Gamla lidingöbron behöver inte rustas upp.

Äntligen kom utslaget från Mark-och miljödomstolen om att kommunen inte behöver rusta upp broklaffen på den Gamla Lidingöbron för att göra bron öppningsbar för större segelbåtar. Det var i grevens tid. Kommunen har redan påbörjat arbetet med broklaffen för den händelse domstolen skulle kräva fortsatt upprustning. Nu kan det tack och lov avbrytas. Skälet för domstolens beslut är att bron ska rivas om några år, när den nya bron är byggd.


Redan 2009 då frågan uppkom om att göra broklaffen på Gamla Lidingöbron åter öppningsbar reagerade jag tillsammans med mina partikamrater i Folkpartiet Lidingö. Kostnaderna för upprustningen som då beräknade till mellan 20 och 30 miljoner var inte försvarbart med tanke på hur sällan det  var aktuellet att öppna bron för genomfartstrafik. Seglingstävlingen Lidingö Runt löser man genom att starten är söder om bron och målgången norr.


Hoppas nu bara att domstolens beslut kommer att överklagas. Men jag tror inte att ett överklagande skulle vinna gehör. Miljööverdomstolen är säkert lika förnuftig som Mark-och miljödomstolen.


Nu väntar nästa problem. Behöver den nya bron, som ersätter den gamla, göras öppningsbar? Jag hoppas att så inte blir fallet. Det skulle skapa stora svårigheter med utformningen av bron.

Enhetstaxa är enkel och enfaldig. Zontaxa är smart och sinnrik.

Bland lidingöliberalerna finns den kloke och kunnige trafikpolitikern Göran Tegnér. Han syns ofta i lidingöpressen.

 

Jag vill gärna sprida hans åsikter vad gäller taxor i kollektivtrafiken. Så här anser han (och jag).

Detta är föranlett av att den rödgröna oppositionen i landstinget vill ersätta dagens zontaxa med enhetstaxa.

Enhetstaxan är för dyr för korta resor och för billig för långa resor, och passar därför nästa aldrig. Att bara välja en enhetstaxa för att den är enkel är att göra det för enkelt för sig. Syftet med en taxa är att den ska stimulera fler att åka kollektivt och samtidigt ge intäkter så att vi har råd med att upprätthålla och bygga ut kollektivtrafiken. 

Med en zontaxa vars pris på något sätt varierar med resans längd vinner man två saker: man kan få fler resor vid samma nivå på intäkterna; eller omvänt: man kan få ökade intäkter vid samma nivå på resorna. I många fall kan man samtidigt både öka intäkterna och resandet.