Presstödet- en dinosaurier som överlevt sig själv

Inlägg publicerat den 9 januari i www.second-opinion.se

Avskaffa presstödet. Det slogs- återigen- fast av Folkpartiets landsmöte i höstas. Det är ett liberal krav sedan länge, som Folkpartiet tyvärr svek under förra mandatperioden. Jag vet för jag var då riksdagsledamot. Regeringen fick kritik av EU kommissionen därför att det svenska presstödet snedvrider konkurrensen. Regeringen, med Folkpartiet, var ytterst ovillig att göra något åt detta missförhållande. EU-kommissionens krav på den svenska regeringen utgjorde en milstolpe i den fyrtio år långa segdragna debatten om presstödet.
För att bemöta EU- kommissionens krav har nu tillsatts ytterligare en utredning som ska komma med ett nytt förslag till presstödet som är gottagbart för EU -kommissionen.
Jag var som riksdagsledamot kritisk till den svenska hållningen och är det fortfarande. Presstödet framstår som en dinosaurie som överlevt sig själv. Det infördes i en tid när tryckta medier hade en dominerande ställning när det gällde nyheter, debatt och opinionsbildning.
Presstödet ger en extra snedvridning av konkurrensen i storstadsområdena. Även andra tidningar än prenumererade borde beaktas när stödet ska bedömas. Det innebär exempelvis för Stockholms del att det finns minst sex tidningar som borde få stöd.
Tidningar som är bra på att möta läsarnas önskemål tvingas slåss mot mindre skickliga konkurrenter som kan förlita sig på statliga pengar.
Medielandskapet ser numera annorlunda ut. Nya medier skjuter upp som svampar ur jorden. De elektroniska medierna har drastiskt ökat möjligheterna att till opinionsbildning. På den traditionella tidningsmarknaden blir bransch- och nischtidningar allt viktigare. Argumenten att presstödet behövs för att garantera mångfalden håller därför inte längre. I stället handlar det om att stötta vissa tidningar med skattebetalarnas pengar utifrån politiska egenintressen. Men detta är det känsligt att tala om för presstödets anhängare.
Medierna är inte vilken samhällssektor som helst. De är av avgörande betydelse för den fria debatten. Därför måste staten vara extra försiktig med att reglera de lagliga eller de ekonomiska förutsättningarna för medierna. I ett fritt samhälle måste mediernas oberoende värnas.
Det är viktigt att slå vakt om det tryckta ordet vare sig det framställs i en papperstidning eller elektroniskt. Detta gör man inte bäst genom ett selektivt, omodernt presstöd. Nej, avskaffa presstödet och stimulera mediebranschen genom att istället avskaffa den orimliga reklamskatten.

Lyssna på EU-spola presstödet. Inlägg på politikerbloggen

EU- kommissionen har i brev till regeringen slagit fast att det svenska presstödet snedvrider konkurrensen. Systemet måste förändras kräver EU-lommissionen klokt. Presstödet är en dinosaurie som överlevt sig själv. Det svenska medielandskapet ska inte utgöra en Jurassic Park. Jag hoppas att den svenska regeringen tar sitt förnuft till fånga och inte muckar med EU-kommissionen. Det vore dessutom olyckligt att under det svenska ordförandeskapet inleda en rättslig strid med EU för att få behålla ett regelvidrigt statsstöd . Sverige ska svara kommissionen senast i september jag hoppas att regeringen inte söker strid i EU-domstolen.
En sådan konflikt kan dessutom leda till att hela presstödet måste avvecklas. Inte bara den del av presstödet som konstateras vara oförenligt med statsstödsreglerna. EU-kommissionens beslut baseras på EU:s förbud mot statliga subventioner till företag.
Kommissionen konstaterar att presstödet ger en extra snedvridning av konkurrensen i storstadsområdena. Detta innebär att storstadsstödet pekas ut som den problematiska delen av presstödet och att stödets konkurrenspåverkan i dessa områden inte kan negligeras. Kommissionen konstaterar också att presstödets marknadsdefinition inte är relevant. Av detta följer att även andra tidningar än prenumererade morgontidningar i fortsättningen måste beaktas när stödets tillåtlighet ska bedömas. Det innebär exempelvis för Stockholms del att det finns minst sex tidningar som konkurrerar om annonspengarna.
Vidare slår kommissionen fast att det svenska storstadsstödet varken är nödvändigt eller lämpligt. Denna skrivning ska ses mot bakgrund av att konkurrenssnedvridningen anses vara särskilt problematisk i storstäderna.
I brevet framhålls att presstöd som syftar till att öka mediemångfalden kan vara legitimt om det är utformat på rätt sätt. Men som om inte kommissionens tidigare påpekanden mot storstadsstödet är tydliga nog skriver man i slutet av texten rakt ut att det svenska presstödet i dess nuvarande form strider mot fördraget. Kommissionen accepterar stödet till landsortstidningar och stödet till låg och medelfrekventa tidningar men vidhåller att regeringen måste reformera storstadsstödet.
Vi måste således inse att Sverige måste förändra presstödet om vi inte vill hamna i EU-domstolen i strid i en statsstödsfråga.
Frågan som hänger i luften är hur stödet ska reformeras. Kommissionen slår fast att man kan samtycka till ett nytt gränsvärde för storstadstidningar med stor upplaga om de behandlas på samma sätt som hög- och medelfrekventa tidningar vilket innebär ett maximalt stödbelopp om 17 miljoner kronor per år. Vidare framhåller kommissionen att ett alternativ är att helt avskaffa stödet till storstadstidningar.
Sverige stöder EU:s stränga reglemente mot statsstöd och det vore märkligt att ta en konflikt om dessa regler när det gäller presstödet. En sådan konflikt skulle inte bara sabotera arbetet mot företagssubventioner i EU utan också fläcka det svenska ordförandeskapet rejält.
Den enda rimliga lösningen i nuläget är att Sverige snarast meddelar att presstödet ska förändras och att regeringen tillsätter en utredning som utarbetar förslag om hur det ska ske. En sådan utredning bör självklart beakta hela den enorma förändring som skett i medielandskapet de senaste åren och göra en modern bedömning av stödfrågan utifrån detta.
EU-kommissionens brev till den svenska regeringen utgör en milstolpe i den snart fyrtio år långa segdragna debatten om presstödet. Sverige ska svara kommissionen senast i september i år. Att ens utnyttja möjligheten att ansöka om förlängd svarstid hos kommissionen vore olyckligt eftersom en sådan begäran tolkas som att Sverige överväger att gå till domstol och inte vill genomföra en relativt enkel reform i enlighet med de EU-regler vi stöder i alla andra sammanhang. Sverige måste lyssna på EU-kommissionen och spola presstödet i nuvarande form. Det är dags att pensionera presstödsdinosaurien.