(Denna artikel har publicerats i Skeppsposten 2013:2, utgiven av SPF, Sveriges Pensionärsförbund i Lidingö.)
Användningen av läkemedel har ökat under flera år beroende
på nya behandlingsalternativ, ökad förekomst av vissa sjukdomar och nya
riktlinjer för behandling av vissa folksjukdomar.
Läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan kvinnor och män. Vanligtvis framhålls att skillnaderna beror på
biologiska och sociokulturella faktorer.
I regel görs
ingen systematisk analys av könsskillnader i läkemedelsanvändning. Det innebär
att faktorerna som bidrar till skillnaderna inte förklaras närmare.
I Sverige
finns möjligheter att studera- som ett av de få länderna i världen- samtliga
svenskars köp av receptförskrivna läkemedel. Detta gör det möjligt att
systematiskt studera könsskillnader i läkemedelsanvändningen.
En studie av
läkemedelsanvändningen i Sverige 2009 visade på följande.
6,2 miljoner
(67%) av befolkningen köpte minst ett receptförskrivet läkemedel. Av dessa
gjordes 2,7 miljoner köp av män och 3,5 miljoner köp av kvinnor. Äldre köpte
mest läkemedel. Av befolkningen över 65 år behandlades 80 procent med
läkemedel. I samtliga åldersgrupper – utom i den yngsta- hade kvinnor störst
läkemedelsanvändning. Även om P-pilleranvändningen räknas bort köpte kvinnor
mest läkemedel.
75
läkemedelsgrupper har studerats och i fler än tre fjärdedelar av dessa grupper
var användningen av läkemedel högre hos kvinnor. Antibiotika är det läkemedel
som använts mest -19 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Det kan
förklaras av att kvinnor i högre utsträckning drabbas av urinvägsinfektioner.
Kvinnor använder mest smärtstillande preparat.
Bakgrunden kan vara att kvinnor i högre utsträckning har sjukdomar som
kopplas ihop med kronisk smärta. Av alla patienter med diagnosticerad
depression är 70 procent kvinnor. Sömnmedel används i högre utsträckning av
kvinnor. Vitaminer och mineraler används mest av kvinnor. Biverkningar
rapporteras i högre utsträckning av kvinnor än män. Kvinnor får högre doser i
förhållande till sin kroppsvikt.
Män tar ut
fler läkemedel mot bl.a. alkoholberoende, gikt, diabetes och antiarytmika.
När det
gäller läkemedel verkar vården inte anpassa sig till kvinnors och mäns olika
förutsättningar. Ibland saknas kunskap om de könsspecifika behoven. Kvinnor
riskerar att bli behandlade efter en manlig norm och män kan få en behandling utformad
för kvinnor. Därför måste det utarbetas könsspecifika dosrekommendationer då
läkemedel i flera fall omsätts olika hos kvinnor och män.
Det är
viktigt att fortlöpande studera och analysera vad dessa skillnader beror på.
Som ett viktigt inslag i landstingets nya läkemedelsstrategi ska man mer
ingående analysera vad skillnaderna i läkemedelsanvändningen beror på. Det ska också utformas ett kunskapsstöd för
läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer där man tar hänsyn till de
könsspecifika behoven
För att hälso-och sjukvårdens mål om en god
hälsa och vård på lika villkor ska uppfyllas måste vården anpassas till varje
individ med hänsyn till bl.a ålder och kön.
2 kommentarer:
Bra att du driver den här viktiga frågan Helena. Detta är ett allt för lågprioriterat område som påverkar framförallt äldre kvinnor mycket.
Tack Cecilia för din uppmuntrande kommentar. Äldre kvinnor är en grupp jag värnar särskilt om inspirerad av folkpartisterna Barbro Westerholm och Marit Paulsen.
Här finns mycket att göra.
Kram
Skicka en kommentar