Minska felaktiga könsskillnader vid användning av läkemedel

(Denna artikel har publicerats i Skeppsposten 2013:2, utgiven av SPF, Sveriges Pensionärsförbund i Lidingö.)

Användningen av läkemedel har ökat under flera år beroende på nya behandlingsalternativ, ökad förekomst av vissa sjukdomar och nya riktlinjer för behandling av vissa folksjukdomar.

Läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan kvinnor och män.  Vanligtvis framhålls att skillnaderna beror på biologiska och sociokulturella faktorer.

I regel görs ingen systematisk analys av könsskillnader i läkemedelsanvändning. Det innebär att faktorerna som bidrar till skillnaderna inte förklaras närmare.

I Sverige finns möjligheter att studera- som ett av de få länderna i världen- samtliga svenskars köp av receptförskrivna läkemedel. Detta gör det möjligt att systematiskt studera könsskillnader i läkemedelsanvändningen.

En studie av läkemedelsanvändningen i Sverige 2009 visade på följande.

6,2 miljoner (67%) av befolkningen köpte minst ett receptförskrivet läkemedel. Av dessa gjordes 2,7 miljoner köp av män och 3,5 miljoner köp av kvinnor. Äldre köpte mest läkemedel. Av befolkningen över 65 år behandlades 80 procent med läkemedel. I samtliga åldersgrupper – utom i den yngsta- hade kvinnor störst läkemedelsanvändning. Även om P-pilleranvändningen räknas bort köpte kvinnor mest läkemedel.

75 läkemedelsgrupper har studerats och i fler än tre fjärdedelar av dessa grupper var användningen av läkemedel högre hos kvinnor. Antibiotika är det läkemedel som använts mest -19 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Det kan förklaras av att kvinnor i högre utsträckning drabbas av urinvägsinfektioner. Kvinnor använder mest smärtstillande preparat.  Bakgrunden kan vara att kvinnor i högre utsträckning har sjukdomar som kopplas ihop med kronisk smärta. Av alla patienter med diagnosticerad depression är 70 procent kvinnor. Sömnmedel används i högre utsträckning av kvinnor. Vitaminer och mineraler används mest av kvinnor. Biverkningar rapporteras i högre utsträckning av kvinnor än män. Kvinnor får högre doser i förhållande till sin kroppsvikt.

Män tar ut fler läkemedel mot bl.a. alkoholberoende, gikt, diabetes och antiarytmika.

När det gäller läkemedel verkar vården inte anpassa sig till kvinnors och mäns olika förutsättningar. Ibland saknas kunskap om de könsspecifika behoven. Kvinnor riskerar att bli behandlade efter en manlig norm och män kan få en behandling utformad för kvinnor. Därför måste det utarbetas könsspecifika dosrekommendationer då läkemedel i flera fall omsätts olika hos kvinnor och män.

Det är viktigt att fortlöpande studera och analysera vad dessa skillnader beror på. Som ett viktigt inslag i landstingets nya läkemedelsstrategi ska man mer ingående analysera vad skillnaderna i läkemedelsanvändningen beror på.  Det ska också utformas ett kunskapsstöd för läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer där man tar hänsyn till de könsspecifika behoven

 För att hälso-och sjukvårdens mål om en god hälsa och vård på lika villkor ska uppfyllas måste vården anpassas till varje individ med hänsyn till bl.a ålder och kön.