Det rasar en debatt om skolavslutningar i kyrkan. Som ledamot i Lidingö kyrkofullmäktige och kyrkoråd för FiSK (Fria liberaler i Svenska Kyrkan) är detta en viktig fråga för mig.
Det är en fin tradition i Sverige att många skolor firar sina avslutningar just i kyrkan. På många ställen går denna tradition generationer tillbaka i tiden. Detta är en del av vårt kulturarv.
En del debattörer verkar tycka att det är okej att vara i kyrkan om man inte ägnar sig åt religion. Men det är naturligtvis omöjligt. Kyrkan är inte vilken klubblokal som helst. Men när skolan går till kyrkan måste ceremonin utformas så att alla känner sig välkomna.
Det borde vara självklart att man på en skolavslutning i kyrkan kan sjunga psalmer. Prästen kan berätta om varför julen firas, till exempel genom att läsa ur julevangeliet och reflektera över det.
När allt kommer omkring är julen en religiös högtid. Vi omger oss av religiösa symboler i juletid; julstjärnan i fönstret i klassrummet är en symbol för Betlehems stjärna. Den bör inte heller förbjudas.
Finns det några begränsningar? Ja, gränsen går där man förutsätter att eleverna ska delta i en trosbekännelse eller en kollektiv bön. Men kyrkan har en lång historia av att möta människor med olika inställning. De har inget intresse av att tvinga på människor en tro.
Den förra diskrimineringsombudsmannen kritiserade skolavslutningar i kyrkan därför att sådana skulle kunna vara kränkande för invandrare med en annan religion. Jag tror detta resonemang är helt fel tänkt. Jag har aldrig mött invandrare som kräver att vi i vårt land ska avskaffa våra traditioner för att visa tolerans.
Skolavslutning i kyrkan är en uppskattad ceremoni. Självfallet ska den traditionen få leva vidare.
Ovanstående inlägg har jag publicerat på www.lidingosidan.se. Det har lett till ett par kritiska kommentarer som jag bemöter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar