Härom veckan besökte jag tillsammans med Johan Pehrson, Folkpartiets rättspolitike talesman, Kronobergshäktet i Stockholm. En av de frågor personalen där uppmärksammade oss på var den kopiösa ökningen av så kallade utlänningsfall. I vissa fall handlar det om personer som har dömts för brott, och då hamnar i häkte i väntan på utvisning.
Men det finns också utländska medborgare som hamnar i häkte under långa perioder utan att vara dömda, eller ens misstänkta för brott. Det är asylsökanden som Migrationsverket av "säkerhetsskäl" har valt att skicka till häktet.
Det finns ingen officiell statistik på hur många fall det rör sig om, men en rundringning som DN har gjort visar att Migrationsverket under första halvåret placerade 128 personer som inte begått något brott i häkte. På Kronobergshäktet fick vi höra om en av dessa personer, som fick tillbringa 22 månader i en cell på 7 m2.
De vanligaste skälen till att asylsökanden hamnar i häkte är rymningsförsök eller utåtagerande beteende. Ibland handlar det också om självmordsbenägenhet. Att bli utvisad är ofta en traumatisk upplevelse, och att vissa människor då reagerar med aggressivt beteende, försöker rymma eller till och med försöker ta livet av sig är inte så konstigt. Men att då placera dessa människor i häkten, där man ibland är isolerad i 23 av dygnets 24 timmar i en cell stor som ett ordinärt badrum är så fel det kan bli.
Häktet är en synnerligen dålig plats för människor som mår dåligt, men inte har begått brott. Migrationsverket kan inte få fortsätta använda häktet som en avstjälpningsplats och regeringen måste därför titta närmare på den här frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar