Vård är en mänsklig rättighet även för papperslösa flyktingar

Häromdagen ägde månadens landstingsmöte rum. Mötena är vanligen långa och räcker en bit in på kvällen. Så vi ledamöter äter både lunch och middag där. Men trots långa dagar gillar jag mötena. Frågorna är intressanta och inläggen oftast givande att lyssna på. Som ny ledamot lär jag mig mycket.

I tisdags kom bl.a. frågan om papperslösas rätt till vård upp. Det rådde enighet om detta. Tack och lov finns inga sverigedemokrater i Stockholms läns landsting. Jag gjorde ändå ett inlägg eftersom denna fråga är så viktig för oss liberaler.

Så här sa jag.

Vård är en mänsklig rättighet även för papperslösa flyktingar.
Så sent som 2006 kritiserade FN:s observatör Paul Hunt svensk sjukvård. Paul Hunt medgav att Sverige visserligen är en av världens mest välutvecklade stater, men pekade samtidigt ut brister i statens skyldighet att tillgodose rätten till hälsa för alla utan diskriminering. Detta omfattar även de som saknar laglig rätt att vistas i vårt land.

Papperslösa har inte haft rätt till vård, såvida de inte själva stått för hela kostnaden. I praktiken är detta omöjligt för de allra flesta. Det fanns även planer på att lagstifta om ett förbud mot att ge vård till papperslösa, men påtryckningar från det civila samhället ledde till att förslaget stoppades.

Folkpartiet har länge drivit att Sverige ska ge alla människor vård utan att de ska behöva vara rädda för polisen eller drabbas av stora skulder för vårdkostnader. Det är därför välkommet att regeringen nu utreder ett förslag om gömdas rätt till subventionerad vård.

Förutom att det är en mänsklig rättighet att få vård i det land där man bor finns också vårdetiska och folkhälsoskäl att ta ställning till. Spridning av hiv och hepatit A är betydligt vanligare bland den här gruppen jämfört med den övriga befolkningen.

Organisationen Läkare i världen har avdelningar som bistår papperslösa i Stockholm med vård. Läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer hjälper till på frivillig basis. All heder åt dem och alla andra som aktivt jobbar med dessa frågor.

Som medmänskliga politiker är det vår plikt att värna de mest utsatta. Dit hör papperslösa flyktingar.