tisdag 23 oktober 2012

Otillräckling vård av KOL-patienter


I dag hade vi landstingsmöte. En av interpellationsdebatterna handlade om KOL, kronisk lungemfysem.

Jag gjorde detta inlägg

"Ordförande!
KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom, är en av vår tids stora folksjukdomar. Vi som har upplevt sjukdomen i på nära håll ser vilka plågor i form av andnöd, hosta och slem, sjukdomen kan föra  med sig.
Jag får intrycket av att interpellanten tycks utgå från att det bara är rökare som drabbas av denna svåra sjukdom. Men så är det inte.  Även de som slutat röka eller aldrig börjat kan drabbas.
KOL slår till nyckfullt. Den drabbar inte alla rökare. De dumma ungdomar som i dag börjar röka tycks utgå från att de inte kommer att drabbas.  Men ungefär hälften av dem kommer att drabbas när de blir äldre.
Så landstingets satsningar mot rökning är livsviktiga.
Varför vissa människor, rökare och icke rökare, drabbas är föremål för forskning.  Forskarna är svaren på spåret även om många komplicerade faktorer kan ligga bakom ett insjuknande.
Sannolikt beror sjukdomsutvecklingen på en samverkan av luftföroreningar , i form av  tobaksrök och andra föroreningar, och genetik  som leder till inflamation och infektion i luftvägarna. Troligen har rökare som inte insjuknar i KOL ett bättre immunförsvar mot de effekter tobaksröken orsakar.
Majoriteten av alla individer som drabbas av KOL har en relativt lindrig form men diagnosen ställs ofta alltför sent.  Många av dem med svårare former av KOL  saknar korrekt information.
Spirometri är en billig och enkel undersökningsmetod  av hur lungorna fungerar  som bör  finnas på alla vårdcentraler. Det är vi överens om.
Jag vill gå ett steg längre. Jag vill att tester  för eventuell KOL i ska erbjudas alla vid hälsoundersökningar på  vårdcentraler. Det är ju så enkelt och kan minska lidande och rädda liv".

Det blev en bra och konstruktiv debatt.

 


lördag 20 oktober 2012

Gamla Lidingöbron. Riv och byggt nytt

Häromkvällen var jag på ett viktigt möte för allmänheten i Lidingö Stadshus. Det handlade om den gamla Lidingöbron, tågbron. Vad ska hända med den? Konsulter informerade och visade bilder på brons tillstånd. Det är bl .a kraftiga rostangrepp och muttrar och skruvar som saknas. Bilderna gjorde mig riktigt orolig. Törs jag verkligen åka på bron?

 På  bron som var färdig 1924 gjordes inget underhåll alls fram till 1986 då den renoverades tillsammans med Lidingöbanan. I den vevan övertog Lidingö kommun ansvaret för hela bron. Tidigare hade Stockholms stad ansvar för halva bron.

1986 gällde frågan om bron skulle rivas och banan läggas ned. Jag var då vice ordförande i kommunstyrelsen och insåg i likhet med de andra politikerna att lidingöborna ville behålla banan. Så två broar behövs. Dessutom är det en säkerhetsåtgärd att ha två vägar till faslandet. Skulle det inträffa en olycka på ena bron kan man ta sig över via den andra.

Nästan alla som yttrade sig på mötet talade för att riva den gamla bron och bygga en ny. Flera av dem var tekniker och kunniga på området. Kostnaderna för en ny bro är lättare att beräkna än vid en renovering av den gamla. Det finns så många osäkra faktorer.

 För egen del hoppas jag  att en ny bro slipper förses med en öppningsbar broklaff. Det är kravet på den nuvarande bron enligt en vattendom i miljööverdomstolen. En ny broklaff skulle kosta 30 miljoner. Till vilken nytta?

Men varför så bråttom undrade några. Beslutet måste förankras hos Lidingöborna. Skälet är, framhöll konsulterna, att SL måste få besked inför sin renovering av spårvägen. Men visst anser jag hade det varit bättre med lite mer framförhållning.

onsdag 17 oktober 2012

Kvinnliga forskares dag

I dag är det Ada Lovelace-dagen, en dag då kvinnor inom naturvetenskap lyfts fram. Dagen infördes 2009 och är i grunden en uppmaning att blogga eller skriva inlägg på internet om kvinnor i forskarvärlden. I Sverige märks dagen bland annat genom att svenska wikipediaskribenter samlas för att skriva artiklar om kvinnor inom naturvetenskap, teknologi, ingenjörskap och matematik.

Dagen har fått sitt namn efter den brittiska matematikern Ada Lovelace, som levde under 1800-talet och som redan då anses ha konstruerat det första datorprogrammet i form av avancerade algoritmer till den nyuppfunna matematiska beräkningsapparaten: differensmaskinen.

En forskare som jag tänker på idag är min vän och partikamrat (FP) Suzanne Liljegren, som forskar om makt och inflytande i multikulturella styrelser i internationella miljöer. Nyligen föreläste hon om detta vid universitet i USA. Hennes forskning är knuten till Handelshögskolan och Uppsala universitet.

Utöver sin forskning ägnar sig Suzanne också åt  kommunalpolitik på Lidingö som vice ordförande i Lidingöhem. Suzanne är också engagerad i min sjukvårdspolitiska grupp.

Suzanne är ett bra exempel på att kvinnor kan.