den egna familjen, mot barn och barnbarn och egna makar, men också  genom engagemang i många samhällsnyttiga föreningar som exempelvis i SPF,Sveriges pensionärsförbund. Alla äldre är Någon.

(Artikel publicerad i SPF Lidingöskeppets Skeppsposten 2013:3)

Minska felaktiga könsskillnader vid användning av läkemedel

(Denna artikel har publicerats i Skeppsposten 2013:2, utgiven av SPF, Sveriges Pensionärsförbund i Lidingö.)

Användningen av läkemedel har ökat under flera år beroende på nya behandlingsalternativ, ökad förekomst av vissa sjukdomar och nya riktlinjer för behandling av vissa folksjukdomar.

Läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan kvinnor och män.  Vanligtvis framhålls att skillnaderna beror på biologiska och sociokulturella faktorer.

I regel görs ingen systematisk analys av könsskillnader i läkemedelsanvändning. Det innebär att faktorerna som bidrar till skillnaderna inte förklaras närmare.

I Sverige finns möjligheter att studera- som ett av de få länderna i världen- samtliga svenskars köp av receptförskrivna läkemedel. Detta gör det möjligt att systematiskt studera könsskillnader i läkemedelsanvändningen.

En studie av läkemedelsanvändningen i Sverige 2009 visade på följande.

6,2 miljoner (67%) av befolkningen köpte minst ett receptförskrivet läkemedel. Av dessa gjordes 2,7 miljoner köp av män och 3,5 miljoner köp av kvinnor. Äldre köpte mest läkemedel. Av befolkningen över 65 år behandlades 80 procent med läkemedel. I samtliga åldersgrupper – utom i den yngsta- hade kvinnor störst läkemedelsanvändning. Även om P-pilleranvändningen räknas bort köpte kvinnor mest läkemedel.

75 läkemedelsgrupper har studerats och i fler än tre fjärdedelar av dessa grupper var användningen av läkemedel högre hos kvinnor. Antibiotika är det läkemedel som använts mest -19 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Det kan förklaras av att kvinnor i högre utsträckning drabbas av urinvägsinfektioner. Kvinnor använder mest smärtstillande preparat.  Bakgrunden kan vara att kvinnor i högre utsträckning har sjukdomar som kopplas ihop med kronisk smärta. Av alla patienter med diagnosticerad depression är 70 procent kvinnor. Sömnmedel används i högre utsträckning av kvinnor. Vitaminer och mineraler används mest av kvinnor. Biverkningar rapporteras i högre utsträckning av kvinnor än män. Kvinnor får högre doser i förhållande till sin kroppsvikt.

Män tar ut fler läkemedel mot bl.a. alkoholberoende, gikt, diabetes och antiarytmika.

När det gäller läkemedel verkar vården inte anpassa sig till kvinnors och mäns olika förutsättningar. Ibland saknas kunskap om de könsspecifika behoven. Kvinnor riskerar att bli behandlade efter en manlig norm och män kan få en behandling utformad för kvinnor. Därför måste det utarbetas könsspecifika dosrekommendationer då läkemedel i flera fall omsätts olika hos kvinnor och män.

Det är viktigt att fortlöpande studera och analysera vad dessa skillnader beror på. Som ett viktigt inslag i landstingets nya läkemedelsstrategi ska man mer ingående analysera vad skillnaderna i läkemedelsanvändningen beror på.  Det ska också utformas ett kunskapsstöd för läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer där man tar hänsyn till de könsspecifika behoven

 För att hälso-och sjukvårdens mål om en god hälsa och vård på lika villkor ska uppfyllas måste vården anpassas till varje individ med hänsyn till bl.a ålder och kön. 

 

 

Är skatten på pensionsinkomster nu en icke-fråga?

I går kväll medverkade jag in en bra debatt anordnad av Lidingös pensionärsorganisationer SPF Skeppet och PRO i Ansgarskyrkan.
läs här
Med tanke på målgruppen för debatten,öns pensionärer, hade jag laddat för fräna frågor om orättvisa skillnader mellan pensionärers och förvärvsarbetandes löner och pensioner. Det är komplicerade frågor som jag tyckte jag nu behärskar riktigt bra. Men tji fick jag. Ingen tog upp dessa frågor. Kanske kan man tyda detta som att frågorna är nu är icke- frågor med tanke på att alliansen och den rödgröna oppositionen har lika stora skattesänkningsförslag? Inte heller har jag mött arga pensionärer vid mitt kampanjande i Lidingö centrum.

Jag är tacksam för det.

Pensionärsmys i Rosenbad

Tre belåtna herrar myser över kaffe och kakor på DNs ledarasida idag. Mest myser finansminister Borg. Anledningen är naturligtvis regeringens löfte till pensionärerna om skattesänkningar i vårbudgeten.

De övriga herrarna, ordförandena Karl Erik Olsson SPF och Curt Persson PRO, har all anledning att vara nöjda. Deras påverkansarbete har varit framgångsrikt.

Jag tillhör dem som stöder förslaget om skattesänkningar för landets pensionärer. Det gör vi alla i folkpartiets riksdagsgrupp. Även om jobbskattevdragen kan motiveras anser vi att också pensionärerna bör få del av de bättre tider som nu är på gång.

Läs artikeln här

Rent egoistiskt kan jag se detta som en bonus. Jag får i likhet med pensionärer med arbetsinkomster både jobbskatteavdrag och sänkt skatt på min pension.

En viss oro hyser jag dock för att en förbättrad ekonomi för pensionärer i allmänhet leder till att kommuner och landsting lockas att höja avgifterna för vård och omsorg, som ju i så fall mest skulle drabba de äldre.