Helena Bargholtz, Lidingöliberal: januari 2013

lördag 26 januari 2013

Maria Arnholm Lidingöbo med ansvar för jämställdhet

I måndags utsåg regeringen Maria Arnholm Folkpartiet till ny jämställdhetsminister efter Nyamko Sabuni som meddelat att hon inte ville fortsätta. Maria bor sedan många år i ett kollektiv på Lidingö som hon var med om att starta. Hon har också ett förflutet i lidingöpolitiken för Folkpartiet med uppdrag i olika nämnder.

Hon har lång erfarenhet av arbete i regeringskansliet från den förra borgerliga regeringen då hon bl.a. var stabschef hos socialmininstern och biträdande statsministern Bengt Westerberg. Hon var med om att införa den första pappamånaden i föräldraförsäkringen. Efter flera år i det privata näringslivet återkom hon till regringskansliet som statssekreterare hos Nyamko Sabuni.

De viktigaste frågorna för Maria är att komma till rätta med löneskillanderna mellan yrken som domineras av kvinnor respektive män,

pojkars sjunkande resultat i skolan och mäns våld mot kvinnor.

Maria är också en skicklig körsångare och stöttepelare i Lidingö kyrkas motettkör, där hon sjunger alt. Kyrkoherden Carina Nilsson uttryckte en förhoppning till mig att Maria måtte hinna med kören även som statsråd. Det är så ont om skickliga altar.

Töm

Stäng annonsen

Annonsval

{0}

{0}

{0}

{2}

Folkpartiet.se

torsdag 17 januari 2013

LO är bakåtsträvare och bromskloss för vården

Mångfalden av aktörer i den svenska välfärdssektorn har i grunden inneburit en positiv utveckling, av kvalitet, tillgänglighet och inte minst valfrihet. Men det gillar inte LO. Därför vill man helt sonika avskaffa den populära lagen om valfrihet, som äntligen ger människor möjlighet att välja själva och som skapat en rad nya vårdföretag, som ofta leds av kvinnor.

I stället vill man använda den otympliga och kritiserade lagen om offentlig upphandling, trots att upphandlingar visat sig helt otillräckliga i vårdsektorn.

Varför vill LO strypa den populära vården för invånarna i stockholmsområdet? Det handlar om hundratusentals människor. LO säger sig vilja värna barnen, de sjuka och äldre. Men någon tilltro till den egna förmågan och rätten att välja den vård man tycker är bäst har inte LO. Men invånarna gillar sin valfrihet och utnyttjar den.

Vad händer med privat drivna och mycket uppskattade S:t Görans sjukhus med de bästa vårdresultaten om LO:s förslag genomförs? Vad händer med den majoritet av länets husläkarmottagningar som drivs av fristående aktörer, inte sällan personalägda vårdföretag?

LO förstorar problemen i sin roll som bakåtsträvare och bromskloss.

Folkpartiets bägge landstingsråd i Stockholms läns landsting Birgitta Rydberg och Anna Starbrink har på sina bloggar och i debatt inlägg visat sin oro för LOs utspel. Jag delar deras oro. För vi vet ju att LO spelar en stor roll för socialdemokraternas politiska ställningstaganden.

Våga se framåt. Det finns tillräckligt många problem som behöver konstruktiva lösningar. Hjälp till med det LO.

torsdag 10 januari 2013

Äldre patienter ska garanteras en skräddarsydd och god vård

Hur ska hälso-och sjukvården fungera i Stockholmsregionen när Folkpartiet får besluta? Det diskuteras just nu bland länets folkpartister. Utgångspunkten är ett nytt program för en liberal sjukvårdsvision.

Programmmet är omfattande. Eftersom jag tillhör kategorin äldre är jag särskilt nyfiken på vad visionen för oss är.

I en liberal vård är det självklart att alla människor har olika behov, önskemål och förutsättningar och att detta faktum inte upphör den dag vi fyllt 65 år. En högre andel äldre i samhället leder till ökat behov av att anpassa vården till allt mer diversifierade behov. Att bli äldre behöver inte automatiskt betyda att man blir multisjuk men kan ändå innebära det för vissa. Vi pensionärer vill då själva kunna välja de alternativ som passar just oss och vill också kunna påverka vår egen hälsoutveckling.

För dem som som drabbas av sjukdom ska det finnas en palett av olika äldreanpassade behandlingsalternativ att välja på. Efter varje läkarbesök får patienterna en skriftlig sammanfattning av de viktigaste som sagts i samband med läkarbesöket. Vid allvarligare sjukdomar erbjuder läkaren uppföljningssamtal. Då är anhöriga välkomna att vara med.

Vid sidan av läkemedelsbehandling ska patienter kunna sköta uppföljning av sin sjukdom från hemmet med hjälp av lättförståeliga hjälpmedel och distanskontakt med sjuksköterska elle läkare. Men de som vill ska kunna få uppföljning vid sin vårdcentral. Extra stöd ska kunna erbjudas en kostnadsfri vårdkoordinator.

Äldres valfrihet måste respekteras även i samband med svår sjukdom och sjukdom i livets slutskede.
Det är inga kontoversiella ståndpunkter som föreslås i det liberala programmet vad gäller oss äldre. Tvärtom, de är kloka och självklara.

torsdag 3 januari 2013

Gott Nytt År - utan kontanter?

Är vi på väg mot det kontantlösa samhället? Det kan förefalla så när man läser tidningarna. jag märkte det också när jag under julen var ute med insamlingsbössa för Liberala flyktingfonden. Många beklagade att de inte hade kontanter.

Jag vet att många, kanske framför allt äldre, oroas. Jag tillhör dem. Ett skäl är att det blir svårt att hålla reda på koder till de kort som ska ersätta kontanterna. Jag rörde ihop dem och fick därigenom mitt kort spärrad. Tur nog har jag fler kort som jag kan använda, men i gengäld fler koder att hållla reda på. Bankerna framhåller hur viktigt det är att koderna är otillgängliga för utomstående.Helst ska man bara ha dem i huvudet. Hur lätt är det när man börjar bli gammal och glömsk.
Många äldre har vanligen bara ett kort. Om det då spärras är man helt hjälplös ekonomiskt. Och att få ett nytt kort och en ny kod, som skickas separat tar ett par dagar.

Vi äldre får inte låta oss styras av bankerna. Vi måste kräva att det kontantlösa samhället inte blir verklighet.

Helena Bargholtz, Lidingöliberal