Lidingöborna oroas av oppositionens krav på återinförd fastighetsskatt

Nu har Lidingöliberalerna startat sin kampanj inför höstens val. Varje fredag och lördag finns vi i Lidingö Centrum med vår cykelkärra lastad med information och godis för att prata med lidingöborna. Detta är mycket uppskattat. Vi folkpartister får många kloka och viktiga synpunkter. Ett orosmoln för dem är är vad som händer om den rödgröna oppositionen får bilda regering.

Det förslag som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har gett om höjd fastighetsskatt skulle drabba många villaägare på Lidingö enligt Dagens Nyheter och Lidingö Tidning. Enligt förslaget får villaägare med hus med ett taxeringsvärde över 4,5 miljoner kronor betala skatten på 1 procent av taxeringsvärdet ö ver det beloppet. På Lidingö är över hälften av alla villor berörda.

Alliansen gick till val på att avskaffa den förhatliga fastighetskatten. Och så har också skett. Men det finns anledning för lidingöborna att oroa sig för ett maktskifte. Jag ska göra allt jag kan för att förhindra detta.

Hörapparater måste bli lika lättåtkomliga som glasögen

Jag har nu nått det skede i livet där jag behöver hörapparat. Det gäller inte bara mig har jag märkt. Många 65+ har samma behov.

Men varför måste det vara så besvärligt att få en hörapparat?

Glasögon köper jag hur lätt som helst hos en optiker som prövar min synstyrka, fixar glas och bågar. Det finns massor av optiker i stan. Någon lång väntetid handlar det inte om.

Varför inte göra hörapparater lika lättåtkomliga t.ex genom att kombinera en optiker med en audiolog? Och som kan ge oss möjligheter att välja utformning på våra hörapparater. Jag vill ha en som ser ut som ett smycke i örat.

Vill lidingöborna fortfarande ha euron?

I dag är det säkert många av dem som röstade nej till euron som anser sig ha fått vatten på sin kvarn. Se hur det kan gå. Och det är lätt också för en europositiv person som jag att instämma att det är skönt att Sverige just nu inte är med i valutasamarbetet.

Förhoppningsvis kommer den ekonomiska hjälpen till Grekland från EU och IMF, den internationella valutafonden, att bidra till att skärpa kontrollen av hur pengarna används. Man kan ju undra hur det det ekonomiska moraset i Grekland kunde gå så långt. Och vad händer i Spanien och Portugal?

Ett av mina riksdagsuppdrag som jag verkligen gillar är platsen i riksdagens EU nämnd. I dag infann sig finansmininster Anders Borg inför förhandlingarna mellan EUs finansmininstar i Bryssel nästa vecka. Han informerade om regeringens linje rörande en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism, SPV, som upprättats för att kanalisera ytterligare lån från EU länder till euroländer.

Regeringen tänker inte gå med i SPV men kan överväga att delta i enskilda stödprogram.

Det är en klok linje regeringen driver. Men framför allt måste man driva på så att övervakningen av dem som får lån inte schabblar bort pengarna. Nu pågår arbete med att ta fram förbättrade kontrollmekanismer. Sverige kan inte stå utanför detta arbete.Vi är ju trots allt med i EU.

I forlkomröstningen om Sveriges eventuella anslutning till valuta unionen röstade en övervägande del av lidingöborna ja till euron. Skulle man idag vara lika positiv? Jag är tror inte det. Men det är läge att ta uppf rågan när jag och mina folkpartistiska kamrater går i Lidingö Centrum på fredagar och lördagar.

Befria Dawit Isaak

För snart nio år sedan yttrade sig Dawit Isaak i frihetens namn och för det har han fått betala ett högt pris. Han sitter fortfarande fängslad i eritreanska fängelshålor. Den tysta diplomatin helt misslyckats. Jag höll därför ett tal på Yttrandefrihetens dag, den 3 maj, på Sergels Torg för att påminna om den fängslade svenskeritrianske journalisten Dawit Issak. Denna manifestation hölls runtom i landet och arrangerades av Riksdagens tvärpolitiska nätverk för Dawit Isaak i samarbete med Journalistförbundet och Tidningsutgivarna. Jag tänker inte minst på hans familj. Det är dags att Sverige kräver att Eritrea omedellbart släpper Dawit Isaak fri och låter honom återförenas med sin familj i Göteborg. Jag hoppas innerligt att jag slipper behöva tala en gång till på Yttrandefrihetens dag nästa år.

Fotograf: Jonathan Rieder Lundkvist

Därför måste barn kunna drogtestas.

När ett barn använder narkotika tycker jag att samhället har en skyldighet att försöka stoppa missbruket. Därför bör polis ska få rätt att göra drogtest på barn som misstänks vara narkotikapåverkade. Det handlar inte om några masstester, utan testet får bara ske om det antas vara nödvändigt för att avgöra behovet av hjälpinsatser. Beslutet ska fattas av åklagare, och urinprovet ska utföras av en läkare, en legitimerad sjuksköterska eller en person som är av samma kön som den unge.
Kritiker till förslaget menar att det är integritetskränkande att tvinga ett barn att kissa i en pappmugg. Jag menar att dock att intresset att förhindra narkotikamissbruk hos barn väger tyngre.
I de allra flesta fall går barnet och föräldrarna frivilligt med på att barnet ska göra ett drogtest. Men det är för den grupp barn som är i störst behov av socialtjänstens insatser som tvång kan vara nödvändigt. Det handlar om barn som saknar ett fungerande föräldrastöd, t e x på grund av att föräldrarna själva missbrukar. En möjlighet till tvångsvisa drogtester kan bidra till att tidigare fånga upp barn som far illa.

FNs arbete i Afrika väcker frågor

Hemkommen i fredags från en urintressant studieresa till Kongo, Rwanda och Kenya. Jag var tillammans med en grupp riksdagsledamöter från övriga partier inbjuden av Svenska FNförbundet för att på plats få veta mera om FNs arbete där. Besöket i Nairobi blev en "bonus" p g a flygstoppet. Ambitiösa riksdagsledamöter som jag, Annelie Enochson (kd), Carina Hägg (s) och Gunilla Wahlén (v) såg till att utnyttja den extra veckan till ytterligare besök med anknytning till FNs verksamhet och på fältet, d vs i två av de stora slumområdena. Gruppen hade värdefull förstärkning med Linda Nordin Thorslund och Berith Granath från FN förbundet

Som svenska riksdagsledamöter blev vi väldigt väl bemötta och fick höra många lovord om de stora och viktiga insatser Sverige gör, framför allt i Kenya. Det kändes mycket positivt. Men vi kunde inte låta bli att fundera över den stora FN admininstationen. Gör man maximal nytta för de svenska skattebetalarnas pengar? Många av våra frågor tog upp detta och vi ville veta mer om hur uppföljning och utvärdering av verksamheterna görs. Vi fick försäkringar om att man noga följer upp och redovisar projekten. Ett nytt koncept tas fram "UN As One" för en bättre samordning av alla aktiviteter.

Omdiskuterad är FNs militära närvaro MONUC i Kongo. De blå hjälmarnas insatser kritiseras samtidigt som de flesta säkert anser att någon form av fredsbevarande insatser behövs. Men hur de skall ugtformas är man inte överens om.

Spännande politisk kvinna tar makten i Kirgizistan

Otäcka oroligheter har brutit ut i Kirgizistan, en av dessa "bortistanländer". En god vän och partikamrat, Bonnie Bernström, har under många år arbetat som konsult med att utbilda framför allt kvinnor i demokrati i dessa länder. Jag har medverkat i en av Bonnies kurser just i Kirgizistan och upplevt hur viktigt det är att kvinnorna får lära sig hur de kan spela en roll i politiken. Bonnie är mycket uppskattad.

Därför var det roligt att i dagens Svenska Dagblad få läsa om en kvinnlig ledare, Roza Otunbajeva, som nu tagit makten. Hon är en av Bonnies adepter och goda vän och Bonnie är också citerad meednd mycket positiva omdömmen om henne. Svenskan skriver att den nya ledaren må vara ett hopp för det politiskt och ekonomiskt sargade Kirgizistan, men hon kämpar mot enormt starka krafter såväl innanför som utanför landets gränser.

Så det är bara att hålla tummarna hårt för att det ska gå henne och landet väl.