Lidingös pensionärsorganisationer, SPF Lidingöskeppet och PRO, vill se ett nytt äldreboende i Lidingö centrum. Det tycker vi i Folkpartiet är en utmärkt idé och ser gärna att Lidingöhem bygger. Idag köar hundratals lidingöbor till lägenheterna i Tor i Lidingö centrum, en tydlig signal från våra äldre att det är i centrum man vill bo.
I centrum är det nära till kommunikationer och affärer men också till kultur och restauranger som gör livet både lättare och roligare att leva på ålderns höst. Vi vill se vackra, funktionella lägenheter av hög kvalitet i ett boende som ger trygghet för dem som inte behöver heldygnsomsorg. Vi vill också värna parboendegarantin som innebär att äldre som lever tillsammans ska ha rätt att leva ihop när den ena behöver flytta till ett äldreboende.
Vi i Folkpartiet arbetar även för att en äldrevårdscentral, specialiserad på äldres vårdbehov, startar på Lidingö. Den skulle erbjuda trygg, specialiserad och nära vård för våra äldre.
Även publicerat på www.lidingosidan. Där finns även kommentarer till vår artikel.
söndag 31 augusti 2014
torsdag 28 augusti 2014
Jämställda pensioner vid skilsmässa
Kvinnor har genom hela arbetslivet lägre inkomster än män. I kvinnligt dominerade yrken är lönerna lägre. Kvinnor arbetar fler timmar hemma och färre avlönade timmar än män. Även när en kvinna och en man har samma yrke och samma arbetstid utsätts kvinnor för lönediskriminering. Över ett arbetsliv summerar dessa ojämställdheter till 3,6 miljoner kronor i lägre inkomst för en genomsnittlig kvinna jämfört med en genomsnittlig man. Ett annat sätt att uttrycka samma skillnad är att en kvinnas genomsnittliga tjänstinkomst under ett arbetsliv är ca 78 procent av vad en mans genomsnittliga inkomst är.
Pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard personen haft under sin tid i arbetslivet. Som pensionär får alla en lägre en inkomst, men inkomstsänkningen är förutsägbar.
För många som skiljer sig gäller inte detta. Makarna delar vid skilsmässa värdet av bostaden, bilen och övriga tillgångar men inte på pensionsbesparingarna. Med undantag av privat pensionsförsäkring delas inte pension vid skilsmässa utan är istället särskilt undantagen från giftorättsgodset.
För den som under ett äktenskap haft en lägre inkomst än sin partner innebär detta en betydligt lägre levnadsstandard under pensioneringen än de annars hade haft. Kvinnor med lägre pensioner än män kan kompenseras inom äktenskapet och trots låg pension få en relativt god levnadsstandard. Denna trygghet upphör vid skilsmässa. Majoriteten av frånskilda kvinnor ser sin disponibla inkomst gå ned medan deras levnadskostnader går upp.
Det privata pensionssparandet ingår i giftorättsgodset medan intjänad inkomst- och premiepension är enskild egendom. Detta är orättvist. Vi i Folkpartiet anser därför att all pension ska ingå giftorättsgodset och delas vid skilsmässa.
Torsten Engevik (FP) kommunalråd, Helena Bargholtz,(FP) landstingsledamot, Suzanne Liljegren (FP) landstingskandidat
Pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard personen haft under sin tid i arbetslivet. Som pensionär får alla en lägre en inkomst, men inkomstsänkningen är förutsägbar.
För många som skiljer sig gäller inte detta. Makarna delar vid skilsmässa värdet av bostaden, bilen och övriga tillgångar men inte på pensionsbesparingarna. Med undantag av privat pensionsförsäkring delas inte pension vid skilsmässa utan är istället särskilt undantagen från giftorättsgodset.
För den som under ett äktenskap haft en lägre inkomst än sin partner innebär detta en betydligt lägre levnadsstandard under pensioneringen än de annars hade haft. Kvinnor med lägre pensioner än män kan kompenseras inom äktenskapet och trots låg pension få en relativt god levnadsstandard. Denna trygghet upphör vid skilsmässa. Majoriteten av frånskilda kvinnor ser sin disponibla inkomst gå ned medan deras levnadskostnader går upp.
Det privata pensionssparandet ingår i giftorättsgodset medan intjänad inkomst- och premiepension är enskild egendom. Detta är orättvist. Vi i Folkpartiet anser därför att all pension ska ingå giftorättsgodset och delas vid skilsmässa.
Torsten Engevik (FP) kommunalråd, Helena Bargholtz,(FP) landstingsledamot, Suzanne Liljegren (FP) landstingskandidat
Inga kommentarer hittills.
Fler artiklar från Val 2014.
Lidingösidan frågar Lidingös partier. Fråga 1
Val 2014 28 aug 2014 00:01
Kommentera [1]
"Inför extrastopp på nattbussarna"
Val 2014 27 aug 2014 00:12
Kommentera [1]
"Musik för hälsa och utveckling"
Val 2014 26 aug 2014 11:29
"Oberoende ordförande krävs för Lidingöhem"
Val 2014 22 aug 2014 17:38
Kommentera [4]
FP: Bygg centralt för miljöns skull
Val 2014 21 aug 2014 22:05
Kommentera [32]
(S) brandskattar Lidingö. Igen!
Val 2014 20 aug 2014 10:33
Kommentera [2]
Senaste artiklarna
- Lidingösidan frågar Lidingös partier. Fråga 1
- Ekobrottsmisstankar mot projektledare
- Nya bron blir låg
- "Inför extrastopp på nattbussarna"
- Dags igen på Kostervägen
- Sju IFK:are till Finnkampen
- "Musik för hälsa och utveckling"
- "Lilla Lidingöbron" blir namnet på nya bron
- Snart kan dina äpplen bli till must, på Lidingö
- Rekordmånga besökare kom till Gåshagadagen
onsdag 13 augusti 2014
All vård måste bli jämställd
Nedanstående inlägg har publicerats i Lidingö Tidning 20140725
Kvinnor lever längre
än män. De söker mer vård och drabbas oftare av psykisk ohälsa. Satsning på
psykosociala insatser och psykiatri är därför viktig ur jämställdhetssynpunkt
för både kvinnor men också för män.
Stockholms läns landsting har på Folkpartiets genomfört en massiv
utbyggnad av psykosocialt stöd i primärvården genom "Första linjens psykiatri"
och vi vill fortsätta att arbeta för en förbättrad psykiatri.
Sjukskrivningarna är inte jämställda. En webbutbildning har tagits fram om bedömningar
av sjukskrivningar, riktad till läkare. Sjukskrivningsprocessen
beskrivs ur ett genusperspektiv och risker för ojämställdhet lyfts fram. Dessa
risker måste undanröjas.
Förlossningsvården i Stockholm får generellt goda betyg, men
förbättringar och inte minst en utbyggnad behövs. Vi ser gärna fler
barnmorskeledda enheter. Fler barnmorskor behövs och utbildningen ska byggas
ut. Eftervård med hembesök av barnmorska förbättrar tryggheten och kvaliteten
och underlättar ett jämställt föräldraskap. Valfriheten i förlossningsvården
ska bevaras.
Läkemedelsförskrivningen är inte jämställd. Kvinnor och män
behöver ibland olika, eller olika mycket läkemedelsbehandling. Genom det
viktiga projektet Genusknappen får läkare information om det finns anledning
att uppmärksamma könsskillnader i effekter av ett preparat.
Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men
våldet mot kvinnor är ofta mer systematiskt och svårare. Handlingsprogrammet
för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor uppdateras på Folkpartiets
initiativ och utvidgas till att tydligt omfatta allt våld i nära relationer.
Ett kunskapscentrum kring våld i nära relationer har startats. Detta viktiga
arbete måste följas och tillförsäkras nödvändiga resurser. Män som utövar våld
mot kvinnor behöver behandling. Sådan behandling måste sätts in snabbt.
Vi folkpartister ger oss inte förrän all vård är jämställd!
Amelie Tarschys Ingre, landstingskandidat (FP)
Lena Hallerby, landstingskandidat (FP)
Helena Bargholtz, kandstingskandidat (FP)
fredag 18 juli 2014
Gamla lidingöbron behöver inte rustas upp.
Äntligen kom utslaget från Mark-och miljödomstolen om att kommunen inte behöver rusta upp broklaffen på den Gamla Lidingöbron för att göra bron öppningsbar för större segelbåtar. Det var i grevens tid. Kommunen har redan påbörjat arbetet med broklaffen för den händelse domstolen skulle kräva fortsatt upprustning. Nu kan det tack och lov avbrytas. Skälet för domstolens beslut är att bron ska rivas om några år, när den nya bron är byggd.
Redan 2009 då frågan uppkom om att göra broklaffen på Gamla Lidingöbron åter öppningsbar reagerade jag tillsammans med mina partikamrater i Folkpartiet Lidingö. Kostnaderna för upprustningen som då beräknade till mellan 20 och 30 miljoner var inte försvarbart med tanke på hur sällan det var aktuellet att öppna bron för genomfartstrafik. Seglingstävlingen Lidingö Runt löser man genom att starten är söder om bron och målgången norr.
Hoppas nu bara att domstolens beslut kommer att överklagas. Men jag tror inte att ett överklagande skulle vinna gehör. Miljööverdomstolen är säkert lika förnuftig som Mark-och miljödomstolen.
Nu väntar nästa problem. Behöver den nya bron, som ersätter den gamla, göras öppningsbar? Jag hoppas att så inte blir fallet. Det skulle skapa stora svårigheter med utformningen av bron.
Redan 2009 då frågan uppkom om att göra broklaffen på Gamla Lidingöbron åter öppningsbar reagerade jag tillsammans med mina partikamrater i Folkpartiet Lidingö. Kostnaderna för upprustningen som då beräknade till mellan 20 och 30 miljoner var inte försvarbart med tanke på hur sällan det var aktuellet att öppna bron för genomfartstrafik. Seglingstävlingen Lidingö Runt löser man genom att starten är söder om bron och målgången norr.
Hoppas nu bara att domstolens beslut kommer att överklagas. Men jag tror inte att ett överklagande skulle vinna gehör. Miljööverdomstolen är säkert lika förnuftig som Mark-och miljödomstolen.
Nu väntar nästa problem. Behöver den nya bron, som ersätter den gamla, göras öppningsbar? Jag hoppas att så inte blir fallet. Det skulle skapa stora svårigheter med utformningen av bron.
torsdag 26 juni 2014
Landstingets viktigaste rapport.
Vid det sista landstingsfullmäktige före valet gjorde jag följande inlägg.
Fru ordförande, ledamöter, åhörare! Patientnämndens årsrapport är, anser jag, en av landstingets viktigaste rapporter – ja, kanske den allra viktigaste. Varför det? Jo, därför att den visar hur landstingets primära verksamhet, som alltså är hälso- och sjukvården, upplevs av dem som den berör, nämligen patienterna, och de är ju våra uppdragsgivare.
Jag gillar uppläggningen av den här rapporten. Det är principärenden med personlig anknytning som beskrivs, och det följs av nämndens redovisning av fakta. På det sättet blir rapporten en väldigt levande och engagerande läsning.
Som tydligt framgår av rapporten är de akutsjukhusen och läkarna som leder till flest anmälningar. Vid första åsynen kan det förefalla positivt att det bara är en marginell ökning av antalet ärenden jämfört med föregående år. Det gäller ärenden rörande akutsjukhusen, geriatrik och psykiatrisk vård – de ökade mest. Men inte heller jag kan låta bli att undra: Hur många patienter kan tänkas avstå från att göra anmälningar därför att de inte orkar, inte vågar eller känner att de inte kan uttrycka sig tillräckligt klart? I detta avseende anser jag att vården faktiskt kan uppfattas som ojämlik. Bakom varje anmälan finns, som Inger Ros tog fram, troligen ett mörkertal vars storlek vi inte känner till. Vad kan göras åt det? Hur kan vi komma åt detta mörkertal? Det finns ett lite skämtsamt uttryck som man hör ibland: Man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Det kanske ligger någonting i det.
Patientnämnden skriver att vården har vidtagit förbättringsåtgärder i vart fjärde skriftligt ärende. Det visar vilken stor betydelse de här anmälningarna har. Ur den aspekten är det ju önskvärt att det kommer in ännu fler anmälningar, om det finns grund för detta. Flera anmälningar behöver inte betyda att vården blivit sämre, bara att fler vågar tillstå att de är missnöjda med den. Förvaltningen bedriver ett aktivt informationsarbete. Det är naturligtvis en förutsättning för fler anmälningar.
I rapporten betonas att man ser patienten som en outnyttjad resurs i vårdens patientsäkerhetsarbete, och därför har man genomfört en särskild pilotstudie om detta förra året. Det är ju bra och lovvärt, men jag anser att patienterna bör genom sina anmälningar ses och användas som en resurs i landstingets hela hälso- och sjukvårdsverksamhet. Jag hoppas att patientnämnden fortsätter att utveckla detta.
onsdag 25 juni 2014
Konsten att ta samrådet på allvar
Konsten att ta samrådet på allvar
Kampanjorganisationen Rädda Lidingö är mest rädda för verkligheten.
Vi inom den utvidgade majoriteten har lyssnat på alla slags medborgare, inte enbart på dem som yttrat sig i samrådet utan även på dem som deltagit vid olika möten och de som deltagit via villaägareföreningar, skrivit insändare m fl. Vi har sammanvägt alla dessa former av medborgardialoger. Vi tog själva aldrig ställning till någon av de fem framtidsbilderna. Därefter har vi nedbantat det allra högsta utbyggnadsalternativet från 2.800 lägenheter till 900 - 1000 lägenheter, dvs med hela 66 %. Det är en kraftig nedbantning. Vi har verkligen lyssnat på medborgarna. Och vi har tagit hänsyn till samrådets majoritet som ville ha ett nedbantat förslag. Det är precis det som vi har gjort.
Vi räknade dock inte ”pinnar”. Nu försöker dock Rädda Lidingö räkna pinnar på sitt enögda och enfaldiga sätt. Dvs bara de negativa svaren. Det är en egendomlig och ensidig matematik. Så låt oss räkna en smula neutralt och ta alla som yttrat sig på allvar. Då framträder en helt annan bild, baserad på Lidingö stads Programsamrådsredogörelse, daterad den 16 maj 2014:
1) Två av tre som yttrat sig om Lidingö Centrum ville att Centrum skulle utvecklas (521 av 815, dvs 65 %). Av dessa 521 var det en majoritet (75 % eller 391 st) som ville att Centrum skulle utvecklas för att bland annat kunna göra ärenden utan att behöva lämna ön. En minoritet av dessa 521(35 % eller 130 st) ville utveckla Centrum småskaligt. En tredjedel (35 % eller 294 st) av alla 815 som yttrat sig om Centrum ville bevara Centrum som det är. Detta med småskaligheten hade således ingen majoritet i samrådet, men vi har ändå gått in för detta i vår överordnade strategi.
2) En fjärdefel (26 % av de 1.698 som yttrat sig) har yttrat sig positivt om de fem framtidsbilderna (435 stycken).
3) Av dessa ville 227 stycken – hela 60 % - att man byggde ut enligt framtidsbild 4 eller 5, dvs med 2.800 lägenheter. 75 stycken (17 %) ville att man byggde 2.000 lägenheter (alternativen 2 och 3) och ungefär lika många, 76 stycket (17 %) villa bygga enligt framtidsbild 1, 1.300 lägenheter. Om man viktar ihop dessa svar på den fem framtidsbilderna blir det viktade medelantalet lägenheter 2.033 lägenheter.
4) 949 stycken (56 %) ville ha ett nedbantat förslag. Jag återkommer till detta antal. Men vad betyder nedbantat förslag? Det vet ingen. Men det är tillåtet att gissa och göra en uppskattning. Betyder det:
a. 1.100 lägenheter?
b. 1.000 lägenheter?
c. 900 lägenheter?
d. 800 lägenheter?
e. 700 lägenheter?
f. 600 lägenheter?
g. 500 lägenheter?
h. 400 lägenheter?
Låt oss här nedan räkna på alla dessa alternativ som en känslighetsanalys.
5) 314 stycken (18 %) avstyrkte alla förslag. Detta antal är således något lägre än antalet som var positiva (19 %) till någon av dem fem framtidsbilderna. Detta är nu helt bortglömt!
6) 584 st ansågs ej ha yttrat sig. Jag återkommer till detta antal.
7) Om man nu viktar de 18 % som avstyrkt (och antar att de vill ha 0 nya lägenheter), med de 26 % som ville ha något av de fem framtidsbilderna (med i medeltal 2.033 lägenheter) med de 56 % som ville ha ett nedbantat förslag (och där vi gissar på allt mellan 400 och 1.100 lägenheter) då får vi ett intervall på 740 – 1.140 lägenheter. Medelvärdet av detta intervall blir 940 lägenheter, dvs i det närmaste exakt det som den utvidgade majoriteten har föreslagit!
8) Om man skulle ta hänsyn till de 22 felklassificerade svaren så rubbar detta inte huvudslutsatsen: att beslutet att planprogrammet bör inriktas not ca 900 – 1.000 lägenheter stämmer bra överens med samrådsyttrandena (tolkade på detta sätt som jag angett ovan).
9) En bedömning av de 110 exemplen på svar som finns återgivna på Lidingösidan den 18 juni visar att 102 yttranden (inklusive protestlistan med 87 namn som ville ha bort bostäder utmed Sturevägen) kan tolkas som att de ville ha ett bantat förlag och 8 st ville stoppa all utbyggnad. Jag har inte tagit ställning till dessa uppgifter. Men, om vi nu - som ett räkneexempel – skulle inkludera alla dessa 110 stycken svar, då ändras proportionerna marginellt så att:
a. 322 avstyrker (18 %)
b. 435 positiva till de fem framtidsbilderna (24 %)
c. 1.051 vill ha nedbantat förslag 58 %)
En sammanvägning med samma antaganden om vad ”nedbantat” innebär (dvs en variation mellan 400 och 1.100 lägenheter) ger då ett nytt intervall på 722 till 1.139 lägenheter, och med ett medelvärde på 925 lägenheter. Detta hamnar fortfarande inom det intervall på 900 – 1.000 lägenheter som beslutet handlar om. Vi har verkligen lyssnat på medborgarna. Och vi har tagit hänsyn till samrådets majoritet som ville ha ett nedbantat förslag. Det är precis det som vi har gjort. Även med hänsyn till det hundratalet om klassificerade svar, som Rädda Lidingö gör en stor grej av.
Rädda Lidingö bedriver en storm i ett vattenglas och slår in öppna dörrar.
Undertecknat av Göran Tegnér, mig själv och ett antal andra ledande folkpartister på Lidingö. Publiceras på Lidingösidan.
Kampanjorganisationen Rädda Lidingö är mest rädda för verkligheten.
Vi inom den utvidgade majoriteten har lyssnat på alla slags medborgare, inte enbart på dem som yttrat sig i samrådet utan även på dem som deltagit vid olika möten och de som deltagit via villaägareföreningar, skrivit insändare m fl. Vi har sammanvägt alla dessa former av medborgardialoger. Vi tog själva aldrig ställning till någon av de fem framtidsbilderna. Därefter har vi nedbantat det allra högsta utbyggnadsalternativet från 2.800 lägenheter till 900 - 1000 lägenheter, dvs med hela 66 %. Det är en kraftig nedbantning. Vi har verkligen lyssnat på medborgarna. Och vi har tagit hänsyn till samrådets majoritet som ville ha ett nedbantat förslag. Det är precis det som vi har gjort.
Vi räknade dock inte ”pinnar”. Nu försöker dock Rädda Lidingö räkna pinnar på sitt enögda och enfaldiga sätt. Dvs bara de negativa svaren. Det är en egendomlig och ensidig matematik. Så låt oss räkna en smula neutralt och ta alla som yttrat sig på allvar. Då framträder en helt annan bild, baserad på Lidingö stads Programsamrådsredogörelse, daterad den 16 maj 2014:
1) Två av tre som yttrat sig om Lidingö Centrum ville att Centrum skulle utvecklas (521 av 815, dvs 65 %). Av dessa 521 var det en majoritet (75 % eller 391 st) som ville att Centrum skulle utvecklas för att bland annat kunna göra ärenden utan att behöva lämna ön. En minoritet av dessa 521(35 % eller 130 st) ville utveckla Centrum småskaligt. En tredjedel (35 % eller 294 st) av alla 815 som yttrat sig om Centrum ville bevara Centrum som det är. Detta med småskaligheten hade således ingen majoritet i samrådet, men vi har ändå gått in för detta i vår överordnade strategi.
2) En fjärdefel (26 % av de 1.698 som yttrat sig) har yttrat sig positivt om de fem framtidsbilderna (435 stycken).
3) Av dessa ville 227 stycken – hela 60 % - att man byggde ut enligt framtidsbild 4 eller 5, dvs med 2.800 lägenheter. 75 stycken (17 %) ville att man byggde 2.000 lägenheter (alternativen 2 och 3) och ungefär lika många, 76 stycket (17 %) villa bygga enligt framtidsbild 1, 1.300 lägenheter. Om man viktar ihop dessa svar på den fem framtidsbilderna blir det viktade medelantalet lägenheter 2.033 lägenheter.
4) 949 stycken (56 %) ville ha ett nedbantat förslag. Jag återkommer till detta antal. Men vad betyder nedbantat förslag? Det vet ingen. Men det är tillåtet att gissa och göra en uppskattning. Betyder det:
a. 1.100 lägenheter?
b. 1.000 lägenheter?
c. 900 lägenheter?
d. 800 lägenheter?
e. 700 lägenheter?
f. 600 lägenheter?
g. 500 lägenheter?
h. 400 lägenheter?
Låt oss här nedan räkna på alla dessa alternativ som en känslighetsanalys.
5) 314 stycken (18 %) avstyrkte alla förslag. Detta antal är således något lägre än antalet som var positiva (19 %) till någon av dem fem framtidsbilderna. Detta är nu helt bortglömt!
6) 584 st ansågs ej ha yttrat sig. Jag återkommer till detta antal.
7) Om man nu viktar de 18 % som avstyrkt (och antar att de vill ha 0 nya lägenheter), med de 26 % som ville ha något av de fem framtidsbilderna (med i medeltal 2.033 lägenheter) med de 56 % som ville ha ett nedbantat förslag (och där vi gissar på allt mellan 400 och 1.100 lägenheter) då får vi ett intervall på 740 – 1.140 lägenheter. Medelvärdet av detta intervall blir 940 lägenheter, dvs i det närmaste exakt det som den utvidgade majoriteten har föreslagit!
8) Om man skulle ta hänsyn till de 22 felklassificerade svaren så rubbar detta inte huvudslutsatsen: att beslutet att planprogrammet bör inriktas not ca 900 – 1.000 lägenheter stämmer bra överens med samrådsyttrandena (tolkade på detta sätt som jag angett ovan).
9) En bedömning av de 110 exemplen på svar som finns återgivna på Lidingösidan den 18 juni visar att 102 yttranden (inklusive protestlistan med 87 namn som ville ha bort bostäder utmed Sturevägen) kan tolkas som att de ville ha ett bantat förlag och 8 st ville stoppa all utbyggnad. Jag har inte tagit ställning till dessa uppgifter. Men, om vi nu - som ett räkneexempel – skulle inkludera alla dessa 110 stycken svar, då ändras proportionerna marginellt så att:
a. 322 avstyrker (18 %)
b. 435 positiva till de fem framtidsbilderna (24 %)
c. 1.051 vill ha nedbantat förslag 58 %)
En sammanvägning med samma antaganden om vad ”nedbantat” innebär (dvs en variation mellan 400 och 1.100 lägenheter) ger då ett nytt intervall på 722 till 1.139 lägenheter, och med ett medelvärde på 925 lägenheter. Detta hamnar fortfarande inom det intervall på 900 – 1.000 lägenheter som beslutet handlar om. Vi har verkligen lyssnat på medborgarna. Och vi har tagit hänsyn till samrådets majoritet som ville ha ett nedbantat förslag. Det är precis det som vi har gjort. Även med hänsyn till det hundratalet om klassificerade svar, som Rädda Lidingö gör en stor grej av.
Rädda Lidingö bedriver en storm i ett vattenglas och slår in öppna dörrar.
Undertecknat av Göran Tegnér, mig själv och ett antal andra ledande folkpartister på Lidingö. Publiceras på Lidingösidan.
torsdag 29 maj 2014
Feminism ja-socialism nej
Visst var det häpnadsväckande att Feministiskt initiativ fick så många röster. Deras aktiviteter har ju varit nästan omärkliga här.
Att få ännu en feministisk blåslampa i politiken är bra. Det som däremot inte är bra är att Feministiskt initiativ också är en socialistisk kraft. Sitt namn till trots är de inte bara feminister, utan också socialister, och det gör Fi till en del av de vänstervindar som har blåst in över Sverige. Det är vänstervindar som kommer med en politik där kvinnor inte får driva företag i välfärdsbranschen och göra vinst, där skatterna höjs och det blir krångligare att anställa. De kommer med en ekonomisk politik som allvarligt hotar, välfärd, tillväxt och välstånd.
Jämställdhet är en av Folkpartiets viktigaste valfrågor. Nu står vi redo att ta matchen både mot de som struntar i jämställdhet och mot socialistiska feminister.
Inlägget är publicerat på www.lidingosidan.se
Att få ännu en feministisk blåslampa i politiken är bra. Det som däremot inte är bra är att Feministiskt initiativ också är en socialistisk kraft. Sitt namn till trots är de inte bara feminister, utan också socialister, och det gör Fi till en del av de vänstervindar som har blåst in över Sverige. Det är vänstervindar som kommer med en politik där kvinnor inte får driva företag i välfärdsbranschen och göra vinst, där skatterna höjs och det blir krångligare att anställa. De kommer med en ekonomisk politik som allvarligt hotar, välfärd, tillväxt och välstånd.
Jämställdhet är en av Folkpartiets viktigaste valfrågor. Nu står vi redo att ta matchen både mot de som struntar i jämställdhet och mot socialistiska feminister.
Inlägget är publicerat på www.lidingosidan.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)