tisdag 20 januari 2009

Madame de Pompadour av Herman Lindqvist

Madame de Pompadour. Intelligens skönhet makt. Så kallar Herman Lindqvist sitt senaste historiska epos (Albert Bonniers förlag).

Jag vill genast framhålla att det är en mycket roande bok att läsa, särskilt om man som jag är intresserad av kvinnor med makt, levande eller döda. Intelligens och skönhet medförde Madame de Pompadour, född Jeanne Poison, när hon flyttade in i Versailles för att bli kung Ludvig XV: s offentliga älskarinna. Makten skaffade hon sig snart genom att göra kungen, som mest var road av jakt och förströelse, helt beroende av hennes råd. Trots sin omätliga rikedom och ett liv i lyx, arbetade hon ständigt med rikets problem, inte minst de två stora europeiska krig som Frankrike drogs in i. Hon var inte framgångsrik. Hennes råd till kungen ledde till dåligt utgång för Frankrike. Hon blev hatad, själv en borgardotter, bland borgarna och hon lade grunden till den franska revolutionen 1789.

Herman Lindqvist rosas och risas för sina historiska skildringar. Men det ovedersägligt så att han tillsammans med Jan Guillou har återuppväckt intresset för historia. Det är lovvärt.

måndag 19 januari 2009

Fler äldreboenden på Lidingö

De flesta äldre vill kunna bo kvar hemma också när den egna orken tryter och behovet av stöd och hjälp blir större. Men många bostäder ställer till problem. Trappuppgången saknar kanske hiss. Porten är för tung att öppna, eller så ställer trösklar i lägenheten till besvär. Många av våra bostäder är inte anpassade för äldre och andra med funktionsnedsättningar. Jag välkomnar därför att Äldreboendedelegationen, med folkpartiets Barbro Westerholm i spetsen, i dagarna föreslagit ett särskilt tillgänglighetsbidrag för att fler bostäder ska fungera bra för äldre. På så sätt kan fler välja att bo kvar i sitt hem också på äldre dagar.
Men det ska handla just om ett eget val. Under senare år har det blivit allt svårare att få plats för den som behöver äldreboende. Alliansregeringen satsar nu en halv miljard om året på stimulansbidrag för nya äldreboenden. Denna satsning måste fortsätta, med tanke på det ökande antalet äldre med behov av vård och omsorg framöver.
För 2010 budgeterar Lidingö stad för köp av 80 platser vid det nya särskilda boendet vid Björnbo från mars månad.Det nuvarande sjukhemmet avvecklas och det innebär därför ett tillskott på 36 nya platser. För 2010 budgeteras med halvårsdrift av ytterligare ett äldreboende. Ytterligare två nya boenden om vardera cirka 60 platser planeras och inriktningen är att Lidingö sjukhem ska läggas ned då anläggningen inte uppfyller de krav som ställs på framtidens äldreomsorg.
Många äldre blir fångar i sitt eget hem. Det är inte ovanligt att en ensam 90-åring nekas att flytta till äldreboende för att hon eller han anses för frisk. För den som "bara" är gammal, känner sig ensam och otrygg, finns ingen plats att få. Det behövs trygghetsboenden, som erbjuder trygghet och social samvaro även för de riktigt gamla som inte behöver så mycket vård. Det ska vara den äldre själv som ska bestämma att han eller hon vill flytta dit, ingen biståndsbedömning ska göras. Jag hoppas att Alliansregeringen sätter fart och stimulerar trygghetsboenden. För äldre ska kunna bo bra hela livet!

lördag 17 januari 2009

Lex Lidingöbron

Gamla Lidingöbron används idag för gång- och cykeltrafik samt för spårtrafik i form av Lidingöbanan. 2004 upptäcktes att broklaffen på Gamla Lidingöbron var i så dåligt skick att den riskerade att gå sönder. Eftersom staden inte ansåg sig ha råd att ta kostnaden för att reparera broklaffen valde man att stänga bron för passerande båtar. Genom att bron, byggd 1917, då blev öppningsbar kunde den allmänna farleden fortsatt nyttjas trots brons tillkomst.

I nuläget finns inget allmänt intresse som motiverar en öppningsbar bro. Utredningar visar att kostnaderna, ca 20 – 25 miljoner kronor samt driftkostnader, för att återställa bron med en öppningsbar funktion igen är uppenbart orimliga i förhållande till den nytta som skulle uppkomma för sjöfarten som numera främst av fritidsbåtar. Likväl har Miljööverdomstolen ålagt Lidingö att återställa broklaffen. HD har inte beviljat prövningstillstånd. Domstolar har till uppgift att göra laglighetsprövningar, inte lämplighetsprövningar.

Jag har därför ställt en skriftlig fråga i riksdagen till infrastrukturmininster Åsa Torstensson om hon är beredd att verka för att Lidingö stad slipper reparera broklaffen på Gamla Lidingöbron genom en särskild lag om detta eller vidta åtgärder på annat sätt?

Som riksdagsledamot har jag rätt att få ett svar av ett statsråd inom fjorton dagar. Jag kommer naturligtvis att publicera hennes svar på min blogg.

tisdag 13 januari 2009

Jag tror på Europa!

Ett starkt skäl till varför jag är liberal är min tro på det europeiska samarbetet. Jag är svensk och europé. Jag är övertygad om att det europeiska samarbetet är det viktigaste som hänt på vår kontinent under de senaste tio åren.

Den internationella finanskrisen, den gränsöverskridande brottsligheten och det globala klimathotet visar att Sverige inte kan möta framtidens svårigheter ensamt. Dessa problem måste vi lösa tillsammans med andra länder.

Folkpartiet har presenterat ett förslag till program inför valet till Europaparlamentet i juni. Det är ett utmärkt program med ett åttiotal viktiga punkter. Särskilt glad är jag över att där finns med kravet på nolltolerans mot barnaga som en grundläggande rättighet i EU-stadgan. Att barnaga ska förbjudas i hela Europa drev jag intensivt under min tid som ledamot i Europarådet. Detta har nu också tagits upp inte bara där utan även i FN. Hög tid att också EU gör det!

torsdag 1 januari 2009

30 miljoner i sjön. Trist nyårsbesked för Lidingöborna

Gott Nytt År! Fast det kunde börja bättre för Lidingöborna. Besked har kommit från Högsta Domstolen om att man inte avser att pröva miljööverdomstolens beslut att gamla Lidingöbron måste göras öppningsbar igen. Läs mer på www. lidingosidan. se

Broklaffen har varit låst i flera år utan att det medfört några större olägenheter för sjöfarten i Värtan. Seglingstävlingen Lidingö Runt har fått starta på ena sidan av bron och sluta på den andra. Det har gått bra. Knappast någon kan väl idag hävda behovet att bron ska kunna öppnas igen.

Men HDs uppgift är att pröva domar som kan bli prejudikat för liknande fall. Frågan om Lidingöbrons broklaff är troligen helt unik och därför inte intressant för domstolen. Så en onödig upprustning av bron innebär inte bara kostnader för oss Lidingöbor på ca 30 miljoner kronor utan också stora besvär för tågtrafiken på bron när broklaffen ska repareras.

tisdag 30 december 2008

Är barnagan på väg tillbaka i Sverige?

Vissa typer av våld mot barn har ökat. I en nationell kartläggning vid namn ”Våld mot barn 2006 – 2007 - En nationell kartläggning” (Svensson, B., Långberg, B., Janson, S (2007), Allmänna barnhuset och Karlstad universitet) har barns erfarenheter av kroppslig bestraffning mellan år 2000 och 2006 undersökts. Föräldrar till 1 692 barn har besvarat en enkät om deras syn på barnuppfostran, attityder till och användande av kroppslig bestraffning mot barn.
2 510 elever (årskurs 4, 6 och 9) har besvarat en enkät om erfarenhet av och attityder till kroppslig bestraffning och mobbning. Studien är en uppföljning av en tidigare undersökning som gjordes 2000.

Undersökningen från 2006 pekar på att både barns och vuxnas attityder till kroppslig bestraffning fortsätter att bli alltmer negativa (var tionde elev och var sjunde föräldrar svarade att de är positiva till kroppslig bestraffning). I elevundersökningarna från 2000 och 2006 framkommer att det inte är fler elever som uppger sig bli slagna av sina föräldrar, medan föräldraenkäten från 2006 visar att kroppslig bestraffning inte fortsatt att minska. Det är alltså lika många barn som blir slagna som för sju år sedan fast allmänheten är mer negativ till aga. Andelen barn som någon gång över en längre tid utsatts för allvarliga kroppsliga bestraffningar har legat stabilt runt tre till fyra procent sedan 1980-talet.
Särskilt anmärkningsvärt är att undersökningen visar att föräldrar som själva anger att de knuffat, huggit tag i eller ruskat sitt barn har fördubblats - för barn under ett år är ökningen fem gånger. Skillnaderna mellan enkäten från år 2000 och år 2006 är statistiskt signifikanta. Den största ökningen när det gäller att hugga tag i och ruska om barnet står svenskfödda småbarnsföräldrar för.

Elevenkäten från 2006 visar att en fjärdedel av de elever som blivit slagna inte hade någon vuxen att anförtro sig åt, vilket är en ökning i jämförelse med enkäten från år 2000. I jämförelse med enkäten från år 2000 uppgav nästan tre gånger så många elever år 2006 att ingen annan än den som slagit vetat om vad som hänt. Detta förklaras framförallt med att betydligt färre vuxna inom exempelvis skola eller föreningsliv haft kännedom om att barnet blivit slaget.

Det är beklagligt att regeringens redogörelse för barnpolitikens inriktning under de kommande åren i barnskrivelsen innehåller så få konkreta förslag på hur man ska minska den påvisade ökningen av aga samt minska det allvarliga våldet mot barn som legat konstant i snart trettio år. Detta gäller inte minst särskilt utsatta barn, exempelvis barn med långvarig sjukdom.

Sverige var det första landet i världen som 1979 införde lagstiftning mot barnaga. Som tidigare ledamot i Europarådet har jag drivit att alla Europas länder ska ha förbud mot barnaga. Allt fler länder har infört eller är på gång att införa agaförbud. Då är det skamligt för Sverige att inte länge vara ett föredöme.

måndag 29 december 2008

Om påven och om Selma

Även jag lät mig uppröras och luras av media när jag trodde att påven i sitt jultal till kurian fördömt homosexuella handlingar. Flera tidningar påstod att han förklarat att sexualitetens syfte är att leda till barnalstring. Det skulle ju döma ut också sexuella handlingar mellan män och kvinnor som inte kan få barn, t.ex. mellan mig (60 plus) och min man.

Nu har från katolskt håll kommit dementier. Påven har inte fördömt homosexuella handlingar i sitt jultal. För säkerhets skull har jag kollat källan och inte hittat att påven skulle gjort det. Man kan ju undra- hur uppstår sådana påståenden? Är det en tidningsanka? Hur noga kollar media källan för sina uppgifter? Varifrån kommer påståendet om påvens tal om sexuella handlingar?

Eller finns det anledning att misstänka att hans tal ändrats innan det lades ut på nätet?

Appropå homosexualitet har jag sett båda avsnitten om Selma Lagerlöf som gick i TV under julen. Det första avsnittet tycker jag var konstlat medan det andra som utspelas när Selma fick Nobelpriset var lysande, inte minst när hon träffade den avundsjuke August Strindberg.

Hon, lesbisk, är en lysande skildrare av kärleken mellan en man och en kvinna. Ingen har rätt att värdera kärlek. Den är lika berättigad och lika mycket värd i hetro-som homosexuella kärleksförhållanden.

Jag planerar inför 100 års dagen av Selmas Nobelpris att skriva en artikel om henne som liberal feminist. Därför läser jag boken "En riktig författarhustru" med hennes brev till sin stora kärlek Valborg Olander.

Trevligt att namnet Selma blivit ett trendnamn för nya små kvinnor.