Med genomträngande blick och i maffig hatt ser hon på oss från den svenska tjugokronorssedeln, Selma Lagerlöf, vårt nationalmonument.
Selma Lagerlöf är den första svenska kvinna som fått pryda en svensk sedel. Symptomatiskt kanske att det är den lägsta sedelvalören hon finns på. Hon är också den första svenska kvinna som fått Nobelpris. I år är det 100 år sedan det inträffade. Förra året firades 150 års minnet av hennes födelse och nästa år kan vi uppmärksamma 70 års minnet av hennes bortgång. Så nog är Selma värd att uppmärksammas lite extra just nu.
Selma var en beundransvärd kvinna, inte bara genom sitt enastående författarskap, som skicklig lantbrukare på barndomsgården Mårbacka och med näsa för affärer. Hon blev med tiden mycket förmögen. Selma engagerade sig tidigt i kampen för kvinnas rösträtt. Visst förefaller det märkligt att hon kunde få Nobelpris men inte var betrodd att rösta i allmänna val. Hon gick med i demonstrationståg och vädjade vältaligt till kyrkans och riksdagens män att se till landets bästa och släppa fram kvinnorna.
1911 ägde den stora internationella rösträttskongressen rum i Stockholm och Selma höll ett bejublat anförande ”Hem och stat”, som först trycktes separat och sedan ingick i Troll och människor del 1.
Att Selma Lagerlöf var en stor visionär framkom i hennes lysande tal då hon bland annat sa: ”Var finns den stat, där inga barn drivs omkring hemlösa, där inget ungt människoämne förfares; Var finns den stat, som straffar, inte för att hämnas utan för att uppfostra och upprätta; Var finns den stat, som låter alla sina fattiga gamla få en trygg och ärad ålderdom; Var finns den stat, som inte hyser inom sig främmande folkslag, som den inte kan lyckliggöra?” Hon avslutade talet med att säga: ” Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mera än vi. Hur skall vi nå fram till det som är stort och gott utan att hjälpa varandra? Vi tror inte att verket skall gå fort, men vi tror att det vore synd och dårskap att avvisa vår hjälp. Vi tror, att Guds vind för oss. Det lilla mästerverket, hemmet, var vår skapelse med mannens hjälp. Det stora mästerverket, den goda staten, skall skapas av mannen , då han på allvar tar kvinnan till sin hjälpare”.
Att Selma var liberal råder ingen som helst tvekan om, även om vissa påstår att hon skulle varit socialist. Hon blev medlem i Frisinnade landsföreningen 1916 och var organiserad liberal livet ut. Hon skrev också under uppropet för Folkpartiets bildande 1934. På kommunal nivå hade hon uppdrag som första kvinna i kommunalnämnden och fattigvårdsstyrelsen i dåvarande östra Ämteviks kommun. Under andra världskriget, hjälpte hon intellektuella, bl.a. Nelly Sachs att undkomma nazisternas förföljelser.
Selma Lagerlöf är tveklöst en av våra främsta liberala märkeskvinnor. Jag hoppas att Liberala Kvinnor lyfter fram och uppmärksammar henne på olika sätt, t.ex. genom ett jubileumsseminarium inför Nobeldagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar