Cypress i stället för julgran - ny trend?

I år firade vi julen borta. Jag insåg att en julgran utan vatten i några dagar snabbt gör granen till ett patetiskt skelett med en matta av barr.

Men utan julträd vill jag inte vara. Så det fick en cypress i kruka som jag lätt fick hem från affären. Den kläddes i julgransbelysning, kulor och några änglar. Placerad på en liten pall för att få någon höjd. Frisk, fin och grön sprider den julstämning och inte ett barr behöver jag soppa upp. Nackdel? Den doftar inte. Men det brukar inte heller mina granar göra efter första dan.

Så efter jul ut med den till balkongrummet tills nästa jul. Då har den säkert vuxit en bra bit med plats för mer av mina julgransprydnader.

Är jag ensam om denna fiffiga idè? Nej. Jag såg idag i Fältöversten två stora cypresser
klädda med de senaste årens trend, blåa julgranskulor.

Jag gillar föränderliga traditioner. Det gäller i hög grad för julen.

Utse nämndemän på nytt sätt.

Så här i en nyhetsmässiga julstiltjen har det utbrutit en debatt i bl.a. Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter om nämndemännen i domstolarna. Det är en debatt som återkommer då och då i media och som jag engagerar mig i.

Redan för flera år sedan väckte jag som riksdagsledamot för Folkpartiet en motion om att avpolitisera nämndemännen.

Medborgare utan partimedlemskap är i realiteten utestängda från nämndemannauppdraget. Kravet på allsidighet och medborgerligt inflytande i domstolarna tillgodoses i dag utifrån en förhållandevis liten grupp medborgare, som knappast kan sägas vara representativa för befolkningen i sin helhet.

Rekryteringen av nämndemän borde lösas genom att breddas till att omfatta även medborgare utanför de etablerade partierna. Detta skulle med största sannolikhet leda till fler ungdomar och fler invandrare bland nämndemännen. De svenska nämndemännen är lekmannadomare. De har alltså att ta ställning till allt som skall prövas av domstolen, och inte som i t.ex. det anglosaxiska jurysystemet enbart till skuldfrågan. Att låta dessa domare utses av de politiska partierna är inte förenligt med synen på domstolarnas oberoende av det politiska systemet.

Samtidigt är det viktigt att behålla det folkliga inflytande nämndemännen utgör för att balansera den juridiska expertisen. En tänkbar modell kunde vara de som är intresserade av nämndemannauppdrag kontaktar en nämndemannaförening i sin hemort, en annan kan vara att de vänder sig direkt till domstolen.

Det går att finna en lämplig metod att utse intresserade medborgare till dessa viktiga uppdrag så att nämndemannakåren kan förnyas och föryngras. Rimliga ekonomiska villkor för nämndemännen skulle med all säkerhet också underlätta en bredare rekrytering.

Nämndemän ska, anser jag, finnas kvar men utses på ett annat sätt än genom de politiska partierna.

Bättre tester för prostatacancer

Den 5 december skrev jag på min blogg om problemen med de långa väntetiderna för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Det gjorde jag med anlhttp://www.blogger.com/img/blank.gifedning av en debatt vi just hade haft om detta på landstingsmötet.

Jag fick då en kommentar, tack för den, om att jag borde uppmärksamma mäns prostataproblem och att risken att drabbas av prostatacancer är t.o.m större än att drabbas av bröstcancer. Jag höll med,svarade honom att denna fråga är väl så viktig som bröstcancer och återgav mitt inlägg i landstinget om detta.

För mig som folkpartist och mycket engagerad i jämställdhetsfrågor är det så viktigt att mäns och kvinnors hälsoproblem behandlas jämlikt.

Därför blev jag glad i morse när läste en DN.Debatt artikel av Lars Joakim Lundquist biträdande landstingsråd i Stockholms läns landsting med ansvar för cancervården och Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi.

Läs här

Lars Joakim och jag samarbetar i landstingets akutsjukvårdsberedning, där han är ordförande (M) och jag vice ordförande (FP).

Artikeln berättar om den undersökning av ev. prostatacancer som kommer att erbjudas alla män mellan 50 och 69 år i Stockholms län och på Gotland. Syftet är att göra diagnosticeringen av prostatacancer säkrare så att Sverige kan gå vidare med ett nationellt screeningprogram. PSA-provet i dag är för osäkert. Med bättre testverktyg kommer man att kunna rädda många liv och bespara många ett onödigt lidande, framhåller artikelförfattarna.

Det låter lovande. Prostatacancer, liksom bröstcancer, drabbar inte bara män utan också deras anhöriga.

Barnaga är ett folkhälsoproblem

När vi i landstingsfullmäktige häromdagen diskuterade folkhälsopolicy framhöll jag detta.

Det talas om att våld i nära relationer är ett hälsoproblem både för dem som drabbas direkt och för anhöriga, bland annat ur ett barnrättsperspektiv. Därför skall landstingets handlingsprogram för stöd till våldsutsatta kvinnor utvecklas till att omfatta allt våld i nära relationer i alla åldrar. Koppling till arbetet med barn som far illa och barns rättighet till information och stöd som närstående ska särskilt beaktas. Och detta ligger helt i linje med vad som nu diskuteras på riksnivå nämligen att se barn i dessa situationer som brottsoffer.

Kunskap om handlingsprogrammet ska spridas för att få fram lokala handlingsprogram och stärka tillämpningen.

Detta är viktigt med tanke på att antalet fall av barnaga och barnmisshandel ökar enligt oroande uppgifter från olika håll. Därför skulle jag önska att landstinget inom ramen för detta folkhälsomål drar i gång en informationskampanj som tydligt talar om för föräldrar att i Sverige uppfostrar vi inte våra barn genom att aga dem. Jag minns att när förbudet mot barnaga infördes 1979 var det många vuxna som tyckte det var ett helt befängt förbud. Men det har ju fått positiv effekt. Nu gäller det att denna består.

Sättet 1979 att sprida information om förbudet var mycket effektivt. En del av er kommer kanske ihåg att den stod på mjölkkartongerna. Så föräldrar fick informationen på frukostbordet. Jag skulle gärna se att landstinget drog i gång en sådan kampanj gärna tillsammans med Rädda Barnen som är mycket engagerad i kampen mot barnaga.
Ordförande. Jag ser fram emot att få följa utvecklingen och arbetet med folkhälsoplanen. Den innehåller alla viktiga områden. Särskilt tänker jag på hälsoperspektivet i samhällsplaneringen, hur man ska underlätta ett liv i balans och prioriterade insatser för god psykisk hälsa.

Ansvarig för folkhälsofrågor är Folkpartiets landstingsråd Birgitta Rydberg.

För lång väntan för kvinnor med bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i dag - mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje år. Totalt handlar det om ca 7000 kvinnor per år.

Att tvingas vänta i veckor på en behandling som dröjer och samtidigt veta att snabb behandling påverkar förloppet och förbättrar möjligheterna till bra resultat är för de flesta kvinnor oerhört svårt att klara av.

Stockholms läns landsting, där jag är ledamot för Folkpartiet, är känt för att ha en bra bröstcancervård. Men nu är väntetiderna på väg att försämras. Målet är att det ska ta två veckor från diagnos till operation.De s.k ledtiderna har försämrats långsamt över tid. Målen uppfylls enbart i ca 25 procent av fallen. Förklaringen är personalbrist.

Väntetiderna måste bli kortare. Därför pågår ett antal saker inom landstinget. Det finns ett regionalt cancercentrum för Stockholms läns landsting och Region Gotland, som ska ta fram en regional cancerplan. Väntetiderna inom cancervården ska då genomlysas.Det måste, menar jag, bli en högprioriterad uppgift.

Landstinget planerar också att ta ett samlat grepp genom specialiserade bröstcentra. Här ska allt som gäller diagnostiken kring bröstcancervården samlas.Det gäller bröstmottagningar, klinisk mammografi och mammografiscreening.

I morgon, tisdag, diskuterar vi i landstingsfullmäktige bröstcancervården och de långa väntetiderna.

Frågan bordlades till nästa landstingsmöte den 14 februari 2012.